har gjort mer för MBK än någon annan
I klubbens 50-årsskrift 1983 kallas han ”Mr Masthugget” och det är han fortfarande. Ingen har gjort mer för och i MBK än Dennis Börjesson.
Han gick med i klubben som 13-årig pojklagsspelare 1953, han lämnade den 1989 efter att ha dragit ett orimligt tungt lass när vår nya klubblokal på Fjällgatan 27 byggdes om. Det gör 36 år i klubbens tjänst!
1988 var det sista av hans åtta år som ordförande. Men nog kan han fortfarande ses smyga på Majvallen och Apelsinplan när Hugget har match. Hedersmedlem blev han 2001.
Redan vid årsmötet i februari 1957 kunde klubbhistorien ha tagit ett annat spår. Då föreslog 50-talets starke man, kassören Lasse Leo, att Dennis och en kompis skulle uteslutas eftersom det ”i gymnastiksalen sönderslagits en ruta till ett värde av 12:- kr. och 25 öre och att detta gjorts i rent okynne, samt fordrade att dessa medlemmar skulle uteslutas ur klubben. Efter diskussion beslutade mötet att Dennis Börjesson samt Roger Lidman skulle få respit att betala rutan tills förste april, om den då ej var betald skulle vidare åtgärder vidtagas”.
- Det var verkligen inte ett pojkstreck utan en ren olyckshändelse när vi lattjade med en boll på fel ställe. Och var skulle vi få så mycket pengar ifrån?
Istället för att kastas ur klubben debuterade Dennis i A-laget året efter och kom att spela där i 18-19 år. Från hans storhetstid under 60-talet tycks de flesta minnas honom som en snabb och stark högerfotad vänsterback.
- Fast själv ville jag helst spela där framme. När jag väl fick göra det, blev det ett och annat mål, många av dem på nick.
Ryggproblem gjorde att Dennis tidigt kom in på ledarbanan. 1967 blev han lagledare i handbollagert – jodå, ett sådant hade MBK ända fram till 80-talets början och Dennis hann med ett 100-tal matcher ute på plan också. I fotbollen spelade han cirka 500, i A-, B- och oldboyslaget.
De var ett gäng som höll ihop i många herrans år, växte upp som grannar i gamla Masthugget, gick i samma folkskola och spelade boll ihop året runt, hade ledar- och styrelseuppdrag. Många av dem hamnade så småningom på samma arbetsplats, Renhållningsverket.
- Här vi sopegubbar allihopa, sa ordförande Dennis när jag kom in i styrelsen 1987.
Som klubbens starke man var han likadan som på planen, en man med både hårda nypor och humor och en enastående klubbkänsla. Förutom det som redan nämnts var han lagledare och materialare i B-laget, vice sekreterare, kassör och en hel del annat. Ja, givetvis hann han med att vara A-lagstränare ett år. 1964 fick han priset som årets spelare.
Sin bästa värvning gjorde han 1967 då han lockade över storebrorsan Kenneth, även kallad Knäcken, med allsvenska meriter från GAIS och fyra U-landskamper som back. I Hugget gjorde han bara ett år i fotbollen, mest som centerhalv (som mittbacken kallades då).
- Han ville inte träna. Mattan skulle vara grön och det var den inte i Masthugget. (För dem inte var med då: även seniorerna tränade på grus och det var det ofta när de spelade också.)
I årsmötesprotokollet 21 januari 1968 kan man läsa detta:
"Dennis Börjesson meddelade att Kennet Börjesson var missnöjd för att han inte blivit ihågkommen, då han varit skadad sedan matchen mot Götahed i höst. Mötet tyckte att han borde fått en blomma eller något, varför nya styrelsen skulle taga hand om frågan och på något vis visa klubbens uppskattning."
Knäcken blev istället en suverän handbollsmålvakt i Masthugget, mest av en slump. Lång var han inte men läsa skyttar kunde han!
På andra ställen på hemsidan kan ni läsa ännu mer om Dennis Börjesson. Under rubriken ”Historik” hittar ni honom på många av sidorna, inte minst på den om handboll där han har sällskap av generationskompisarna Dörra, Skräcken/Sverre/Svempa, Hasse Lama, Knäcken med flera.
Under ”Dokument” finns hela 50-årsskriften inscannad och i den ägnas sidan 23 helt åt ”Mr Masthugget”.
Håkan Sandblad
i mars 2015