Meniskens historia sträcker sig ända tillbaka till 1974 och har genom åren präglats av eldsjälar, starka personligheter och prestationer som har bidragit till att forma klubben till vad den är idag. I ett försök att bevisa föreningens uppskattning för dessa individer har vi i år valt att skapa vår egen Hall of Fame. Detta för att hylla personligheter som på ett unikt och framgångsrikt sätt bidragit till klubbens utveckling, både sportsligt och socialt men också för att inspirera dagens aktiva i vad som menas med sann klubbanda.

"Hur är det med bröderna då?". Jag var nere på förbundet häromdan och jag vet ju att man förr eller senare får den frågan om man är meniskenlirare. Bröderna Sture och Rolf Larsson har varit Meniskens ansikte utåt så länge jag - som började 1991 - kan minnas. De har alltid hållit en hög profil på och utanför plan, särskilt Sture. Om det är någon som förtjänat epitetet Mister Menisken så är det han. Och man kan säga att det är hans förtjänst att vi nu går igenom den största generationsväxlingen i klubbens historia. Sture spelade i laget ända in i femtioårsåldern (!) och så länge han spelade kunde ju ingen annan med att sluta på grund av ålder.

Sture verkar ha fötts in i fotbollsledarrollen. Jag ska inte fördjupa mig i saken, men jag erkänner gärna att Sture varit något av en fotbollsledarmentor för mig. Även om man inte alltid tyckt samma sak, kan väl ingen förneka att det framförallt är hans förtjänst att Menisken under modern tid varit så välskött, haft så god ekonomi och varit ett så trevligt lag att spela i. Frågar ni mig, så menar jag att ingen annan än Sture förtjänar att bli först in i Meniskens Hall of Fame. Grattis Sture!

__________

Kommentar
Henrik Andersson, Ordförande 2007-2008

Göran Brorsson har aldrig spelat i Menisken. Däremot har Göran och Brorsson gjort det. Och nu stiger de in i lagets Hall of Fame som värdiga representanter för en av lagets storhetstider. Men vi tar det från början. Under 2000 - 2006 hade Menisken IF en stark kärna av spelare som vi fick behålla i stort sett intakt. Som alla förstår kunde vi därför utveckla en väl inarbetad spelstil som alla kände till och som gjorde oss mycket samspelta. Om jag får säga det själv så hade vi ett mycket bra lag. Epoken kröntes av att vi 2005 fick kvala till division 6 (och faktiskt valde att tacka nej till att gå upp). Det är egentligen helt hopplöst att försöka välja ut någon eller några som representanter för den tiden, just för att alla i den kärnan i och för sig är värda att uppmärksammas. Men måste man hitta två som ska representera den tiden så är Göran och Brorsson värdiga kandidater.

Göran var lagets kapten och mittfältsmotor. Jag vet flera - och inte bara menisker - som menade att Göran skulle kunnat varit ordinarie i lag som spelade flera divisioner högre upp. Det var för övrigt inte Ronnie som förde ut Menisken i cyberrymden, utan Göran som fixade Meniskens första hemsida 2004 (finns länkad på nya hemsidan). Göran fick för övrigt vänta i många år innan han fick överta sitt favorittröjnummer nr 4 efter Sture. Men i Menisken blir han ihågkommen med det tröjnummer som han spelade i de första åtta åren: tröja nummer 3.

Brorsson (som sägs heta Stefan i förnamn) var tung mittback och coach under större delen av den tiden. Brorsson var den som i vår gemytliga laganda faktiskt kunde ryta till och kräva lite större ansvar av folk när det blev för slappt. Men träffar du honom för första gången tror du att han är stillsamheten själv. Bankmannen Brorsson tillhörde också de som gillade lite högre nummer på tröjan. Så vi hissar hans tröja nummer 17 i vår virtuella klubbstugas tak.

Det är mycket tack vare Göran och Brorsson som Menisken IF oftast kunde hålla sin årliga ambition att bli bäst bland dem som inte går upp. Ni två får alltså representera det Menisken som slutade 2006. Ni är alltid välkomna ner till en träning och numera så tillhör ni ju den exklusiva skaran halloffameare!

Grattis Göran och Brorsson!

__________

Kommentar
Henrik Andersson, Ordförande 2007-2008

Medlem nr 4 i Hall of Fame

 

Henrik är bryggan mellan det gamla och det nya Menisken. Alltid utrustad med en omistlig optimism och en särskild förmåga att se och ta sig tid till att prata med lagets alla medspelare har han varit en person som möjliggjort att föreningens goda laganda kunnat kvarstå över flera generationsväxlingar.

Med mer än 170 spelade seriematcher under 20 år inklusive perioder som styrelsemedlem och föreningens ordförande är han att betrakta som inget annat en riktig trotjänare. Vad gäller antalet spelade säsonger placerar han sig i den absoluta världstoppen, slagen endast av ett fåtal, strax bakom välkända figurer såsom P. Maldini (25 säsonger), R. Giggs (24 säsonger) och F. Totti (21 säsonger).

Vi minns det osannolika supermålet - ett volleyskott från hörnflaggan - och de första livestreamade matcherna på internet. Men allra främst minns vi den aldrig sinande positiva attityden. Inte ens i karriärens ödesmättade slutpunkt, med en fruktansvärd knäskada, liggandes i fosterställning på en iskall Apelsinplan i väntan på ambulans kunde optimismen ge vika (lite hjälpt av en ordentlig dos metadon):

- "Jag fryser lite, men det är lugnt, det är nog inte så farligt."

Henrik är en legend i föreningen och personifierar den goda laganda Menisken eftersträvar. Han är en synnerligen värdig medlem i föreningens Hall of Fame.

 

Grattis Henrik!

 

__________

 

Kommentar

Stefan Kristoffersson, ordförande 2012 -