Tackbrev

Den 18 december lämnade vår innerligt älskade Jonatan Alin oss. Vi har svårt att med ord beskriva den saknad och sorg som vi känner.

För Jonatan blev orienteringen allt mer betydelsefull med tiden, och vi tror att han trivdes i orienteringsvärlden och i orienteringsklubben. Han hade vänner i klubben som betydde mycket för honom och blev en viktig del av hans liv. Vi är djupt tacksamma för den tid Jonatan fick dela med klubben och sina kamrater, som gav honom glädje och gemenskap.
Att beskriva våra känslor av sorg och saknad låter sig inte göras fullt ut, men mitt i sorgen finns så mycket värme och kärlek. Under denna tid har vi fått uppleva en omfattning av omtanke och stöd som vi aldrig hade kunnat föreställa oss. Alla besök, meddelanden och telefonsamtal har haft och kommer fortsätta att ha stor betydelse för oss. Det gör sorgen lite lättare att bära.

Vi förstår att det som hänt är svårt att greppa för många. Frågan ”Vad säger man till någon som förlorat sitt barn eller sin bror?” är svår att besvara, och vi har själva inga enkla svar. Kanske är man rädd för att säga något, av oro för att skapa obehag. Men vi ser det inte så. Det finns inga ord som kan göra det värre. En kram, en klapp på axeln, eller bara ett ”hej” gör mycket för att lätta på bördan. Har ni ett minne av Jonatan som ni vill dela, så betyder det oerhört mycket för oss. Dessa minnen hjälper oss att fylla det tomrum som saknaden efter honom har lämnat.

Ni är alla välkomna till begravningen den 31 januari kl. 14:00 i Mora kyrka. Men viktigast av allt är att ni tar hand om era nära och kära medan tiden finns.

Med värme och tacksamhet, Sofia, Hans och Sebastian