Säkrat kontrakt i trean!

Söndagskvällens match var en ångestladdad drabbning, i alla fall innan matchstart. Vi var tvungna att vinna över Moheda för att hålla oss kvar i trean. Förlust eller oavgjort skulle innebära att det mer eller mindre var helt kört.

Vi började matchen piggt, med hög press och försökte nå våra snabba yttermittfältare med genomskärare. Det lyckades ofta, även om vi inte skapade några farliga chanser. Varje gång fick motståndaren frustrerande nog fram ett huvud, axlar, knä och tå, knä och tå i det avgörande momentet.

Men vi fortsatte tålmodigt. Ellen Limmerbäck (född 05!!) hade tidigt fått övertaget på sin back med sin snabbhet och i minut 35 fick hon en genomskärare där hon lätt rann förbi och placerade ett klassavslut i bortre hörnet utom räckhåll för mohedakeepern. Otroligt skönt att vara i ledningen!

Haif/Saik fortsatte trumma på, vann i stort sett alla andrabollar på mitten och matade framåt. Just när domaren satte pipan till munnen och drog in luft för att blåsa halvtid fick han istället blåsa för 2-0. Det blev en något märklig signal men det var ju förstås inget att bry sig om. Hanna Dahl forcerade in 2-0 efter en tilltrasslad situation framför målet. Domaren tog ett nytt andetag och blåste halvtid, nu lät signalen bättre för övrigt.

Skönt med 2-0 i ryggen och i andra halvlek fortsatte pressen och bollvinnandet på mitten. Moheda skapade ytterst lite, och vi höll positionerna och spelade smart. Det gick en tjugo minuter, och från åskådarplats började en viss oro infinna sig. Den där känslan av Murphys lag, kanske skulle Moheda ändå toffla in en reducering?

Därför var det härligt förlösande när Ida Linderholm (också född 05!!) drog iväg på en soloraid förbi en sisådär 30-40 mohedaspelare innan hon fri med keepern rullade in 3-0.  

Nu började mörkret sänka sig över Norremark, i dubbel bemärkelse för Moheda, och vi åskådare började se oss omkring efter någon ledig mindre nogräknad elektriker som kunde tänka sig att tjuvkoppla på elljuset. Men mörkret verkade inte bekomma systrarna Linderholm, Ida och Hanna, som hade lekstuga på planen. Dock var de där huvudena, axlarna, knäna osv återigen ivägen för att öka på ledningen.

I minut 75 tändes äntligen ljuset över planen och ett par minuter senare bjöds det på fotbollsgodis. Kortpassningar från en kant till den andra, där samtliga mittfältare rörde bollen som avslutades med en snett-inåt-bakåtpassning och planens gigant, matchens stjärna Therese Tengbom tryckte in 4-0 i bortre hörnet. Magiskt vackert anfall. 

Sen spelade vi av matchen, vi stack upp och fick en bra chans, jag tror det var Maja, men Mohedas målvakt räddade med en fin fotparad.

Inga övertidsminuter innan domaren blåste av och förkunnade av vi fortfarande spelar i division tre nästa säsong!

Jag har aldrig sett Haif/Saik vinna så många andrabollar som i denna matchen. Laget var fokuserat på uppgiften och hade långa fina anfall.

Jag har redan nämnt några, Therese, Ellen, Ida och Hanna men även mittförsvaret med Maria och Ella gjorde en bra match. Jessica på högerbacken var grymt stabil, det skulle krävas en rejält dopad Flo-Jo (googla gärna) för att kunna komma förbi henne idag.

Härligt att våra yngre tjejer kommer in och tar för sig i division tre. Hur kul kan inte detta bli nästa säsong?