Villastadens historik

De första planerna på ett villaområde i stadens västra del omnämns 1885 i anslutning till diskussioner

om en bro vid Strömdalen. År 1887 reserverades området för villakvarter och året därpå fastställdes

den första stadsplanen framtagen av stadsingenjören, lantmätaren C A Almegren och stadsarkitekten E

A Hedin. Den skiljer sig avsevärt från Gävles rutformade stadsplan i övrigt. Den oregelbundna

stadsbildningen, anpassad till terrängen, är präglad av tidens nya stadsplaneidéer och bostadsideal med

bland annat österrikaren Camillo Sitte som inspiratör. Hans främsta uttolkare i Sverige var arkitekterna

Per Olov Hallman och Fredrik Sundbärg. Impulser har troligen kommit från flera håll, även från

England och Tyskland samt Stockholms första villastad. 1800-talets industrialisering och

nedsmutsning av städerna ledde till ett nytt intresse för natur- och friluftsliv. Många insåg betydelsen

av hygien, ren luft och tillgång till ljus för hälsan. Familjen och den enskilde individen kom i fokus

och barnen uppmärksammades. De nya strömningarna resulterade i etablerande av nya villaområden.

När Villastaden växte fram var tomterna så väl tilltagna att trädgårdarna utgjorde dominerande inslag.

Syftet var att skapa ett bebott parklandskap som skulle ge lugn och lantlig ro, men också ge husägarna

möjligheter att utnyttja stadens alla fördelar (estetiska, hygieniska, sociala och redan då trafiktekniska

synpunkter).

Enligt stadsplanen 1888 omfattade Södra villakvarteret 28 kvarter och cirka 90 tomter. Området

begränsades av: Luthergatan i öster, Bergsgatan i söder samt Gränsgatan/Runebergsvägen mot väster.

Gavleån utgjorde gräns mot norr.

De gamla kvartersnamnen försvann år 1976 och i stället betecknas kvarteren med områdesnamn och nummer. Området öster om Parkvägen har i Översiktsplan 2025 namnet Östra villastaden och kvartersnamnen är Vallbacken. Villastaden har också kvartersnamnen Villastaden.

Mindre förändringar i stadsplanen antogs av stadsfullmäktige i november 1902. På uppdrag av GDJ:s

vd C F Asker upprättade arkitekt P O Hallman ett förslag om ändringar av några gators riktning för

uppsamlande av trafiken mot en föreslagen ny bro i Nygatans förlängning. Denna bro realiserades

aldrig. År 1909 antogs för stadens centrala delar den så kallade Hallmanplanen, upprättad av

arkitekterna P O Hallman och Fredrik Sundbärg. För Södra villakvarteret antogs planen året därefter,

men den omfattade endast smärre förändringar mot tidigare fastställd plan eftersom den redan var

anpassad till topografin med stora tomter och gles bebyggelse. Kvarvarande rester från Hallmanplanen

vad gäller Villastaden/Östra villastaden är framförallt trafikleder som Parkvägen med Drottningbron

och Gustavsgatan samt Strömvallens idrottsplats. En bro i Staketgatans förlängning liksom en park

nedanför nuvarande Konserthuset fanns som förslag men genomfördes inte.

I byggnadsstadgan från 1896 utfärdades särskilda bestämmelser för Södra Villakvarteret.

Sammanfattningsvis gällde: att gatorna i villakvarteren skulle ha en bredd av nio meter och att

förgårdarna skulle vara 10.5 meter breda. Endast ett hus per tomt skulle få uppföras.

Stora markområden ägdes under första delen av 1800-talet av flera kända gävlesläkter, exempelvis

Eckhoff, Eckell, Elfstrand, Fogelmarck, Forsberg, Nordenadler, Luth, Reutersköld och Sehlberg.

Under 1890-talet började området öster om Parkvägen (kv Lövsångaren, Jägaren och Domherren) att

bebyggas med större villor. Den största, Villa Martin, hade Korsnäsdirektören Bernhard Martin som

byggherre och Hugo Rahm som arkitekt. Ett par stora 1700-talsbyggnader fanns då redan i kvarteret

Lövsångaren samt ytterligare några gårdar. Dessutom fanns bebyggelse i kvarteret Ringaren efter ån.

I det västra området köpte 1886 apotekaren Valfrid Berlin vretarna 29 och 30 (idag 33 tomter) och

uppförde Fridsta gård. Han var sedan några år en av fem delägare i Strömdalens egendom. Då fanns

endast Rettigs barnhem, uppfört 1881, några arbetarbostäder efter Kungsbäcksvägen och inom

Strömdalens egendom, samt ett fåtal mindre byggnader väster om Parkvägen.

Först runt sekelskiftet 1900 intensifierades byggaktiviteterna i Villastaden. Flera förutseende

entreprenörer hade då köpt upp mark för vidare exploatering, såsom järnvägsdirektören Carl Fredrik

Asker, byggmästaren Magnus Johansson, grosshandlaren Sten Nordström, läderfabrikören Lars Andreas

Matton och fabrikören Olof Forsell m fl. Den förstnämnde är den mest kände. Han köpte ett

markområde uppdelat på 36 tomter som han omgående började avyttra. I en första utbyggnadsetapp

1902–1907 bebyggdes kvarteren Linnéan, Lupinen, Resedan och Violen. Den första villan, efter den

smärre stadsplanejusteringen, stod klar 1902. Byggherre var yrkesinspektören Wilhelm Sundell och

arkitekt Sigge Cronstedt. Askers eget Askerbo - senare Mattons Blewegården var nummer två. Angivna kvarter fortsatte att bebyggas, dessutom tillkom flera villor i kv Beväringen. Åren 1915–1929 uppfördes

ett 20-tal villor, varav några solitärer på hörntomter. Garagen började breda ut sig. 1/3 av nuvarande

byggnadsbestånd uppfördes åren 1930–1950, varav flera tvåfamiljshus. De arkitektritade villorna blev

allt färre och många typhus tillkom. Under denna tidsperiod öppnade den första affären.

Områdets intressanta historia är endast delvis beskriven, bland annat delar av utvecklingen och några

tidiga villor. En sammanfattande dokumentation av området från dess tidiga historia till nutid saknas.

Kungsbäck

Redan på 1200-talet fanns Valls prästgård. Sedan staten tagit makten från kyrkan fick landshövdingen år 1656 sin utgård – Valls Kungsladugård fram till i mitten av 1800-talet. Hushållningssällskapet drev en lantbruksskola vid Vall 1858–1889 (Valls AB) varefter den flyttade till Runemo i Hälsingland. Vall var stort, därunder lydde sammanlagt 21 torp. Ett av dem var Kungsbäck. Då regementet år 1909 flyttade från Mohed i Hälsingland till Kungsbäck övertog regementet större delen av Kungsladugården Vall, som gåva av staden. Regementsområdet bestod av kaserner ritade av arkitekten Erik Semmy Josephsson och soldathem med en samlings- och kyrksal i vinkel mot Kungsbäcksvägen, ritat av byggmästaren C A Eklund. Soldathemmet invigdes 1911 och kyrksalen 1916. En klockstapel (förminskad kopia av Ljusdals kyrkas klockstapel av Per Jonsson) samt park invid Gavleån med Ferdinand Bobergs dansbana från 1909-utställningen i Stockholm kompletterade området.

Utbildningsregementet lades ned 30/6 1994 och Fo Staben 31/12 1997.

Området har nu förvandlats till ett campus för Högskolan i Gävle som flyttade in etappvis 1994–1996 (invigdes 10/2 1996). Ombyggnad: White Coordinator Stockholm och Johan Skoog Arkitektkontor, Gävle. År 2005 tillkom en utbyggnad för bibliotek, projekterad av Tirsén & Ali Arkitekter, Luleå.