Tack för säsongen 2019-2020!

Skills Comptetition COVID-19-lagbild

Sista ispasset för säsongen präglas alltid av lite fjärilar i magen. Dels finns känslan av att det är avgörandets tid. Alla timmar man har lagt i gymmet, i löparspåret, i omklädningsrummet, i sparsmakade B-hallen och i lyxpräglade A-hallen…alla nätter man har legat klarvaken efter en sen måndagsmatch och ältat den misslyckade syrgasdragningen framför egen kasse…alla gånger man har tagit en segerlunch på Gelato och hoppats på att någon i motståndarlaget ska gå förbi med familjen. Hockeyns variant av ”walk of shame”. Allt detta ska i slutändan kokas ned till ett avgörande omdöme: succé eller fiasko. Dels finns känslan av att man kan skriva om sin egen historia. En kittlande tanke. Har du varit en brunkare hela ditt liv? En vinst i stickhandlingmomentet kan förändra din självbild och höja din status inför draften. Är du känd för att punta lösplugg i kombinatet i tid och otid? Sätt en Datsyuk-straff i save streak-momentet och din hockeyidentitet är förändrad för evigt.

För vissa handlar det främst om att undvika att göra den omvända resan. Att leva upp till högt ställda förväntningar helt enkelt. Jordan gick in och levererade på direkten. Vinst i stickhandling på finfina 20,61. Sagge och Åkesson gick sedan en rejäl holmgång i save streak. Sagge ledde länge på 5 plockade straffar i rad, men efter en mentalt viktig benskyddsknytarpaus gick Åkesson in och stängde ner fullständigt. 11 räddade straffar i rad blev året vinnarnotering och Orange tog ledningen med 2-0. Pierre har under säsongen visat prov på snabba buggar och det var ingen som höjde på ögonbrynen av förvåning när han piskade övriga startfältet i speed skating. 16,15 varvet runt gav 3-0 till Orange. Precisionsmomentet med flippmacka över målbur in i en annan målbur var dock en liten revansch för Vita/Svarta. Brasse satte alla tre puckar och avlöpte med segern och en reducering till 3-1 i Orange favör. Orange studsade dock tillbaka omgående genom att vinna det avslutande straffslagningsmomentet där Dannemyr, Palle och Pierre fixade till en 3-2 seger. Totalt 4-1 till Orange i skillsmomenten. Storartad prestation!

Vidare till de avslutande matcherna. Orange hade fått en rejäl självförtroendeboost genom skillsvinsten och det fanns egentligen bara ett lag på banan i första matchen. 6-1 till Orange talar sitt tydliga språk. Bian och Pierre hade en dispyt ang. Kallingeregelns vara eller icke vara, men det slutade med att vi körde Pierreregeln istället (inga målvaktsbyten och ingen offside). Jordan (2+2) den stora segerorganisatörern i Orange. Vi bestämde oss för att sista matchen skulle vara direkt avgörande för titeln ”Best Team of the Year”. Höga odds på att Vita/Svarta skulle orka komma tillbaka med tanke på den miserabla insatsen i första matchen. Brasse tände dock hoppet genom att sätta 0-1 bakom Åkesson. Orange hade egentligen inte något att komma med i inledningen av matchen och Vita/Svarta såg pånyttfödda ut med bra puck movement och tät box i försvarszon. Claesson rev ner Pierre på en kontring och Pierre stänkte in en stensäker straff bakom Sagge. Bara sekunder efteråt tryckte Jordan in 2-1-pucken och Orange var tillbaka i ledartröjan. Dannemyr följde upp med 3-1, assisterad av Jordan och Justad. Patte G reducerade med sin andra pyts för dagen även om Orange försökte döma bort målet p g a goaltender interference. Vita/Svarta hade hyggligt hugg på en kvittering men Claesson råkade fälla Jordan och kanadensaren utökade Orange ledning till 4-2. Justad spikade igen kistlocket med 5-2 strax innan Hesa Fredrik ljöd för sista gången säsongen 2019-2020. Stort grattis till Orange!

En av många förklaringar till att Orange till slut kunde knipa slutsegern denna säsong kom en stund efter slutsignalen. För tydlighetens skull kan vi räkna upp lagtillhörighet på de som satt och sög på varsin 0,6:a Norrlands en hel timme INNAN vår bordsbokning: Bian (Vit), Jeppe (Vit), Robin (Vit), Daisan (Vit). Tacka fan för att det slutar som det gör. Orange hade i och för sig en representant bland dessa ”early birds”, Pär Åkesson, men det var främst av logistiska skäl och som den idrottsman han bevisligen är så var det alkoholfritt i glaset. Något att fundera på i draften till sommaren. Balans mellan renlevnadsmän och vivörer, helt enkelt.

När det gäller Awards Night kan ni hitta hela listan med vinnare och motiveringar här. Kvällens stora vinnare var Daniel Brasar som kunde traska hem med några av de tyngsta pokalerna rent meritmässigt: ”Sniper of the Year”, ”Showman of the Year”, ”Wayne Gretzky Trophy” och ”Luc Robitaille Trophy”. Sedan verkade han inte riktigt lika nöjd med utnämningen till ”Waterboy of the Year”, som han inte ens var orolig över att få. Mycket eftersnack som vanligt om denna utmärkelse, där namn som Limmet och Bian fick hedersomnämnande. Richy tog hem ”Surprise of the Year” och det känns ju riktigt jäkla härligt att man kan vara 60 år i passet och fortfarande ha en uppåtgående utvecklingskurva! Slaktarn tog inte helt oväntat hem den första inteckningen i det nyinstiftade priset ”Face Rubber of the Year”. Här har vi ju en annan lirare som tagit några kliv uppåt i prestation under året, men samtidigt som man utvecklas är det viktigt att inte glömma att man kommit dit man har kommit på grund av att man varit den man har varit. Med det sagt tog Slaktarn även hem en inteckning i ”Puck Troll of the Year”. Men om man säger så här, det är nog lättare att ta emot det priset ett år där man vunnit assistligan för backar (35 st).

Noteras bör att vi med tanke på COVID-19 var tvungna att frångå policyn att man måste vara fysiskt närvarande på Awards Night för att kunna vinna. Richy Rosén Award gick till Jens Agerström…for obvious reasons.

Storartad avslutningsdag och –kväll som brukligt. Tack till alla inblandade!

Ett särskilt varmt tack till Event Manager Limmet som trots en sargad kropp orkade styra skutan i hamn genom morfinångorna. Förnyat förtroende inför nästa säsong, helt klart! Mycket uppskattad insats av André Nilsson som ställde upp som drönarfotograf (resultatet kommer senare). Sponsring av pokaler mottogs tacksamt från de alltid så stöttande hockeyföräldrarna Ulrica & Jan Larsson (som man säger, idrotten håller barnen borta från gatorna). Sist men inte minst tack för värmande ord och gåvor till oss i lagledningen.

Awards motivation: här

Bildarkiv: här

Kram på er!

/ GM Daisan & Assistant to the Assistant GM Bian