Krönika 2

Jag har under de senaste sju åren spelat padel i en serie här i Örebro. Under de sju åren så
har jag tagit EN lektion av en professionell padeltränare. Jag har ingen ambition att bli en
bättre padelspelare än vad jag är i dag. Jag har insett mina begränsningar. Jag står på den
där planen för att jag måste få tävla. Att tillsammans med min vän få gå in i den där buren,
antingen vinna eller förlora matchen är nästan som en drog för mig.

Ni få där ute som har sett mig och VVK:s veteranlag tävla i veteran-SM har förmodligen sett
lite av den där tävlingsdjävulen som kryper fram från sitt näste just under den helgen varje år
i Uppsala. Det är nästan svårt att förklara. Men om jag ska försöka så känner jag att det
betyder fortfarande väldigt mycket för mig att få tävla mot andra och verkligen med de medel
som krävs vinna matcher. Jag skulle nog inte ställa upp om det bara var för att ha kul. Vi
HAR alltid väldigt kul den helgen och den gemenskapen som denna klubb skapar och
förbrödrar är också svår att förklara.
Vi har något unikt i Vingåkers Volleybollklubb, det blir som mest tydligt enligt mig när
historien och framtiden hittar varandra på en middag och vi fyller upp en halv restaurang en
kväll i Uppsala.

Det är lika viktigt för mig att vinna som att ha kul men de två grejerna är beroende av
varandra.
Det fattas något i mig om jag inte får tävla.

**

Under damernas första SM-final förra säsongen mellan Örebro och Engelholm var jag på
plats med familjen och tittade. Idrottshuset i Örebro var näst intill fullsatt och1500 åskådare
skapade en bra stämning. Örebro vann till slut efter en riktigt spännande match. När vi
lämnade Idrottshuset och satte oss i bilen hem så kände jag mig ärligt talat helt tom.
En del av mig var glad att titta in i min dotters ögon när hon drömde sig bort om att själv en
gång få spela inför en sådan storpublik och representera elitlaget i Örebro.
Den andra delen i mig upplevde någon form av koncentrerad depression. Mina röster i
huvudet sa ungefär så här till mig:
”Det är kommer du aldrig så uppleva igen” ”Att få tävla om SM-medaljer är historia för dig
Jonas”
”Varför passade du inte på att njuta mer när du faktiskt fick uppleva det”
På riktigt så kändes kroppen helt tom, ungefär som när du får ett blodsockerfall. Det kommer
direkt och du hinner inte riktigt parera dig.

Nu är den 46 åriga versionen av Jonas ganska bra på att känna sig själv och reflektera. Så
den lilla depressionen fick inte allt för stort fäste i mig. Men jag skulle ändå säga att den
säger en hel del om mig.

Reflektion nummer ett som jag skulle vilja dela med mig till alla spelare som är på gång att
spela om SM-medaljer under våren.
”Njut och omfamna detta. Du vet aldrig när du kommer få chansen att stå på den här planen
och tävla om de här medaljerna”

Jag hade behövt någon som sa det till mig det under tiden jag var inne i bubblan för ca tjugo
år sedan. Passa på njut och verkligen ta in tiden du lever i och vad du får uppleva. Jag fick
aldrig chansen igen att tävla om ett SM-guld och borde med facit i hand njutit mer där och
då. Det är lätt att vara efterklok.

Reflektion nummer 2 som jag gjorde där och då. Jag behöver fortsätta hitta former och
aktiviteter där jag får tävla och må bra. Resultat är sekundärt i den där padelburen. Vissa
som ser mig där kanske skulle argumentera mot mig, men handen på hjärtat så är det så. Tio
minuter efter en förlust när jag sitter i bilen för att ta mig hemåt så är matchens resultat
nästan bortglömt. Riktigt så är det inte i Veteran-SM, men två veckor efter turneringens slut
så är resultatet nästan glömt.

**

Vingåkers Volleybollklubbs elitlag har i år inga ursäkter för att inte bygga en tävlingsinriktad
atmosfär som gör att vi tar steg framåt i vår utveckling. Vi har en stor trupp och en del
startpositioner är up for grabs. Det kommer finnas möjligheter att tävla och då gäller det att
vara förberedd och vilja det. Oavsett om det är på träning eller på match.
Så för oss gäller det att skapa en sund tävlingsmiljö där du känner att du som spelare
utvecklas hela tiden. Målet är att under en träningsvecka så ska varje spelare bli 1% bättre.
Lyckas vi skapa den omgivningen så kommer vi utvecklas i den riktningen vi vill. Sedan får
se hur långt det räcker mot andra lag. Vi kan bara påverka vad vi gör.

**

Jag och Dardan har under en tid pratat om att starta en volleybollpodcast som skulle släppas
varannan vecka. 30 minuter volleyboll med Dardan & Jonas är arbetstiteln.
Finns det någon där ute som skulle hjälpa oss att klippa och redigera den podcasten så får ni
gärna höra av er. Betalning i form av en massa kärlek och tacksamhet till en början.
Hör av dig om du finns där ute till jonas.bjuhr@welingo.se

/Kapten #8
Jonas Bjuhr