Kullens Skyttesällskap – anrik förening med tråkigt slut
Vi undertecknade hafva beslutat att bilda en skytteförening kallad ”Kullens Skyttesällskap” (KSS) och anmodas hr Brodin enhälligt och så fort som möjligt anordna en särskild kallelse till några inom kretsen närmast boende, för saken intresserade personer, att sammanträda i Höganäs för att behandla frågan. Höganäs den 24 februari 1883. Karl Brodin, Herman Bothén, Gustaf Jönsson, Johannes Persson, Johannes Holm.
Så lyder stiftelseurkunden för Kullens Skyttesällskap. Konstituerande sammanträde hölls den 11 augusti 1883. Ordförande för det 58 man starka sällskapet blev friherre Nils Gyllenstierna på Krapperup och den första prisskjutningen ägde rum på en provisorisk bana vid ”Stallgården å Ryd” i Höganäs. Skjutbanefrågan löstes sedan genom att Krapperup ställde mark till förfogande vid planteringen söder om Nyhamn. På den här anlagda första skjutbanan med nyuppförd paviljong hade KSS sin hemvist fram till 1896. Med nya bestämmelser blev skjutbanan för kort, varför KSS inköpte ett område om 12 tunnland på Norra Sandflyget (nu Kv. Skjutbanan). Till denna plats flyttades också paviljongen. Skjutbanan här togs i bruk 1897.[1] Paviljongen låg bakom Tjörröds småskola vid Långörsgatan och står ännu 2011 kvar, om än i starkt förfall.[2]
År 1886 uppgick Allerums skytteförening som en avdelning i KSS, vilket tillförde en skjutbana i Hjälmshult. Åren 1893-1895 hade KSS också en skjutbana i Mjöhult och 1902 ännu en skjutbana i Farhult. De aktiva medlemmarna skaffade 1889 egna skyttekostymer som användes några år. Man sköt till en början med studsare, men 1884 beställdes ett antal remingtongevär. I början av 1900-talet övergick KSS till att skjuta mausergevär. Åke Nordenfelt engagerade sig i föreningen och var ordförande under flera år.[3]
Åren 1910 och 1915 hade Sverige tävlingsutbyte med Danmark. För KSS sköt N. P. Bengtsson mycket framgångsrikt, bland annat med öppna riktmedel på 1 000 m. Åren 1913 och 1915 köpte KSS mark öster om Kullagatan i höjd med Margreteberg (vid dagens Skjutbanevägen vid Tjörröds återvinningsgård), dels för att kunna utöka skjutavståndet och dels för att bebyggelsen på Sandflyget tätnat. Efter 1915 kunde KSS erbjuda skjutavstånd upp till 600 m. Vanliga var också skjutavstånd om 400 respektive 500 m. På detta avstånd sköt sällskapet fram till 1970-talet. Då framförde grannar klagomål och delar av verksamheten flyttades till Farhult. Under perioden 1970-1990 hade KSS en omfattande ungdomsverksamhet med bland annat paintball och luftgevärsskytte. På 1980-talet byggdes en modern skjuthall. Dessvärre förekom inre stridigheter i KSS, vilket resulterade i att det anrika sällskapet år 1996 blev uteslutet ur Frivilliga skytterörelsen och skytteverksamheten lades ner.[4]
[1] HT 1908-10-17 (nr 242).
[2] Vårt Gamla Höganäs 1986, s. 31.
[3] HT 1908-10-17 (nr 242).
[4] Intervju med Bengt Holst, 2010-10-23, f. d. instruktör och ordförande i KSS. Styrkt av bland annat en skyttepristavla.
Utdrag ur Höganäs Kommuns bokverk, Höganäs från stenkol till millenniumskifte. Idrott o Idealism av Inge Jolfson
