Ewes tillbakablick

För cirka ett år sedan stod vi alla med spänning och förhoppningar inför säsongen som väntade. Vi hade fixat kvalet, platsen i division 1 var säkrad!

Det var mycket som skulle klaffa för att vi skulle få det att funka, men alla ville åt samma håll, så målet sattes upp, vi skulle kämpa för nytt kontrakt. Lättare sagt än gjort som nykomlingar.

Truppen sattes och när försäsongen drog igång var det ett tappert gäng som gav sig ut på långa intervallpass.

Alla utom Sjöa, som fått domen: korsband av, borta resten av säsongen.

Så började då den roliga biten, träningsmatcherna, nytt spelsystem skulle spelas in. Nya och gamla spelare skulle hitta varandra även på planen. Stundtals riktigt bra fotboll samtidigt som positioner och spelidé kanske inte satt sig ordentligt hos alla.

Någonstans här börjar sen vår otursresa...

-Kajsa skadar knä´t i samband med en skolmatch, korsband, borta resten av säsongen.

-Jag själv träffas oturligt av en boll i ögat, näthinneavlossning, borta 5 seriematcher.

Med ett träningsläger på varmare breddgrader var nu uppladdningen inför serien igång. Och genrepet på hemmaplan bådade ändå gott!

Serien drar igång, tyvärr plockas inga poäng men tjejerna är ändå med bra i matcherna, mot motstånd som etablerat sig i denna division. Nästa skada…

-Sandra vrider till sitt knä borta mot Smedby, korsband, borta resten av säsongen.

Så kommer äntligen första poängen, hemma mot Åsa IF, vilken glädje!!!

Hemmamatch, Mariebo står som motståndare.

-Jennifer får lämna planen med skadat knä, korsband, borta resten av säsongen.

Uppehåll väntar och det är ett mycket behövligt sådant. Det är slitna spelare med sargat självförtroende som tar några veckors vila...

Tillbaka för hösten och alla vet vad som gäller för att vi ska klara vårt mål. Madde känner inte att hon kan ge allt, tiden räcker inte till med hennes nya jobb, familjeliv m.m. Tillsammans kommer hon/laget/ledare/förening fram till att det inte funkar utan vi väljer att gå skilda vägar.

In kommer Conny Cigwald, Klaras pappa som tar sig an laget några veckor. En ny röst på träning och match! Tack!!!

-Frida vrider till sitt knä på match, vilar några veckor å kommer igång med rehab men inget mer spel för henne.

Sofia åker iväg på sin sedan länge planerade utlandsresa, och vår redan sargade trupp tappar ytterligare en stöttepelare.

In i laget kommer nya tränaren Thomas Lövdahl, vi har fyra matcher kvar av säsongen. Han för åter in att fotboll ska va´ enkelt. Varför krångla till det? Rak i sin ledarroll och med hur han tycker fotboll ska spelas. Tillsammans med vår övriga ledarstab gör han sista månaden till en rolig avslutning på den här omtumlande säsongen.

Sammanfattningsvis i korta drag.

Vår resa tillsammans i division 1 blev inte som vi tänkt oss. Med skadorna och läget runtomkring fick vi aldrig chansen att visa vad vi kan som lag. Det var ständigt stolpe ut. Men i allt detta så kan jag inte annat än hylla alla lagkamrater och ledare, vilket underbart gäng!!! Som vi kämpat, gett allt och verkligen försökt.

Och ett stort tack till er som ändå trott på oss och stöttat oss! Till sist ett stort tack för alla dessa år! Ni alla har gjort mig till den fotbollsspelare jag är idag, den spelare och människa jag är stolt över att va´.

Ni har färgat mitt hjärta blått och det kommer det alltid förbli.

Vid pennan...

Ewe