Väsby Fotbollsklubb
Att det var prästen i Väsby som tog fotbollen till Kullabygden kunde vi läsa i Höganäs från stenålder till millennieskifte.[1] Att det i Väsby vid denna tid även fanns ett klassöverskridande umgänge för ungdomar från olika hem var tämligen unikt. Det anordnades midsommarfester i prästgårdsparken, dit alla byns ungdomar var välkomna att fröjda sig i dans och lekar, allt regisserat från prästgården. Men prästsönerna, prästgårdsarrendatorns son och folkskollärarens son lämnade så småningom byn för studier och gruvbrytningen i Alströmers schakt lades ner 1909. Tillväxten av nya barn och ungdomar i byn minskade och fotbollsklubben fick lägga ner sin verksamhet. Bildandet av Höganäs Bollklubb 1913 påverkade också intresset. När exakt den första Väsby Fotbollsklubb lades ner är därför osäkert, men sannolikt 1919.
Därmed upphörde emellertid inte fotbollsintresset i Väsby med omnejd. Vid 1920-talets början samlades fotbollsintresserade pojkar exempelvis på en avbetad klövervall i Gösarp. De byggde mål av lånade träläkten. Alla hade inte fotbollsskor utan spelade i trätofflor, surrade med självbindarsnören. De ansåg sig så duktiga att de ville ha motstånd och bjöd in ”Röda Ladan-gänget” från Höganäs, men fick se sig grundligt besegrade. Men det fanns också lag från Brandstorp, Buskeröd, Maderna, Ingelsträde, Jonstorp, Mjöhult och Svedberga, som spelade fotboll under liknande omständigheter. Höganäsbolaget ägde fortfarande marken där den gamla klubben hade spelat fotboll. Höganäsbolagets dåvarande direktör P. E. Gummeson, uppvaktades och lovade fotbollsplanen tillbaka. I höstackarna runt fotbollsplanen bildades den 25 juni 1925 det nya Väsby Fotbollsklubb.[2] Från Väsby kommuns fullmäktigeordförande kom 1926 en skrivelse: ”att som sitt önskemål uttala att inga fotbollstäflingar av ordföranden anordnades å Banan i Wäsby, under tiden då Gudstjänst hålles i församlingens kyrka.”[3]
Det krävdes mycket ideellt arbete för att få den gamla planen spelduglig. För att få in pengar anordnades sommarfester på Grönalund i Brandstorp. Redan andra året anskaffade den nya klubben sitt första klubbmärke. Klubben deltog under de första åren i Kullaserien, men prövade också på Skåneserien div. III. År 1938 tillsattes en idrottsplatskommitté, i vilken även Väsby kommun ingick. Väsby kommun hade köpt området runt Schakt Alströmer och upplåtit fotbollsplanen till klubben. I samband med Väsby FK:s 20-årsjubileum 1945 kunde den nya idrottsplatsen invigas. Det blev inte bara en fotbollsplan utan även löparbanor och hoppgropar. Idrottsplatsen utvidgades 1948 med en träningsplan.[4]
Fotbollsmässigt hade den nya klubben inte rönt samma framgångar som sina företrädare sedan klubben kom med i Skånes Fotbollsförbunds seriesystem 1927. Man spelade i Skåneserien div. III och div. II. Efter serieomläggningar 1954-1955 har det fram till 2000 varit spel i div. V och div. VI med seriesegrar 1969. Klubbens bästa placering genom tiderna blev en andraplats och lilla brons i div. V.[5] Klubben har fostrat många spelare. De mest namnkunniga är brödratrion Stig ”Goggo”, Arne och Kjell ”Lill-Goggo” Karlsson, den senare med allsvenska meriter i Halmstad BK. Alla tre bröderna spelade många år i Höganäs BK.[6] Flera ledare har betytt mycket för klubben, de mest framträdande har varit Folke Jönsson och Helge Olofsson.
Folke Jönsson
Köpman Folke Jönsson var Väsby FK:s starke man. Folke var föreningens sekreterare de första 25 åren och dess ordförande de följande 20. Han såg som sin uppgift att skapa ekonomiska förutsättningar för att klubben skulle fortleva och fostra traktens ungdomar. Samarbetet i Kullaparken, skapandet av en isbana i Alströmerparken, egen klubbstuga i Alströmergården var alla projekt, för vilka Folke Jönsson skapade de ekonomiska förutsättningarna. Hans sätt att leda och företräda klubben gjorde honom till en av de stora idrottsledarna i Kullabygden.
Samarbete och ekonomi
Ekonomi är och har varit varje förenings dilemma. Väsby FK inbjöds 1945 av Jonstorps IF att teckna andelar i nyanlagda Kullaparken. Föreningarnas Samorganisation, bestående av Jonstorps IF, Väsby FK och Jonstorps-Farhults SLU-avdelning, bildades. Detta ekonomiskt fruktsamma samarbete övergick 1972 till att arrangera Kullamarknaden. Jonstorp-Farhults SLU-avdelning drog sig ur, men för de båda idrottsklubbarna gav samarbetet ett gott ekonomiskt tillskott.
Idrottsplatsen på Alströmervallen saknade klubbstuga. Väsby kyrkliga ungdomshem, i dagligt tal kallat Ungdomshemmet, hade utannonserats och genom Folke Jönsson köpte idrottsfolket i Väsby byggnaden och döpte den till Alströmergården. Inledningsvis drevs Alströmergården som festlokal, men Väsby FK fick fri tillgång till byggnaden. Något år senare kom bingoflugan till bygden. Klubben var tidigt ute och kunde rätta upp sin ekonomi. Alströmergården köptes 1972 loss av klubben. Kravet växte dock att klubbstugan skulle vara på idrottsplatsen. År 1980 invigdes en modern omklädningspaviljong med klubbstuga omgjord av medlemmarna från att ha varit en affärsbarack.
En viktig inkomstkälla i klubben under många år har varit dess syförening. Oftast var det spelarnas eller ledarnas fruar som träffades, sydde och sedan sålde sina alster till förmån för klubben. Loppmarknader stod också på det ekonomiska programmet under ett antal år.[7]
Väsby FK:s första klubbtidning kom ut 1986, men endast med ett nummer. År 1989 gjordes ett nytt försök. Klubbtidningen döptes till Bollentinen och har sedan dess kommit ut med tre nummer årligen. Den speglar inte bara nutid utan också byns och klubbens historia.[8]
Ishockey, damhandboll och damfotboll i Väsby
De idrottsliga aktiviteterna tog sig även andra former än fotboll. År 1954 ville ungdomarna som höll till på den s. k. Sträckan, översvämningar som frös till god skridskois, att en ishockeybana i Alströmerparken skulle komma hela bygden till del. Entusiasmen var stor och de ideella krafterna bidrog till att ishockeybanan stod klar redan i januari 1956, inte utan insatser från en livaktig syförening. Eftersom det var en landisbana var klubben beroende av kalla vintrar. Förvånansvärt många matcher spelades trots detta varje säsong, under senare år kompletterade den konstfrusna ishockeybanan i Jonstorp. Det spelades ishockey i Alströmerparken fram till 1969. Den sista säsongen fick ishockeylaget den största framgången när laget vann Lilla DM/Distriktsmästerskap. Spelare som prövade på ishockey i större sammanhang var Lars Larsson och Inge Jolfson. Klubbens fortsatta tävlingar på is blev rinkbandy i Höganäskorpens regi under ett antal år.
Ishockeybanan i Alströmerparken stod inte tom under sommarhalvåret. Ett gäng handbollsintresserade flickor sydde sina egna tröjor, hittade ledare och spelade under några år i mitten av 1950-talet handboll med framgång. De började spela i höganäskorpens damhandbollsserie. År 1956 var damernas bästa år. De ställde upp i nordvästskånska damserien, där laget hamnade på andra plats efter segrande Sierra från Ängelholm.[9]
[1] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1995.
[1] Författaren till detta kapitel är redaktionsmedlem sedan starten.
[1] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1975.
Damfotbollen prövade sina vingar på 1970-talet, men tog fart först i början av 1980-talet. Duktiga flicklag blev efter hand duktiga damlag, vilka gav Väsby FK en större stabilitet. Att ha ett representationslag i damserien krävde många spelare. Därför krävdes samarbete med andra klubbar. Klubben var initiativtagare till olika slags samarbeten för att kunna hålla igång damfotbollen i Kullabygden. År 1984 startade klubben först en inomhusturnering för flickor som sedan expanderade till Väsby FK:s Damcup.[10] Fotboll, ishockey, handboll och rinkbandy spelades i Väsby Fotbollsklubbs namn.
Utdrag ur Höganäs Kommuns bokverk, Kullahalvön mellan istid och kommunreformer. Idrotten på Kullahalvöns landsbygd av Inge Jolfson.
[1] Jolfson 2011, s. 385.
[2] Väsby FK:s klubbtidning Bollentinen 1990:2, 1991:1.
[3] Kopia på skrivelse i Väsby FK:s klubbtidning Bollentinen 1992:2.
[4] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-45; Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1950.
[5] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1995 (Eddinger Hullgård).
[6]Jfr Jolfson 2011, s. 385-389.
[7] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1995.
[8] Författaren till detta kapitel är redaktionsmedlem sedan starten.
[9] Väsby FK:s jubileumsskrift 1925-1975.
