El partido contra Oskarshamn

Äntligen hemmamatch igen, det var ju exakt på timmen två veckor sen senast. IFK Oskarshamn var dagen motståndare, och det var inte vilken motståndare som helst det inte. Båda lagen behövde nämligen vinna för att kunna haka på i toppstriden av serien.

Saik ställde upp md följande elva:

Dennis

Sjövall - Ekelöf - Solvemark - Broquist

Rossling - Martinsson

Lockby - Engvall - Kander

Skogström

Vi försökte sätta hög press redan från början, men det var Oskarshamn som fick första chansen redan efter tre spelade minuter. En lite lös bakåtpass till Dennis och sen press på det, gjorde att en motståndarspelare fick fritt skottläge. Han valde att försöka lobba över Dennis, och det lyckades han med, men han lyckades även lobba över målet.

Trots att vi låg bra på i presspelet var det Oskarshamn som hade bollen mest de första tio minuterna, och vann mycket andrabollar på mitten.

Efter sju minuter hade Oskarshamn en ny chans. De kom runt på högerkanten, slog ett inspel längs marken in framför mål, och bollen passerade alla spelare, grästuvor, mullvadshål och annat, dock inte mållinjen och det var fortfarande 0-0.

Det tog till den tionde minuten, och nu började Saik vinna lite boll på mitten, som vi fick första farligheten framåt. Kander fick ett fint skottläge med högerfoten och försökte vrida in bollen mot den bortre stolpen, men den smet utanför.

Men vi fortsatte pressa högt och det började ge frukt. Inte för att det är något tips för en hobbyodlare av päron, men det är ju så man säger.

Vi fick ett farligt frisparksläge efter 14 minuter, där Rossling brassade på, bollen tog i muren och han tog hand om returen  själv. En fin aktion senare tog han sig ner i högerdelen av straffområdet och slog ett inspel som studsade på ben, hälar och vader innan den kunde rensas bort.

Nu blev det lite stiltje i spelet, båda lagen spelade ett bra försvarsspel med hög press vilket innebar att det blev en hel del felpass. 

Men vi lyckades ända skapa en farlighet när Lockby fick ett bra skottläge, men valde att osjälviskt släppa till Skogström vars skott täcktes av en framrusande, flygande, fläkande försvarare.

Robin skulle få en ny chans efter knappa halvtimmen, då Max slog en fin djupledsboll och Robin kopplade på bulldozer-mode i sin växellåda. Han stormade fram mellan och genom försvarare och annat bråte men målvakten hann ut framför och kunde avstyra. 

Men även Oskarshamn hade chanser, här sitter jag och skriver som om bara Saik skapade något. Inte då, Oskarshamn lyfte till exempel in en frispark i straffområdet som avlutades med en helvolley som gick utanför.

Med tio minuter kvar av halvleken var det dags för Rossling att plocka fram nål och tråd för att tråckla sig igenom mittfältet innan han passade Broquist som på ett tillslag lyrar in bollen mot Skogström i straffområdet. Men återigen var motståndarnas keeper på alerten och kunde nypa bollen. Hade Robin fått skallen på den hade vi haft ledningen, sanna mina ord. 

Det hanns med en farllighet till innan pausen, då Engvall i vanlig ordning satte full fart framåt, och i vanlig ordning sprang han förbi sina försvarare. Men målvakten kom ut, det blev en kollision och alla vi som inte gått till Specsavers utan envisas med att ha kvar våra Saik-glasögon ropade på straff,. Så blev det inte, och domaren - som gjorde en utmärkt match - hade nog rätt i sin bedömning.

Ja, alltså första halvlek då. Två väldigt bra fotbollslag, som spelar ett väldigt bra försvarsspel och lämnar väldigt lite ytor för sin motståndare att skapa väldigt lite chanser. Det var sista gången idag som ordet "väldigt" används.

Andra halvlek blåstes igång, och till en början såg matchen ut som den gjort hela tiden. Hög press från båda lagen, men en liten skillnad i att Oskarshamns snabba omställningar, alltså att många springer fort framåt när de vinner boll, blev lite farligare varje gång. Efter fem minuter hade de testat Dennis två gånger med fräsande skott som han räddat till hörnor.

Efter en kvart tyckte dock Rossling att det var dags att leta i sybehörslådan igen. Denna gång var det virknålen som åkte fram och lite sick-sackmönster på det så var han framme i skottläge. Skottet kunde dock målvakten med vissa bestyr hålla.

Men allteftersom matchen gick, blev Saik som så många gånger förr denna säsongen, lite ängsliga. Vi hade 0-0 och det hade varit ett bra resultat mot Oskarshamn. Men med ängslighet kommer osäkerhet. Vi blev lite låsta i tankarna, när vi fick bollen så ville vi göra oss av med den så fort som möjligt, med felpassningar som följd. Den fina press vi haft på motståndarna under matchen avtog också en smula.

I minut 64 fick Oskarshamn en frispark meter utanför straffområdet rakt framför målet. Oskarshamnsspelaren visade på precision värdigt en urmakare när han hittade en svinliten lucka i Dennis vänstra hörn och la in ledningsbollen. 0-1 på tavlan (som funkade idag, bara en sån sak).

Våra motståndare fick nu luft under vingar, skosulor, knän och annat som nu fortsatte pressa oss rejält framförallt med sina snabba omställningar, se förklaring ovan. 

Vi försökte forcera framåt, bland annat fick Emil Sturesson född 2007 göra A-lagsdebut, vilket han gjorde med den äran. Solvemark, den stora brunbjörnen, flyttades upp i anfallet för få tryck.

Med en tio minuter kvar löpte Engvall framåt, fick en fin boll av Broquist och la fram ett läge till Sturesson som inte fick ren träff och bollen smet utanför stolpen.

Direkt efter gjorde Oskarshamn en snabb omställning (hm, vad har jag läst det innan..?) och fick friläge. Dennis kom ut fint och fick ut det långa benet - alltså inte det ena utan det andra - och kunde parera ut till resultatlös hörna. Eller resultatlös var den egentligen inte, för våra rutinerade motståndare slog en kort hörna och dödade tid nere i hörnet.

Sista minuterna gjorde vi en sista forcering, vi slog in bollar i straffområdet där Oskarshamn hade ett samlat försvar. Det blev inte jättefarligt förutom lite flipperspel, men det är ju bara roligt ändå. De två bästa möjligheterna var Engvalls skott som gick rakt på målvakten och Solvemarks nick på Engvalls inlägg som dock gick över mål.

Så förlust blev det, och det kan kännas snöpligt och nesligt och så vidare. Nu kan vi inte nå möjlighet till uppflyttning för egen maskin utan måste lita på att andra resultat i serien går vår väg. Men som den har sett ut under säsongen så kan verkligen alla lag slå alla.

Matchen höll ändå en hög nivå fotbollsmässigt, och om vi inte skulle gå upp en division denna säsong så hoppas jag verkligen att Oskarshamn gör det. Ett homogent och rutinerat lag med tydlig spelidé, tajt försvar och vill spela boll. Dessutom rent spel, det var en väldigt (äsch, där kom det ialla fall) schysst match utan något större gnäll på planen och få frisparkar. Det ska alla spelarna och domaren ha eloge för.

Rossling gör en kanonmatch på mitten, trots en sockerfri vadkaka som han behandlades för innan, under och efteråt. Max Sjövall visar fina intentioner på högerkanten och Emil Sturesson gör ett fint inhopp i sin debut. Vi har ett ungt lag, och flera på gång så framtiden är ljus för oss mina vänner.

Så vi ska inte skämmas för att förlora denna matchen. Det enda vi kan göra nu i resterande matcher är att gå in 110% och sen (r)öka, som Phillip Morris sa till sina anställda.