Korpen på bakgården.
[1]I över 100 år har korpidrotten engagerat miljoner människor i konsten att ta hand om sig själva och må bra. Anledningen att vi funnits så länge är enkel. Bra idéer håller. Som att idén att förse människor med organisation och motivation för att må bra och leva längre. En ovanligt frisk idé.
Korpen som organisation går långt tillbaka i tiden. De första Korpklubbarna bildades redan 1912. Solskensolympiaden i Stockholm 1912 blev på många sätt ett genombrott för svensk idrott. Så också för idrotten på arbetsplatserna. Personalgrupper och yrkeskårer bildade egna s k korporationsidrottsföreningar. Det var kanske inte så underligt att rörelsen började i yrkesgrupper med fysiskt krävande arbeten. Men den spridde sig snart även till andra.
[2]I början av 1950-talet hade intresset för korpidrott nått Höganäs. Korpidrott fanns redan inom Höganäsbolaget. Den 23 februari 1953 bildades Höganäs Korp Idrottsförbund, i dagligt tal kallat Korpen. Ekonomin var skral och aktiviteterna inskränkte sig till 19 fotbollslag och 9 handbollslag. Handboll för både damer och herrar. Påföljande år gick Höganäsbolaget med i Höganäskorpen och aktiviteten steg. 1955 fanns det 20 korpklubbar. I fri idrott hade korpen också samarbete med IS Kullen. Bordtennis var redan tidigt en stor korpsport. Ett 60-tal lag spelade pingis ibland annat polisstationens källare, SJ:s bussgarage och hos Sande o Co.
I början av 60-talet skedde en nedgång i verksamheten, med endast fotboll på programmet. 70-talet blev bättre med tillskott av tennis, hockey-bockey på isbanan i Jonstorp, volleyboll och simning i Svenska Cellulosa Aktiebolagets( SCA) anläggning i Mölle.
Höganäskorpen hade engagerat sig i både motionsslingan i Lerberget och i Sporthallsfrågan. Till mångas glädje stod slingan färdig för användning 1975 och Sporthallen invigdes 1980. Mycket verksamhet flyttades till den nya sporthallen som simning, volleyboll, badminton och bowling. Golf och minigolf kom också med bland aktiviteterna. Det blev också rekord i anslutna korpklubbar. 102 klubbar var anslutna till Höganäskorpen. 1982 startades i samarbete med Korpen i Helsingborg Hamn till Hamn, en maratonsträcka uppdelad på åtta sträckor mellan de båda hamnarna. Första året anmälde sig 149 lag och som mest var deltagande lag upp i 345 med som regel 8 deltagare i varje lag. Det var ett stort arrangemang och det krävdes ca. 200 funktionärer för att genomföra tävlingen. Dessutom tillkom under några år den s.k. minimaran för skolklasser. Denna tävling skedde i hamnområdet i Höganäs. Intresset blev stundtals för tävlingsinriktat och intresset började avta. Hamn till Hamn sprangs sista gången 2001.
1982 startade ännu en långkörare, nämligen Kullahjul, en cykelorientering till många kända och okända platser i Kullabygden. Kollektiva cyklingar som Tisdagscyklingen och cykel till jobbet hade funnits tidigare, men i Kullahjul fanns möjligheten att ”ta kontrollerna” under en längre tidsperiod.
80-talet får räknas som Höganäskorpens storhetstid, mycket tack vare en pådrivande och entusiastisk kanslist i Lars Sandberg. Andra entusiaster var Assar Håkansson och Magnus Svensson.
Korpidrotten har alltid jobbat under knappa omständigheter. De ekonomiska anslagen har varit begränsade och korpens tillgång till aktuella idrottsanläggningar har varit sparsamma.
Under 1900-talets slut har intresset för korpidrott minskat. Bland annat Friskis och Svettis rörelsen har bidragit till att antalet korpstarter har minskat. År 2000 drar ändå Kullahjul, tipspromenader, bowling och pensionärsgympa till sig många deltagare. Busruset, en springtävling för förskolan är också ett återkommande evenemang.
Tillägg
I april 2017 lades Korpen i Höganäs ner. All dokumentation överlämnades till
Kullabygdens Idrottshistoriska Förening.
[1]Korpen Svenska Motionsidrottförbundet, Internets hemsida 2010-09-15
[2] Källa: Intervju med Assar Håkansson, mångårig ordförande och ledare i Höganäskorpen. Uppgifter plockade ur Höganäskorpens verksamhetsberättelser.
