Målvakter har kanske större möjlighet än andra spelare att bli legendomsusade. En målvakt har en annorlunda roll i laget än de andra spelarna, och det är ju - som varje försvarsspelare känner till - målvakten som släpper in alla baklängesmålen.
Den troligen mest legendariska av GIS spelare genom alla tider är målvakten Åke Gustavsson. Han debuterade i slutet av 30-talet, var med om seriesegern i Smålandsserien div II och två år senare ligasegern även i Smålands div I, det heta kvalet mot Blomstermåla när omklädningsrummet brann vid omspelsmatchen i Nässjö, vaktade målet hela GIS första sejour i div III under krigsåren, och hängde med in i 50-talet och fick vara med om ännu en serieseger i Smålandsettan.
Den mest bekanta anekdoten om Åke Gustavsson handlar om den gången han kastade ut bollen igen.
Det hela inträffade, enligt Åkes egen utsago, faktiskt vid en B-lagsmatch i Skillingaryd, 1937 eller där omkring. En hemmaforward fick fritt läge i en kontring, men misslyckades helt med avslutet som gick rakt i famnen på Åke.
Då flög buspojken i honom - han rullade ut bollen till Skillingarydsspelaren igen med orden "Ah, skjut en gång till!"
Medspelarna trodde förstås att Åke fått nippran. Och forwarden blev så perplex att han inte lyckades göra mål i andra försöket heller.
Det berättas också om straffen som slogs tre gånger, i en match med en domare som måhända inte framstår som helt opartisk. Vad som talar för att denna anekdot kan vara sann är att spelarna som ska ha varit med var helt ense om att det var i Ljungby som det hände.
Motståndarlaget hade alltså straff, men den slogs inte bättre än att Åke kunde avvärja den. Domaren tyckte emellertid att målvakten kastat sig för tidigt, och lät straffen gå om.
Andra straffsparken slogs utanför - men domaren tyckte att Åke rört sig på linjen för tidigt nu också, och straffen skulle alltså slås en tredje gång.
Den fångade Åke, den också. Sen tog han bollen under armen, traskade ut till domaren och sporde:
- Hur länge ska vi hålla på med det här?
Nåja. Det behöver ju inte vara osant, även om det aldrig har inträffat ....