Krisplan

”Om det som inte får hända ändå händer”

Krisplan

Gäller från och med 2022-01-01

En kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver det normala krävs för att bemästra situationen. När en möjlig krissituation upptäcks av en medlem eller ledare inom DFK Värmbol ska krisledningen larmas.

 Larma hellre en gång för mycket!

Krisplanens syfte

Krisplanens syfte är att ska en tydlighet och vem som gör vad om något inträffar som påverkar en enskild medlem, ett lag eller föreningen i stort. Krisplanen och krisgruppens medlemmar skall vara kända av alla medlemmar och finnas snabbt tillgänglig, t ex i den egna mobilen.

En händelse kan vara:

• Allvarlig skada eller sjukdom som drabbat en medlem
• Trafikolycka i anslutning till föreningens verksamhet
• Dödsfall – medlem eller nära anhörig
• Allvarligt brott mot föreningens värdegrund, t ex
  • Mobbing
  • Trakasserier, övergrepp eller kränkningar
  • Användande av alkohol droger eller doping i samband med föreningens verksamhet
• Händelse som bedöms kunna påverka föreningens anseende

Rutin vid händelse

Den som först uppmärksammat att en händelse enligt ovan har inträffat skall ta kontakt med någon i krisgruppen. Den i Krisgruppen som först blir kontaktad ansvarar för telefonkedja till övriga i gruppen och därigenom sammankallar till eventuellt möte.

Vid akut händelse är det viktigt att den som drabbats tas om hand på ett adekvat sätt.

Om du uppmärksammar en olycka eller annan allvarlighändelse:

1) Skaffa en bild av läget - Vad har hänt? - Vilka är inblandade? - Behöver hjälp tillkallas? - Behöver miljön säkras?

2) Vilken hjälp behövs? - Larma 112 vid behov! Lämna inte den/de drabbade. Vilket stöd behöver den som blivit utsatt? Vilket stöd behövs hos andra inblandade?

3) Kontakta styrgruppen och informera vad som hänt och vilka akuta åtgärder som vidtagits. Aktuella telefonnummer till krisgruppen finns i kontaktlistan här nedanför. Kontakta i första hand den som står överst, om den inte är anträffbar så kontaktas nummer två på listan och så vidare.

Krisgruppens kontaktpersoner

Mats Gustafsson, telefon 070-774 57 35 mats57.gustafsson@gmail.com

Elisabeth Skoog, telefon 072-315 14 13 elisabeth61skoog@gmail.com

Sophia Odre, telefon 076-886 66 98 sophiaodre@gmail.com

Maria Andersson, telefon 070 539 12 79    mariasandersson73@gmail.com  

Viktiga telefonnummer

Larm 112 - Polis, Ambulans och räddningstjänst (brådskande ärenden)

Sjukvårdsrådgivningen 1177

Kullbergska sjukhuset 0150 – 561 00

Mälarsjukhuset 016 – 10 30 00

Nyköpings lasarett 0155 -24 50 00

Katrineholms Kommun 0150 – 570 00

Polis (ej brådskande) 114 14

Kontaktperson för media

I händelse att föreningen behöver uttala sig, eller att media på eget initiativ tar kontakt för ett uttalande, är Mats Gustafsson 070-774 57 35 eller den han utser. I händelse av att han ej är tillgänglig är turordningen Elisabeth Skoog, Fia Odre och Mia Thurfjell.

Krisgruppens åtgärdsplan

4) Är det en krissituation? – Krisgruppen bedömer inledningsvis om händelsen är att betrakta som en kris eller kan utvecklas till en kris.

5) Information - Kom överens med den som anmält händelsen om fortsatt hantering. Samråd med de närmast drabbade innan beslut om åtgärder tas.

Knyt gärna anmälaren eller annan person som har kännedom om händelsen till krisgruppen. Uttalande från DFK Värmbol görs av krisgruppens ordförande eller särskild utsedd kontaktperson.

Är det ett brott? Om ja, anmäl till polis/Socialtjänsten.

Kontakta föräldrar/anhöriga - Kontakta styrelse/tränare/medlemmar.

Krisgruppen tar ställning till vem behöver veta vad.

All information om händelse och vilka åtgärder som vidtas ska dokumenteras av den inom krisgruppen som utsetts till att ansvara för dokumentation.

6) Insatser - Samla berörd grupp/grupper och informera så uttömmande och sakligt som möjligt.

Ge god tid till frågor och svar. Förbered deltagarna på att det är normalt med reaktioner efteråt och att det sker på olika sätt för olika individer –

Behov av präst?

Stöd stödjarna, allvarliga händelser tar hårt på krafterna.

Ställ in träning, samlas i stället för att bearbeta händelsen. 

Se till att någon kan följa den/de drabbade hem.

7) Förhållningssätt - Stöd människors egna läkningsprocesser. Försök aldrig ge tillbaka det som är förlorat. Låt individen fritt uttrycka sina känslor.

Lämna inte den drabbade ensam under den akuta krisen. Försök inte trösta. Hjälp anhöriga att sörja i stället för att trösta

Var nära och närvarande. Visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni deltar - Lyssna aktivt, ta in och bekräfta känslan.

Acceptera vrede och aggression under förutsättning att det inte orsakar ytterligare skada. Var beredd på starka känslor och även anklagelser.

Sök kroppskontakt. När man inget kan säga räcker det långt med att hålla en hand eller kramas

Var inte rädd för gråten, det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla.

Hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få något ur sig av sorgen är att klä den i ord. Ett första steg till bearbetning.

Återkom. En stor sorg är inte avklarad med ett samtal.

Ge det tid, även när den sörjande för elfte gången berättar samma sak - Var dig själv. Alla är vi inte psykologer, präster eller kuratorer. Initialt räcker det gott med medmänsklighet, empati och omsorg.

Skaffa stöd inom gruppen för den/dem som är i framkanten, alternera som kontakter så att hjälpen inte blir för betungande.

Stötta anhöriga och andra berörda.

8) Efterbearbetning - Håll kontakt inom gruppen, både aktiva och ledare.

Återsamlas en tid efter incidenten.

Håll koll på varandra, en person som inte hör av sig kanske har klarat krisen bra, men ”frånvaron/tystnaden” kan också bero på djup kris som orsakar apati - Utifrån kommande kriser kan väcka egna obearbetade kriser till liv och därmed en oväntad krisreaktion. Ingen är immun.

Stötta varandra och håll kontakten med anhöriga.

9) Krisreaktioner - När man utsatts för en traumatisk händelse är det vanligt och helt normalt att reagera med en psykisk kris. En psykisk kris kan ta sig olika uttryck och det tar olika tid för en person att komma igenom. Det är dock en övergående process.

Man delar normalt upp krisreaktioner i olika faser, akut- och efterverkningsfasen. Akuta reaktioner. Chockreaktioner kan variera i tid från ett ögonblick upp till några dagar efter händelsen. De kännetecknas av ett förändrat tillstånd av medvetande – både det som hänt och det som händer tycks overkligt. Man värjer sig att ta in det som hänt i medvetandet. Andra vanliga reaktioner är obeslutsamhet, ilska, förvirring och gråt. Kroppsliga symtom kan vara yrsel, illamående och hjärtklappning.

Ofta förvrängs minnesbilden och tidsuppfattningen. Kontakten med omgivningen kan försvåras. Efterverkningar kan komma omedelbart efter chocken men också fördröjas väsentligt. Det kan dyka upp veckor eller månader efter den traumatiska händelsen. Ofta tonar efterreaktionerna ut efter tre till fyra veckor – under förutsättning att man har fått möjlighet att bearbeta händelsen.

10) Exempel på vanliga efterverkningar: - Påträngande minnen av händelsen - Insomningssvårigheter, sömnrubbningar, mardrömmar - Minnes- och koncentrationssvårigheter - Trötthet, nedstämdhet, depression, ångest - Skuld- och skamkänslor - Fobiska reaktioner (t.ex. inte våga åka buss efter en bussolycka) - Återupplevelse av tidigare traumatiska händelser - Förhöjd vaksamhet, ständig alarmberedskap - Stark vrede, överspändhet - Ändrade livsvärderingar - Störningar i arbets-, vänskaps- och familjerelationer - Kroppsliga stressreaktioner som hjärtklappning, huvudvärk, magont, yrsel, svettningar

11) Utvärdering - Ett par veckor efter att krisen är över utvärderar gruppen insatserna. Gå igenom dokumentationen och sammanfatta händelsen. Värdera insatserna diskutera hur stöd- och krisplanen fungerade, saknades något? Revidera planen vid behov. Kontrollera att uppföljningssamtal och stödinsatser fungerar.

Telefonlista krisgruppens medlemmar och roller

Telefonlista – kontaktpersoner för respektive lag

Extern länk till RF:s stödmaterial för krishantering

https://www.rf.se/bidragochstod/Krisberedskap