Studsar åter till trean

Det är - som någon tänkare har konstaterat - lättare att trilla ur en högre serie än att vinna en lägre. Efter sistaplatsen i div II förlorade GIS litet fotfäste, och som så ofta vid en degradering tappar laget tongivande spelare.

Återkomsten till trean skedde nu uppifrån, för omväxlings skull. Men det hjälpte inte - säsongen 2012 skrapade laget bara ihop fjorton poäng, det blev elfte plats och hissen ytterligare en våning nedåt.

I fyran följde några år av mellanmjölk. 2014 fick man ihop till en tredjeplats som gav möjlighet att kvala upp, dock utan att lyckas med den saken. Ett par år senare var laget illa ute men klarade till slut tiondeplatsen med god marginal. Och därefter började vägen uppåt igen, klart annonserad med en tredjeplats 2018.

Säsongen 2019 blev sedan en lång och dramatisk tvekamp med Vaggeryd om seriesegern; övriga lag var ordentligt distanserade. Några omgångar in på hösten hade Vaggeryd övertaget, och det var bara trepoängare som gällde i duellen. Men när Vaggeryd överraskande fick stryk på Visingsö kunde GIS ta över ledartröjan med några omgångar kvar.

Som vanligt när GIS är inblandade är ingenting klart förrän sista slutsignalen blåsts. Nu gällde det i den avgörande sista matchen Bankeryd på bortaplan, ett Bankeryd som slogs för att med en seger kunna hänga kvar i serien. Men GIS var numret större än hemmalaget och vann med 3-1. GIS hade därmed skramlat ihop hela 54 poäng - en mer än Vaggeryd - och var klart för en åttonde sejour i div III.

På den jublande bilden från matchslutet i Bankeryd hittar vi (st fr v) Marko Nikitovic, Gustav Bogren, Robert Dojcinovski, Sebastian Nyström, Pontus Åqvist, Gustav Olsson, Dennis Andersson, Johan Berg, Viktor Wisén, Patrik Magnusson, Edin Hamzic, Marcus Nyström och Mile Gligic (Johan, Patrik och Edin dock mer eller mindre skymda), samt (knäst fr v) Mustafa Abukar, Nemanja Tosic, Sacha Dobric, Calle Jobia Bergstedt, Nicola Tosic, Edvin Åqvist Mårtensson och Freddie Palmgren.  

Lagbygget som detta år tog 17 segrar, och bara förlorade två matcher, grundades på den defensiva tryggheten hos bröderna Sebastian och Markus Nyström. På mitten var Nikola Tosic och Gustav Bogren de konstruktiva dirigenterna, och matade bollar som främst Gustav Olsson tog vara på.

"Byggherren" bakom det lagbygget var främst huvudtränaren Patrik Magnusson. Till sin hjälp hade han en assisterande tränare i Glenn Rydén, målvaktstränaren Johan Berg och lagledaren Jesper Hjelmgren.

Covidsäsongen

Återkomsten till div III blev mer annorlunda än någon hade kunnat föreställa sig. 2020 blev covidsäsongen, då hela landet gick i karantän. Alla publika sammankomster förbjöds, och när det åter igen skulle bli tillåtet med teater, konserter, idrottsarrangemang eller föreningsmöten var det ingen som visste. Under de omständigheterna blev våren en stor utmaning för både spelare och ledare att hålla både modet och konditionen uppe.

Serien kunde trevande komma igång till hösten och spelades då som en enkelserie - förstås en nackdel för en nykomling som behöver några matcher för att komma in i tempot, inte minst efter en sådan vår. Men GIS räddade sig kvar genom en nionde plats, följt av en övertygande insats i kvalserien för att hänga kvar. Tre raka segrar i kvalet ställde skåpet på plats.

En del av räddningen var "fördettingen" Johan Berg, som annars hunnit både avsluta karriären och verka som målvaktstränare. Trots uppnådd ålder av äldre oldboy visade han sig fortfarande fullt användbar mellan stolparna när det krisade till sig på den posten.

Efter covidsäsongen kan man ana en svagt uppåtgående trend; både 2021 och 2022 har gett den åttonde plats i tabellen som betytt att laget inte behövt kvala för att hänga kvar. Och inte minst viktigt - GIS har gjort det med egna produkter. Startelvan i sista matchen 2022 innehöll tio spelare som vuxit upp på Ryttarvallen. Bakom detta ligger förstås klubbens metodiska satsning på ungdomsverksamheten och den egna fotbollsskolan.

Inför 2023 kunde man, trots några spelartapp, knyta förhoppningar till att detta lagbygge blivit ett år äldre och ett år bättre. Spelarna levde upp till det med en sjunde plats, den bästa noteringen på tolv år. Men de egna produkterna hade god hjälp av ett av klubbens mest spännande nyförvärv någonsin, måltjuven Crespo Kamara - med rutin från Sierra Leones landslag - som blev en vass spjutspets och snittade ett mål per match.