HISTORIK

Svedbergs GIF är en ideell förening med cirka 200 medlemmar. Vårt verksamhetsfokus ligger på fotboll, bordtennis, motion och friskvård. 

Föreningen bildades en kulen decemberkväll 1923 i dåvarande Svedberga skola. Initiativtagare var skolläraren Konrad Olsson, som var verksam i skolan och känd för sin relativa ”stränghet. Det har även sagts att skolmästaren höll ”god ordning och reda” i sin förening. Föreningen anslöts redan från starten till Svenska Riksidrottsförbundet.

Till att börja med utövades främst gymnastik och ”allmän idrott” på en nyanlagd idrottsplats på ett någorlunda slätt område på Svedberga kulles södra del. Att det hela togs med stort allvar och entusiasm bevisas av att flera mycket bra resultat presterades, bland annat av Helmer Jönsson (Petter Jöns Helmer) som hoppade drygt tre meter i stavhopp. (Som jämförelse kan nämnas att 1930 blev Henry Lundblad svensk mästare på 4 meter). Att idrottsintresset var stort bevisas också av att man kunde mobilisera både manliga och kvinnliga gymnastikgrupper med ett 25-tal utövare i varje.

År 1926 tillkom cykel och boxning, men i slutet av1920-talet övergick intresset mer och mer till fotboll och 1927 blev föreningen medlem i Svenska Fotbollförbundet.

År 1929 flyttades SGIF upp till dåvarande Skåneserien division II, där man höll sig kvar i sex år.

I mitten av 1930-talet upphörde föreningen med allmän idrott, mest beroende på ledarbrist. Härefter inriktades verksamheten på fotboll.

I början av 1950-talet anlades en ny idrottsplats i Mjöhult och verksamheten flyttades dit. Den första matchen på den nya planen spelades den 18 april 1952.

Till att börja med saknades lokaler för ombyte inför matcherna. Detta löstes genom att trädgårdsmästare Stehn E Andersson lånade ut sitt packhus - som låg i närheten av idrottsplatsen - som omklädningsrum. Så småningom lyckades Elmer Borgman övertala SJ att föreningen skulle få ta över en utrangerad vågbod från Stureholms station, vilken flyttades till idrottsplatsen.

År 1953 fick klubben sin första klubbfana genom en donation av Sven Heige och Stig Paulson. Under samma år firade föreningen 30 års jubileum, vilket bland annat uppmärksammades i en minnesskrift författad av Elmer Borgman.

Den första och tills idag enda internationella match som spelats på Mjöhults idrottsplats gick av stapeln  den 28 maj 1954 mot Nettelnburg Sportverein från Hamburg. Resultatet blev 4-3 och matchen bevittnades av 420 personer; ett publikrekord som står sig än i dag.Nettelnburg Sportverein

År 1957 bildades en damhandbollssektion med två lag i seriespel. Handbollssektionen blev dock kortlivad och verksamheten upphörde redan efter ett par år.

Under 1957 anordnades midsommarfest på idrottsplatsen med midsommarstång, speleman, lotterier och tombola. Initiativtagare var Walter Nilsson. Festligheterna blev populära och samlade i början av 1960-talet runt 500 besökare. Denna tradition lever fortfarande kvar, men nu i Byaföreningens regi.

Med en ny idrottsplats räckte det givetvis inte att byta om i ett packhus och i en vågbod. Ganska snart började därför planeringen för att kunna bygga mer ändamålsenliga lokaler och 1958 sattes spaden i jorden. Den nya anläggningen var kostnadsberäknad till 65 000 kronor (motsvarande drygt 800 000 kronor i dagens penningvårde) och efter mycket ideellt arbete stod paviljongen klar 1960. Det var en för sin tid ändamålsenliga och moderna lokaler som innehöll alla nödvändiga bekvämligheter som omklädningsrum för såväl spelare som domare, bastu och en större samlingslokal. Paviljongen har senare byggts ut i två omgångar med bilbiotek, klubbrum och två kök. I början på 1970-talet anlades även en tennisbana. Tennisbanan är numera riven och fungerar i dag som boulebana, inte minst till glädje för traktens pensionärer (SPF Seniorerna 3 Byar). 

Med de nya lokalerna tog nya aktiviter sin början. Bland annat bildades en bordtennissektion. Även gymnastiken väcktes till liv på nytt (motionsgymnastik). 

Bordtennisverksamheten var rätt omfattande och under en följd av år fanns både ett seniorlag och ett par ungdomslag i seriespel. Spel i korpsammanhang bedrevs till mitten av 1990-talet och därefter i motionsform. Under 2016 startades en nybörjarkurs för barn och ungdomar med ett tiotal deltagare under Rickard Gartérs – själv aktiv spelare närmast under elitnivå – ledning. 

Då bingo blev populärt  i början på 1960-talet hakade föreningen på som en av de första klubbarna i Skåne (Först ut i Sverige var Gunnarstorps IF som började med bingospel under hösten 1961.) De första åren spelades bingo under Bengt Larssons ledning i Idrottspaviljongen tills trängseln blev för stor. 1966 flyttades verksamheten  till Hasslarps Folkets Park där den pågick ytterligare några år.

Även om många idrotter utövats i föreningen under årens lopp  är det ändå fotbollen som varit den mest omfattande.  Särskilt under 1960-, 70- och 80-talen då föreningen - åtminstone priodvis - kunde ställa upp med två seniorlag, juniorlag, ibland upp till tre pojklag och ett eller ett par damlag.

Under 1990-talet blev dock spelarunderlaget allt tunnare och till säsongen 1999 kunde föreningen inte ställa upp med något representationslag i seriespel. Ungdomsverkamheten drevs dock vidare. 

Efter sex år utan seniorlag gjorde dock föreningen återkomst i seriesammanhang under åren 2005 - 2010  (under 2008 - 2010 i samarbete med Väsby FK).

Sedan var det dags för ett nytt uppehåll fram till 2016, då de blåvita dök upp på arenan igen.

Jan E Andersson

Källor: Mjöhultsboken och egna minnen.

 Ändra