Föreningen

Squashhallen vid Värendsvallen byggdes år 1972 och invigdes i augusti. Men Växjö Squashklubb startade verksamheten i full skala först i januari 1973. Det kan vara intressant att se vad en klubb kunde göra sitt första år. Det man måste komma ihåg är att squashbanorna var de första i Småland. Det var en privat byggnad som två personer körde igång. Peter Norrman är kvar i klubben som revisor. Anders Ekberg är sekreterare. Inom ett år hade klubben 188 medlemmar. 46 damer och 142 herrar. Juniorerna som då räknades under 12 år, var endast 4. Men klubben hade trots detta regelbunden träning för dem som då kallades "knattarna". Två tränare hade de för sig själva.

Växjö Squashklubb var då anslutet till Riksidrottsförbundet, Svenska Squashförbundet samt till Smålands Idrottsförbund. Dessutom fanns ett nära samarbete med Skåne i det som då hette Örestadsligan. Det var klubb med många vänner således. Ordförande var Bo Skough som sedermera blev ordförande Svenska Squashförbundet. Tydligen en bra plattform i Växjö.

Herrarnas lag A, som spelade i serien Södra Sverige, mötte under första året Malmö SRC, Forum SRC (från Malmö) Köpenhamns universitetslag, Charlottenlund (från Köpenhamn) Triangeln SRC (från Malmö) Köpenhamns SK, Halmstad SRC, Helsingborgs SRC samt Lugi (från Lund). A-laget kom på sjunde plats i slutspelet. Inte illa för en ny klubb.

Damlag A mötte Göteborg SRC, Malmö SRC, Halmstad SRC, Charlottenlund och Köpenhamn SK. Det laget kom på fjärde plats i sin serie. Klubben hade också B-lag i både dam- och herrserierna. Även ett juniorlag tävlade mot bl. a. Kalmar och Karlskrona som hade fått igång nya banor.

Under året arrangerade klubben i samarbete med hallen uppvisningsspel av flera internationellt kända spelare. Namn som Hiddy Jahan, Nike Nathansson, Ali azia, Abdel Al Badre, Magdi Ragab samt Robert Angema väcker fortfarande sin respekt bland dem som kan sin squash. Som exempel var Hiddy Jahan bland de högst rankade professionella spelarna i värden under en period av 14 år. Ali Aziz var två i välden bland amatörer och professionell världsmästare i klasen under 40 år.

Klubben hade också sin förste internationelle tränare, Mike Huges från England, som höjde spelnivå under sin månad i Växjö där han var mycket uppskattad. Året efter kom Ian Robinsson som senare också skrev en bok om squash och träning: Skilfull Squash. Han spelade hem 55 vinster för Enland under sin tid i landslaget. Därefter blev han kommentator för flera brittiska tevekanaler som sänder mycket squash. Samtidigt med honom hade vi Neil Martin. Vi förstod inte riktigt hur fina tränare vi hade, men spelet förbättrades avsevärt för oss alla.

Klubbmästare år 1973 seniorer herrar blev Jan Rasmusson som fick första inteckningen i Skånska Cementgjuteriets vandringspris. Damernas mästare blev Eva Haker som på sikt kom att spela i landslaget. Hon fick inteckning i bankdirektör Lennart Winlunds vandringspris. Juniorernas klass vanns av Lars Engström som fick inteckning i Davidssons Bilskolas vandringspris. Motionärsklassen vanns av Göran Lundborg som fick inteckning i det vandringspris som skänkts av Växjö Squashbanor AB. Samtliga dessa vandringspris har över ören försvunnit.

Växjö Squashklubb hade omfattande kontakter med den nationella organisationen och fick som belöning uppdraget att arrangera SM för damer som gick året efter i mars månad. En två dagars tävling med många deltager. Några år därefter hade Växjö tre av spelarna, Eva Lundqvist, Eva Haker och Monika Ravelli, i svenska damlandslaget som bestod av fyra spelare.

1973 var första året som en "stege" startade, en stor succé över åren. Klubben ordnade domarkurser och flera skilda träningsläger. Klubben hade det året god ekonomi. Vidare tog klubben det året fram ett klubbmärke som bestod av ett squashracket i guld snett liggande på svart fält, som symboliserade en squashboll, sam namnet inskrivet utefter märkets periferi. När detta skrivs har det gått 37 år sedan starten. Det är omöjligt att försöka göra en sammanfattning som täcker allt. På något sätt fann klubben direkt under sitt första år också den inriktning som legat som en fast grund. Träning och tävling är avgörande för att höja nivån på spelet.  Motionärer och vanliga spelare är väsentliga för att hålla igång spelet utan avbrott. det goda samarbetet med hallens ägare har varit utslagsgivande för att nya spelare kommer till samtidigt som de äldre fortfarande efter alla år har en squashklubb som är aktiv och levande.