Torpa AIS arbetar för en Trygg Idrott. Nedan följer ett utdrag ur vår policy för Trygg Idrott. För att läsa vår Trygg Idrott-policy i sin helhet trycker du här.
Idrottsrörelsen i Sverige utgår ifrån de riktlinjer som står i Idrotten vill och Idrottsrörelsens uppförandekod. Idrottens värdegrund bygger på fyra delar:
- Glädje och gemenskap
- Rent spel
- Allas rätt att vara med
- Demokrati och delaktighet
Idrottsrörelsen följer FN:s barnkonvention. Alla beslut vi som förening fattar ska utgå från barnens bästa. År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige. Vår förening arbetar aktivt med att bli en mer inkluderande förening där människor är välkomna att delta oavsett
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnicitet
- religion/trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder
I Torpa AIS arbetar vi utefter idrottsrörelsens fyra grundläggande principer och dessa finns med i vår Värdegrund. Styrelsen ansvarar för att värdegrunden efterlevs och förankras i hela föreningen.
De grundläggande principerna finns i bilaga 1.
I dagens samhälle är en jämställd organisation och förening relevant. Jämställd idrott är en förutsättning för att framtidens idrott ska vara öppen och välkommen för alla. Vi ser det som viktigt att hela föreningen genomsyras av jämställdhet, bär med sig frågan dagligen i verksamheten och i styrelsens beslut. Vi följer idrottsrörelsens långsiktiga mål och strävar efter att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent bland styrelse, valberedning och ledare.
Torpa AIS tar 4R-metoden i beaktande i sitt arbete med jämställdhet.
Vi som förening arbetar aktivt med att identifiera riskzoner där det finns risk för att mobbning, trakasserier, sexuella övergrepp och våld kan uppstå.
Följande riskzoner har föreningen identifierat:
- Omklädningsrummet
- Sociala medier
- Resor
- Match- och träningssituationer
- Olika former av läger
Förebyggande åtgärder för att verka som en trygg idrottsförening:
- Inför varje ny säsong genomförs spelar- och föräldramöte där ledarna informerar om hur en agerar för att bidra till föreningens värdegrund samt uppmärksamma de riskzoner som föreningen identifierat. (Checklista för ledare finns som bilaga 2)
- När vi representerar föreningen eller har föreningskläder på oss skall vi alltid tänka på föreningen och tänka efter före om hur vi bemöter andra, vad som inte är lämpligt att göra när vi representerar föreningen samt vad vi skriver och kommenterar på internet.
- Omklädningsrummet. Vi strävar efter att ha minst två ledare/föräldrar i omklädningsrummet före och efter match/träning. I samband med föreningens ungdomsverksamhet i omklädningsrum är det inte tillåtet att fota eller filma överhuvudtaget.
- Sociala medier. I vår förening förhåller vi oss till värdegrunden och vi tänker alltid efter före vad vi skriver och publicerar på sociala medier. Tänker efter vad eller vem som visas i bild och varför. Tänker efter vad eller vem som inte visas och varför. Om det bildas nya grupper på sociala medier som har med föreningen eller grupper/lag att göra, skall alla få vara med. Kontinuerligt arbete med bemötande av och respekt för varandra är viktigt i våra lag/grupper.
- Match- och träningssituationer. Vid match och träningar ska det alltid vara minst en ledare som är på plats först och lämnar sist.
- Olika former av läger. Vid olika former av lägeraktiviteter ska det alltid finnas minst två ledare/föräldrar närvarande.
Att vara ledare och tränare är ett förtroendeuppdrag och ingen rättighet. För att föreningen ska känna sig trygg med de personer som får ett förtroendeuppdrag ska följande verktyg användas.
Styrelsen är den som ansvarar för information till nya ledare och hanteringen av registerutdrag. Alla lag är skyldiga att upplysa denna grupp om nya ledare är aktuella för verksamheten.
Gentemot ungdomslagen sköter styrelsens ungdomsansvarig detta och gentemot seniorlagen så sköter respektive ansvarig detta.
Alla föreningar som är medlemmar i Riksidrottsförbundet måste, enligt lagen (2013:852 - registerkontroll av personer som ska arbeta med barn) begära att den som anställs eller får uppdrag där en är i kontakt med barn inom föreningen, visar upp ett utdrag ur polisens belastningsregister (1998:620 lagen om belastningsregister).
Vad är ett utdrag ur belastningsregistret?
- Syftet med registerkontroll är att stärka barns och ungas skydd mot sexualbrott och andra grova brott. Med barn räknas alla personer under 18 år
- Visar grova brott som begåtts från idag och 10 år tillbaka. Mord, dråp, grov misshandel, människorov, alla sexualbrott, barnpornografibrott och grovt rån.
- Giltigt 1 år och får användas och visas upp för flera intressenter.
- Är gratis att beställa hem.
.
Behandling av det inkomna registerutdraget:
Ungdomsansvarig respektive senioransvarig i styrelsen begär in följande registerutdrag från belastningsregistret för nya ledare samt löpande vartannat år för befintliga ledare. Utdraget heter Utdrag för arbete med barn i annan verksamhet än skola och barnomsorg och det går att beställa via följande länk.
https://polisen.se/tjanster-tillstand/belastningsregistret/ovrigt-arbete-och-kontakt-med-barn/
- Utdraget visas upp för de ansvariga personerna. Ansvariga personer bockar av en lista att personen visat upp sitt utdrag. Utdraget lämnas alltid tillbaka och förvaras aldrig hos föreningen.
- Om registerutdraget inte är tomt samlas ansvariga personer. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbeta som ledare hos oss inte är lämpligt med den historiken. För övriga, eventuellt förekommande, punkter i utdraget samlas gruppen (styrelsen?) för att göra en individuell bedömning över lämpligheten till arbetet i föreningen.
Stöd och råd finns under rubriken handlingsplan.
I den mån det finns och styrelsen anser att det behövs tas det in referenser från tidigare ledaruppdrag.
FÖRENINGENS UTVECKLINGSPLAN FÖR TRYGG IDROTT
Vår förening arbetar kontinuerligt med följande punkter:
Styrelse
- Medvetengöra och utbilda i policyn för föreningens ledare, spelare och föräldrar.
- En gång per år följer styrelsen upp och utvärderar sin policy inom trygg idrott.
Ledare
- Ledarutbildningar genomförs efter önskemål och behov. Nya ledare informeras internt om Torpas policy kring trygg idrott.
Aktiva + ungdomsföräldrar
- Vid varje år genomförs spelar- och föräldramöte där vi informerar om de sju punkterna i Barnens spelregler samt vår policy för trygg idrott.
Om en händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts gäller följande:
- Meddela någon i styrelsen (kontaktuppgifter finns på hemsidan).
- Minst två styrelseledamöter beslutar sedan om informationen är av sådan karaktär att krisgruppen ska meddelas
Föreningens krisgrupp är styrelsen.
Kontaktuppgifter till kontaktpersonen i styrelsen:
Gabriel Johansson, 070-598 19 87 (sammankallande och informationsansvarig internt och externt)
Fem steg som arbetas efter vid eventuell kris:
- Skaffa en bild av läget
Vad har hänt? Vilka är inblandade? Är det akut så se till att säkra miljön för den som är utsatt. Undvik att själva försöka utreda vad som hänt i det här steget. Om det blir ett polisärende är det viktigt att ni inte har påverkat inblandade personer. Om den utsatta är ett barn är det viktigt att tänka på följande:
- Ta omedelbart kontakt med föräldrarna. Om problematiken misstänks finnas inom den utsattes familj ska socialtjänsten istället kontaktas.
- Identifiera om kontakt med socialtjänst behövs för att stötta barnet.
Om förövaren finns i föreningen är det viktigt att tänka på följande:
- Har förövaren ett förtroendeuppdrag i någon form, ska den personen ta time out under eventuell utredning.
- Är förövaren ett barn är föräldradialog mycket viktigt. Kan händelsen rubriceras som ett lagbrott – anmäl också till Socialtjänsten.
- Är det ett brott? Om ja, polisanmäl. Vid osäkerhet kontakta polisen för rådgivning. Om det inte är ett lagbrott, undersök om det kan vara ett brott mot era eller Riksidrottsförbundets stadgar. Om ja, anmäl till berört specialidrottsförbund.
Om det varken är ett lagbrott eller stadgebrott så bör ni själva försöka reda ut vad som hänt och sedan följa resterande steg i handlingsplanen. Känner ni er osäkra så ta kontakt med ert SISU-distrikt eller kontaktpersonen för Trygg idrott på Riksidrottsförbundet.
- Identifiera vilket behov av stöd som finns hos den utsatta, tränare, föreningsstyrelse, eventuellt andra inblandade och eventuell förövare. Nätverket nedan finns som olika typer av stöd.
- Identifiera vilka som behöver information om det som hänt samt vilken form av information det ska vara. Tänk på den personliga integriteten, alla behöver inte veta allt.
- Följ upp situationen och de inblandade så länge situationen kräver. SISU Idrottsutbildarna och Östergötlands Idrottsförbund finns till som stöd för föreningen i detta.