Bli medlem
Almegren, Carl Leonard (1830–1912), 1:e lantmätare och stadsingenjör i Gävle 1877–1902.
Benckert, Elis (1881–1913). I sitt genombrottsverk, Villa Lagercrantz i Djursholm, stod han nära Arts and Craftsrörelsen. Därefter visade han vägen mot tjugotalsklassicismen. År 1912 fick han ansvaret för möbleringen av Stockholms stadshus, ett uppdrag som han endast påbörjade. Benckerts villa i Gävle, Tegnérvägen 1, byggdes samma år som han alltför ung avled. Benckert hade då påbörjat en lovande karriär.
Cronstedt, Sigfrid Otto (Sigge) (1869–1958) hade efter utbildningen anställning bl a hos arkitekterna Axel Kumlien och Ferdinand Boberg. Drev sedan egen verksamhet innefattande bl a stadsplaner och utställningar. Från 1905 var Cronstedt tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentämbetet. I Gävle medverkade han som huvudarkitekt för Hantverks- och Industriutställningen 1901 samt som arkitekt för huvudpaviljongen. Två villor i Villastaden bär Cronstedts signatur: Kungsbäcksvägen 13 och Kungsbäcksvägen 11. Han ritade i Gävle dessutom en ombyggnad av Gefle-Dala järnvägs stationshus 1899–1902 och en disponentvilla för Gefle Manufaktur AB i Strömsbro 1907.
Eklund, Carl August (1867–1943) verkade både som byggmästare och arkitekt för sju villor och soldathemmet i området, dessutom för flera skolor och stationsbyggnader i gävletrakten. Han var verkmästare vid Byggnadsfirman Lindbom & Son 1902–1929 och drev under några år firman Byggmästar AB tillsammans med Gefle Järnvaru AB.
Hallman, Per Olov (1869–1941), lärare och skribent i stadsplanefrågor, stadsplanedirektör i Stockholm 1922–1927. Har medverkat vid framtagande av stadsplaner i flera svenska städer, bland annat i Gävle.
Hedin, Erik Alfred (1852–1925) var stadsarkitekt i Gävle (1877–1922) men ritade också bostadshus, villor, skolor, fabriker samt kyrkobyggnader och kom därmed att sätta en stark prägel på Gävles stadsbild. Han kom till Gävle 1877 och hade bland annat praktiserat hos arkitekterna, bröderna Axel och Hjalmar Kumlien i samband med deras planering av Stockholms Villastad mellan Humlegården och Valhallavägen.Impulser därifrån kunde Hedin sedan omsätta i arbetet med stadsplanen för Gävle 1888. Han fick även uppdraget att namnsätta gatorna i denna stadsplan. Flera namn från Stockholms villastad återkommer här. För Villastaden inklusive den östra sidan av Parkvägen har han projekterat minst nio byggnader.
Johansson, Magnus byggmästare/murare, kom till Gävle efter branden 1869. Han hade då tillsammans med sin bror Lars varit med om återuppbyggnaden av Karlstad efter dess brand 1865. Johansson köpte en fastighet vid Islandsgatan samt stora delar av kv Utkiken och två tomter i kv Högvakten. Till tomterna i Villastaden ritade sonen, arkitekten Cyrillus Johansson, några förslag till byggnader. Han var en av 1900-talets betydelsefulla arkitekter och arkitekturskribenter. I Gävle finns Forsbacka värdshus som exempel på hans verk.
Josephsson, Erik Semmy (1864–1929). Känd som specialist på kasernanläggningar vid regementen runt om i landet, samt bank- och industribyggnader. I Gävle ritade Josephson 1894 Militärskolan (nuvarande Borgarskolan) och 1908 Hälsinge regementes kasernbyggnader. Kraftverket i Älvkarleby är ett av hans övriga projekt.
Lindgren, Gustaf (1863–1930), anställdes 1887 i Överintendentämbetet och 1890 som bitr arkitekt i Fångvårdsstyrelsen. Han utnämndes 1899 till hovintendent och sex år senare till lärare vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Lindgren medverkade även som arkitekturskribent och projekterade villor på flera orter. År 1907 ritade Lindgren Linnévägen 6, för sin syster och hennes man, rådmannen Gösta Valin.
Nordén, Nils (1861–1922) är en relativt okänd arkitekt trots att hans verk finns spridda över hela landet. Åren 1891–1905 var Nordén verksam i Gävle med privat arkitektkontor och var också stadsarkitekten E A Hedins ”enskilda biträde”. Nils Nordén har i Gävle satt sina spår med ett 40-tal projekt och verkade även som byggmästare i ett tiotal ärenden. Till Nordéns mest kända byggnader i Gävle räknas: Dalapalatset, Brynäsgatan 1 (1897–1899), Kv Armfeldt 2, Nygatan 40 (1900), AB Gefle Orgel- och Pianofabrik, (1898) samt Gefle Valskvarn, Västra vägen (1896) riven 1974. Nordéns specialitet var kommunal verksamhet, såsom fattigvårdsbyggnader (han anses där som banbrytande), skolor, vidare kyrkor, gravkapell och ordenshus, turisthotell, tingshus och bostadshus. Tre villor i Villastaden bär Nordéns signatur: Strömsborgsvägen 4, (1896), Kungsbäcksvägen 5,(1901), och Linnévägen 1, (1903).
Perno Knut Fredrik (Peterson) (1873-1939). Efter studier och studieresor till Tyskland, Österrike och Italien var han anställd hos ett par privata arkitekter samt vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Perno drev parallellt också egen verksamhet och under en period tillsammans med arkitekten P H Bergmark. Perno har utfört ritningar till flera villor främst i stockholmsområdet – Saltsjöbaden, Saltsjö Duvnäs, Dalarö och Stocksund, men också enstaka villor i Växjö och Härnösand. Uppdragsgivare var grosshandlare, bokförläggare och direktörer. Perno har också ritat hyreshus och industribyggnader samt en skola. I Gävle projekterade han Adolf Ahlgrens ”Villan” (1916), Tegnérvägen 4.
Rahm, Hugo (1857–1926) föddes i Gävle men var främst verksam i Stockholm åren 1882–1921 som arkitekt och mönsterritare. Han sysslade också med skulptur, akvarellmålning, etsning och teckning. Förutom villor har han ritat flera apotek, bl a inredningen i Apoteket Nordstjernan (hörnet Kungsgatan-Nygatan) i Gävle samt förvaltarvillan i Norrsundet. Medverkade även vid världsutställningen 1889 i Paris. Ritade 1901 Gysinge bruks monter på Gävleutställningen. Villa Martin, Kungsbäcksvägen 7, (1896), representerar Rahms bidrag till Villastadens arkitektur – ett miniatyrpalats i nyrenässansstil, som skulle tillgodose dåtidens behov av representation i hemmet.
von Schmalensee, Arthur (1900–1972) mest känd som industriarkitekt i funktionalismens anda och som en av de ledande medarbetarna vid Kooperativa förbundets arkitektkontor. Ett av hans kända verk är Stadshuset i Kiruna. I Villastaden ritade han Parkvägen 6, tillsammans med arkitekten B Gunnar Jakobsson (under en tid anställd hos stadsarkitekten Wetterling). Byggherre var läkaren Ernst Bjerner.
Sundbärg, Fredrik (1860–1913), stadsarkitekt i Jönköping (1891–1901) och i Landskrona (1901–1913). Presenterade tillsammans med P O Hallman stadsplaner för Gävle och Göteborg. Båda arkitekterna hade österrikaren Camillo Sittes stadsplaneidéer som främsta inspirationskälla.
Westman, Carl (1866–1936), en av den tidens mest framstående arkitekter med egen verksamhet i Stockholm. Runt sekelskiftet 1900 ritade Westman ett stort antal villor och småhus samt möbler och inredning i Arts and Crafts-rörelsens anda.Flera av dessa villor har utgjort förebilder för andra kollegor. Det stora genombrottsverket blev Svenska Läkaresällskapets byggnad i Stockholm. Stockholms rådhus och Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg är exempel på andra förnämliga verk. Under sina sista år var Westman anställd vid Medicinalstyrelsen som sjukhusarkitekt. I Gävle medverkade han vid ett möte med Tekniska föreningens 1904 samt projekterade samma år Linnévägen 3 och Tegnérvägen 3.
Wetterling, Gunnar (1891–1867), var stadsarkitekt i Gävle 1922–1932, länsarkitekt i Stockholm, som tf 1932–1935 och ord 1935–1940 samt stadsarkitekt i Stockholm 1940–1954. Wetterling ritade under sin gävleperiod, förutom byggnaderna i Villastaden för Ericssonska Stiftelsen, flera projekt varav följande är de mest kända: entré- och kapellbyggnaden vid nya begravningsplatsen, pensionärshem för Stiftelsen Johan och Lotten Westergrens minne, Hotell Baltic, Södra stationsbyggnaden (senare Maxim) samt Sankt Ansgars hus.
