S:t Arilds Golfklubb
Vid 1980-talets mitt ville ett gäng ”avhoppare” från Mölle Golfklubb anlägga en ny golfbana i Fjälastorp, något som skulle visa sig vara kontroversiellt. Redan vid 1970-talets början hade Göran Christenson, hängiven golfare men också förvaltare på Krapperup, upptäckt möjligheterna till en ypperlig golfbana vid Fjälastorp. År 1975 hade Gert Karlsson (Trio Hoganas) och hans hustru gjort samma upptäckt. De köpte en fastighet i skogskanten till det som sedan skulle bli S:t Arilds golfbana. Därefter följde en omständlig och segdragen procedur, i vilken många på olika sätt var inblandade. Bankdirektör, kanslichef, landshövding och bostadsminister stod på några visitkort. Politiker från olika partier visade stort engagemang både för och emot en golfbana i Fjälastorp. 1980-talet präglades av formlig golfexplosion i Sverige. Många naturvänner såg banorna som ett hot mot naturen och som privatisering av allemansrättsligt tillgänglig natur.[1]
För att hålla igång det ökande intresset anlades 1986 en Driving Range i Lerberget. Urban Bjurö var den store entusiasten. Från att ha varit en morotsåker gjordes området på kort tid om till Driving Range. Traktorer och bollplockarapparat inköptes. När klubben fick sin egen Driving Range klar i Fjälastorp lämnades arrendet åter över till Höganäs kommun.[2]
Redan 1986 hade man bildat en interimsstyrelse som året efter, 1987, konstituerade sig och beslöt att kalla klubben för S:t Arilds Golfklubb, döpt efter förebild av den berömda S:t Andrews i Skottland. Medlemmar värvades med prospekt i fyrfärgstryck. Samma år började klubben bygga banan. År 1988 anställdes Peter Hansson från Landskrona som golfpro. Peter kom att betyda mycket för golfspelet, dels på grund av sin egen golfskicklighet, men också genom sitt sätt att stimulera och plocka fram duktiga golfämnen. Att få igång medlemsinformationen var viktigt och 1989 gavs det första numret av Medlemsbladet ut, snart omdöpt till Fjälastorparen.
Den 27 maj 1991 var det äntligen klart för officiell invigning av S:t Arilds golfbana. Efter alla överklaganden blev det till slut en 18-håls golfbana i en vacker sydsluttning mellan Norra Kustvägen och slättlandskapet. Dessförinnan hade klubben dels förvärvat golfbanan från Höganäs kommun, dels byggt ett nytt klubbhus med restaurang. Tävlandet kom tidigt igång, både i form av s. k. ”gubbagolf” och klubbmästerskap. År 1991 anmäldes ett lag för spel i div. III och ett oldboyslag. År 1997 vann herrelitlaget sin serie och gick upp i div. 1. Det spelades inte bara herrgolf. Damerna hade sin Belami Cup och Gräbbaslaget.
En som betytt mycket är Gert Karlsson. Han har genom sin idealism, sitt engagemang och sin praktiska läggning varit ett föredöme för ungdomarna i klubben. Andra som betytt mycket för S:t Arilds Golfklubb är Per-Erik Schyberg och Erling Hansson.[3] De individuella sportsliga framgångarna är främst signerade Peter Hansson. Han blev svensk mästare 1992 i par och fick representera Sverige i följande EM i Spanien. Men även Gert Karlsson har meriterande segrar och var under sent 90-tal bofast i det svenska H 65 landslaget. Ungdomsarbetet började samtidigt ge frukt och Tim Melén var högst rankad i juniorligans totala ranking.[4]
[1] De politiska och planeringsmässiga turerna kring golfbanan skildras av Ranby 2011, s. 156-157 & Ranby 2011, s. 235-236.
[2] Intervju med Urban Bjurö, eldsjäl och f. d. sekreterare i S:t Arilds Golfklubb.
[3]www.starild.se (historik av Per-Axel Svalander och Nils Hallberg); intervju med Per-Axel Svalander.
[4] Intervju med Peter Hansson, framgångsrik golfspelare och golftränare i S:t Arilds Golfklubb sedan 1988.
Utdrag ur Höganäs Kommuns bokverk, Kullahalvön mellan istid och kommunreformer. Idrotten på Kullahalvöns landsbygd av Inge Jolfson.