Höganäs Tennisklubb. Ändrat namn från 2012 till Tallbackens Tennisklubb
Tennis var vid 1900-talets början något av en överklassport med kung Gustav V som inspiratör och förebild. Sannolikt bidrog den kungliga glansen till att den vita sporten fick alltfler borgerliga utövare. Det fanns redan vid denna tid flera tennisbanor i Höganäs, alla i privat ägo.[1]Emil Sieurin, chef för forskningslaboratoriet på Höganäsbolaget, skriver i ett brev år 1900 att Åke Nordenfelt iordningställt en tennisbana nära Bruksgården. Denna låg (och ligger ännu) i Kaptenens trädgård, då disponentens privata område. En tidig kortfilm av Sieurin visar sekvenser från spelet och kan pretendera på att utgöra Höganäs äldsta idrottsfilm. Ett obekräftat rykte säger också att Nordenfelt skall ha mött Gustav V på banan.[2]
Konsulerna Arnberg och Johnsson hade sina egna tennisbanor och på Krapperup fanns ytterligare en. Till de första höganässpelarna hörde också doktor Hakon Widding. Barn i de familjer som hade egna banor kom sedermera att bli viktiga för tennisens utveckling i Höganäs. En tennisbana anlades sedermera bakom Julivallens läktare, en annan bana byggdes i Strandbadsskogen och sköttes av källarmästare Schoug på hotell Tallbacken. Specerihandlare Bergdahl i Strandbaden byggde också en tennisbana öster om sin affär. Det fanns alltså gott om tennisbanor, men få fick tillgång till banorna och sporten utövades sällan i organiserad form.
År 1926 startade emellertid en tennissektion inom Höganäs BK. Redan två år senare ville man starta något eget och 1928 bildades Höganäs Tennisklubb med adjunkten på Samrealskolan Tord Henschen som initiativtagare och ordförande. 1940 hade tennisklubben speltimmar både på Julivallen och vid Tallbacken i Strandbaden men redan 1945 ansågs tennisbanan på Julivallen vara i alltför dåligt skick. Så var det även med Höganäs Tennisklubbs ekonomi. Med bidrag från Höganäs Idrottsring (bildad 1922 för att främja och stödja idrottsverksamheten) kunde klubben överleva. År 1945 fick klubben möjlighet att köpa mark och tennisbanor av Kullens Havsbad i Strandbaden. Det inköptes fyra baracker av Försvarsmakten och i juli 1946 stod ett klubbhus färdigt med rum till uthyrning, omklädningsrum, dusch, toaletter och storstuga.
År 1969 tog nästa stora satsning form: en tredje bana med ett s. k. barracudatält över. Denna kunde invigas 1971. Tennistältet i Strandbaden blev efter hand nedgånget och 1986 diskuterades med övriga klubbar i kommunen möjligheten att bygga en tennishall för att kunna klara av vintersäsongen. Vikens Tennisklubb, Mölle Tennisklubb och Höganäs Tennisklubb stod bakom den stiftelse som 1989 kunde inviga den nya rackethallen intill Sporthallen i Lerberget.[3] I mitten på 1990-talet sjönk intresset för tennis (kanske för att golfen alltmer övertagit dess roll som borgerlig sport) och det skedde förhandlingar med Höganäs Gymnastikförening om att utnyttja Rackethallen på bästa sätt. 1997 övertog Gymnastikföreningen två av de fyra tennisbanorna för sin verksamhet.[4] År 2000 övertog Kullabygdens Tennissällskap tennisverksamheten i Rackethallen.
Redan på 1930-talet anordnade källarmästare Lars Schoug tävlingar, bl. a. för gäster på hotell Tallbacken. Efter några år tog Höganäs Tennisklubb över tävlingsverksamheten och från 1945 kallades tävlingarna Strandbadsspelen. Tennisbanornas kvalitet var god och Strandbadsspelen blev snabbt populära. Under 1940-talet hade man så stora publiksiffror att man fick betala nöjesskatt till Brunnby kommun. Svenska storheter som Sven Davidsson, Torsten Johansson, Staffan Stockenberg, Jan-Erik Lundkvist och Ulf Schmidt har deltagit i Strandbadsspelen.
Lokala tennisutövare har gjort framstående insatser på tävlingsbanorna. De tre mest framgångsrika är Rolf Dejenberg, Lars-Erik Ahlberg och Gunnar Hult. Dejenberg blev skånsk juniormästare 1947 och spelade landskamper både mot Danmark och Norge medan Ahlberg vann DM för juniorer 1950 och spelade i juniorlandslaget. [5]
Lars-Erik Ahlberg växte upp en halv kilometer från Höganäs TK:s banor i Strandbadsskogen. Han hjälpte vaktmästaren Inar Andersson, och fick därigenom möjlighet till gratistider. På vintern fanns ju ingen möjlighet att spela men Lars-Erik stod då i sin farbror Albert Sahlstens slaktport och nötte tennisslag. Lars-Erik Ahlberg rankades vid 15 års ålder som Sveriges bästa junior och spelade som sådan i en internationell tennistävling i Båstad. I semifinalen fick han möta Bo Andersson från Göteborg och i finalen slog han självaste Ulf Schmidt och fick ta emot Gustav V:s pris. Av Svenska Tennisförbundet blev han uttagen att tillsammans med andra framstående spelare göra en europaturné i England, Tyskland, Frankrike och Danmark. För bollbegåvningen Ahlberg blev det dock istället fotboll i Höganäs BK, HIF och landslaget.[6]
[1] Skriften Höganäs Tennisklubb 1926-1996 av f. d. ordförande Willy Bengtsson, Strandbaden. Skriften byggd på kassabok från 1926, en gästbok från 1945, protokoll och verksamhetsberättelser.
[2] L’Estrade 2002, s. 220.
[3] Skriften Höganäs Tennisklubb 1926-1996 av f.d. ordförande Willy Bengtsson, Strandbaden. Skriften byggd på kassabok från 1926, en gästbok från 1945, protokoll och verksamhetsberättelser.
[4] Se Höganäs Gymnastikförening.
[5]www.kbts.net 2010-09-21.
[6] Intervju med Lars-Erik Ahlberg, 2010-07-27.
Utdrag ur Höganäs Kommuns bokverk, Höganäs från stenkol till millenniumskifte. Idrott o Idealism av Inge Jolfson
