Säkerhet vid cykling

På våra gemensamma cykelträningar, i de flesta motionslopp samt vid tävlingar cyklar vi i grupp eller s.k. klungkörning i olika formationer. Det finns många anledningar till det, framför allt blir det lättare att cykla när man ligger ”på rulle” bakom andra cyklister. Tillsammans kan vi då cykla fortare än vad vi klarat av var och en för sig.

Det finns däremot några riskmoment, därför har vi några riktlinjer att följa. När vi cyklar säkert och smart så blir det snyggt, snabbt och skoj.

Nedan finner ni CK Bures Säkerhetspolicy. Den ska alla våra cyklister ha kännedom om samt vad innebörden av den är. Efter säkerhetspolicyn följer kommentarer och vägledningar kopplat till den. Dessa hanterar viktiga saker som har med vår säkerhet att göra. Ta god tid på er och läs igenom det med omsorg.

Det finns en hel del regler att tänka på som cyklist. T ex är det lätt att tro att bilar alltid ska lämna företräde för cyklister på cykelbana. Tänk på att alltid vara uppmärksam så du kan stanna på den sträcka du har uppsikt över. Glöm inte att högerregeln även gäller cyklister. Här kan du läsa om Trafikregler för cyklister.

Läs gärna mer om regler för cykelpassage och cykelöverfart eller titta på filmen om cykelpassager. Den förklarar pedagogiskt vad som gäller vid dessa.

När vi är ute och cyklar använder vi tecken för att varna varandra för hinder, faror samt få en så säker och smidig cykling som möjligt. När vi ligger på led (bakom varandra) skyms sikten och man ser helt enkelt inte mycket längre än till cyklisten framför. Detta innebär att eventuella hinder kan komma väldigt plötsligt för den cyklist som ligger på hjul.

Förste cyklisten signalera så fort en fara upptäcks (dvs. i god tid – inte precis när han själv passerar), men alla som ser ett hinder ska förstås signalera direkt även om de inte ligger först. Alla ska, undantagslöst och direkt, vidarebefordra tecknet till siste person.

Känner man sig osäker på att släppa styret för att ge tecken håller man i första hand kvar händerna på styret och där man kan använder man rösten istället för att signalera.

Sväng höger – höger arm utsträckt till höger

Sväng vänster – vänster arm utsträckt till vänster

Ett led – en uppåtsträckt hand med ett finger i luften

Tvåpar – en uppåtsträckt hand med två fingrar i luften

Rondell – en uppåtsträckt hand med ett finger i luften som gör en cirkelrörelse

Mötande fordon – Om det är en smal väg eller att ni ser risk för att mötande kommer passera nära våra cyklister, Ropa ”möte”

Omkörande fordon – Om ett fordon vill passera men har svårt att få plats eller om passage kommer ske nära våra cyklister. Ropa ”bil bakom”

Signal – en uppsträckt hand som gör ”prattecken” från cyklisten längst fram som vill veta om alla i klunga är med. Förstärk gärna med rösten och ropa ”signal”.

Klart bak – personen längst bak i klungan ropar ”klart bak” för att meddela att alla i klunga är med t.ex. efter en rondell, backe eller vid ”signalfråga” från cyklisten längst fram

• Använd hjälm - Så klart använder vi alltid hjälm när vi cyklar. Den ska dessutom vara CE-märkt, utan skador och aldrig varit utsatt för krasch eller annan stor påverkan. Hur gammal en hjälm får vara finns det ingen tydlig enighet om. Titta i din hjälm, det ska finnas en märkning om när den tillverkades. Är den äldre än 10 år kan det vara läge att köpa en ny.
• Klungans ögon - Den eller de som är i främsta ledet är klungans ögon och det är därför extra viktigt att de i god tid varnar för faror, som potthål, grus i sväng, skarp kurva mm. Men… OBS! Det är alltid allas egna ansvar att vara uppmärksam, de som sitter längst fram kan missa/glömma att varna och av olika själ blir varningen ibland inte vidarebefodrad.
• Håll blicken långt fram - inte ner på närmaste bakhjulet, så är du beredd när det stoppar, svänger eller av annan anledning blir plötsliga rörelser i klungan.
• Håll händerna nära bromsarna - och inte uppe på styret när du ligger inne i klungan.
• Ge och vidarebefordra tecken framifrån och bak och framför besked bakifrån - Se separat information om tecken, viktigt så att alla vet vad som händer, bak i klungan ser man inte allt. Om du inte vill släppa styret ropa istället, men värdera gärna vilka saker du ska ropa och varna för. Normala små skavanker i vägen som inte kan orsaka oegentligheter bryr vi oss inte om. En klunga där det ropas och varnas i ett är inget trevligt och kan istället ge effekten "vargen kommer". Man behöver t ex inte ropa möte om man kör kontrollerat i tvåpar och det är en stor väg med mittlinje.
• Håll jämn kraft - Trampa lika hårt uppför som nerför eller på "platten".
• Ät och drick - bara när du är längst bak i klungan.
• Håll din plats - i gruppen, undvik att lämna lämna ledet eller att göra plötsliga rörelser i sidled, framåt eller bakåt.
• Anpassade avståndet till framförvarande - så att du känner dig bekväm, öka gärna avståndet något i nedförsbackar. Låt aldrig ditt framhjul gå omlott med framförvarande bakhjul.
• Om du behöver ställa dig upp t ex i uppförsbacke - Ska det ske så mjukt som möjligt, gärna efter att du har växlat upp till en tyngre växel. Försök att bibehålla trycket på pedalerna samtidigt som du reser dig upp ur sadeln. Reser du dig för fort på en lätt växel skjuter du automatiskt tillbaka cykeln en halvmeter, och har lika automatiskt skaffat dig en ovän eftersom cyklisten bakom bara hade en decimeter mellan sitt framhjul och ditt bakhjul.
• Kör på ett alternativt två led efter varandra - Vi vill inte ta upp större plats än nödvändigt på vägen. Cyklisterna längst fram eller tränaren avgör hur och ger tecken om det och säger t ex "ett led". Mer om vilka olika formationer vi kan välja mellan, när och hur det fungerar.
• Tala om när du börjar bli trött - så att ledaren kan vidta åtgärder.
• Tempostyre / båge - får sitta på cykeln men inte användas i klungkörning. Du får gärna hänga med i tempobåge, men ligg på ”tempoavstånd” från klungan.
• Ligg inte omlott - Undvik att hamna i farligt läge där ditt framhjul passerar och hamnar bredvid i stället för bakom bakhjulet på framförvarande cyklist. Då finns det det risk att "gå på hjul" dvs hjulen stöter ihop, det räcker med en lätt touch vilket ofta slutar med krasch!
• Bromsar - Även om man inte bromsar hårt, kan det skapa kedjereaktioner i klungan. Behöver du justera farten något så gör det så mjukt som möjligt, helst med din kraft i pedalerna istället. Vid nödläge får man så klart bromsa efter behov.
• Förningsteknik - När nästa cyklist kommer på tur för att dra ökar man inte kraften för att visa hur stark man är utan håller ”farten”, är du i kanonform kan du i stället att ta längre förningar. Detta gäller främst vid lagtempo. Vid två par har man ofta kommit överens hur länge vi ska föra innan växling. Känner du att du behöver lite extra vila så bara står du över en förning genom att växla efter en kortare tid eller direkt. På så sätt kan vi cykla ihop fast våra förutsättningar och form är olika.
• Följande gör vi ENDAST när vi ligger sist i klungan - 
  Dricker, äter, sträcker ryggen, spottar, fräser, osv. Dvs allt man velat göra i klungan, men av respekt för lagkamraterna inte gjort.
  Dessutom när man är sist, får man gärna när bilar är bakom som kan behöva mer plats för att köra om, använda kommandot ”bil bakom” för att påkalla klungans uppmärksamhet.
• Bidra till god stämning och känslor - I alla lägen tänka på stämningen, tacka för tydliga kommandon, berömma bra förningar och till
  viss mån skoja, dra en fräckis eller diskutera shopping. I minsta möjliga mån påpeka fel som begåtts, men om det trots allt måste göras, gör man det på ett vänligt och trevligt sätt.
• Avhängd klungan - Det är så klart trist att som enskild cyklist bli avhängd av sin klunga. Men detta är absolut inget ovanligt och kan bero på massor av faktorer såsom att du har tränat för dåligt, har varit
  eller är sjuk, cykel problem etc. Hur man väljer att göra om man märker att man helt enkelt inte kan köra i klungans tempo varierar, men det absolut viktigaste för dig som enskild cyklist att avgöra är: Vill
  du försöka hänga med eller är det vettigare för dig att släppa helt? Vilket av du än väljer är det YTTERST viktigt att du meddelar dina intentioner till övriga så att alla är med. Om du inte säger något
  och bara slår av kommer givetvis klungan att försöka göra åtgärder för att hämta in dig igen. Så meddela hur du själv vill göra.

Före ett pass får starta ska någon av tränarna ha en säkerhetsgenomgång. Den ska innehålla följande punkter.

1. Tydliggör vem som leder aktuellt pass och ev. assisterar
2. Minst två som har mobiltelefon med sig. (Att dessutom ha 112-appen installerad och kunskap om hur den fungerar anser vi är viktigt).
3. Informerar om syftet med passet.
4. Informerar om vilka moment som ska genomföras. (Om det är någon som är ny eller som inte gjort aktuellt moment tidigare är det extra viktigt att en tydlig genomgång genomförs. Om osäkerhet finns efter genomgång ska cyklisten inte delta i det momentet innan rätt förkunskap uppnåtts).
5. Gå igenom vilken rutt som gäller.
6. Informera om eventuella risker under passet som identifierats och hur de ska hanteras, ex. trafik, skador i vägbanan, grus, väder etc.

Under träningspasset ska alltid säkerheten komma i första rummet. Om det känns osäkert att genomföra ett moment, ska det inte genomföras. Övriga i gruppen ska inte känna sig otrygga.

Vid gruppcyklingar är det allas egna ansvar att säkerställa att cykeln är i fullgott skick med bra däck som inte är för gamla och torra med dåligt fäste som följd. Om det finns risk för halka vid vinterväglag ska samtliga använda dubbdäck.

Att bromsarna är fullt funktionsdugliga är en självklarhet.

Vi uppmuntrar alla att ALLTID använda s.k. "daytime cycling lights" för att på långt håll synas väl av andra trafikanter i trafiken. Under vinterhalvåret ska vi så långt det är möjligt använda oss av s.k. "high visual" kläder. Bures tidigare eller nya vinterkollektion med denna egenskap är väl synliga.

Det handlar om allas säkerhet!

Ha också med följande:

• ICE-kontakt i telefon eller ”Anhöriglapp” – kontaktuppgift till närmast anhörig, samt ev medicinsk information
• Slang, däckavtagare och pump
• Multiverktyg (eller någon i gruppen vid längre tur)
• Lite extra energi om tröttheten slår till

Akuta åtgärder vid olycka

1. Se till att alla i klungan uppmärksammas att det hänt en olycka och stannar för att hjälpa till.
2. Säkra platsen. Cyklister längst bak i klungan varnar andra trafikanter som närmar sig platsen att olycka hänt. Förhindra att någon kör in i er.
3. Om ni misstänker att det finns allvarliga skador, ge första hjälpen enligt L-ABC samtidigt som någon annan LARMAR 112.
4. Har någon slagit i huvudet, misstanke om nack- eller ryggskada. Se till att personen inte rör på sig, så skadan inte förvärras. Är ni säkra på att ingen sådan skada skett och att platsen är för osäker, flytta er alla utanför vägbanan tillsammans med skadade, försiktigt. Håll gärna huvudet stabilt vid flytten.

Efterakuta överväganden

1. Om inte skadan är så allvarlig att ambulans kommer till plats. Överväg mycket noga om personen verkligen ska fortsätta cykla passet. Om inte, säkerställ att personen kommer hem på lämpligt sätt. Var en bra kamrat, erbjud dig alltid att ta följe hem. Låt aldrig en person cykla hem efter en olycka om ni misstänker att personen slagit i huvudet eller fått annan allvarlig skada.
2. Om en allvarlig olycka inträffat kan det vara flera som har behov av stöd efteråt även om man själv inte skadats fysiskt. Viktigt att stämma av detta så ingen ska behöva åka hem själv utan att ha fått det stöd som kan behövas. I klubben finns ett antal kamratstödjare att knyta kontakt med, kontaktlista finns här (ska uppdateras).

Rapportering, utredning och lärande

1. Alla olyckor oavsett skador, ska av ansvarig tränare eller den som höll i passet, rapporteras till någon i styrelsen via telefonkontakt i direkt anslutning till händelsen, samma dag. Styrelsemedlem som tog emot informationen ska sedan upplysa övriga i styrelsen. Skriftlig anmälan av olyckan via formulär på hemsidan, görs av ansvarig tränare senast en vecka efter händelsen. Formulär finns här.
2. Efter anmälan om olycka inkommit till styrelsen ska händelsen utredas i syfte att komma fram till olyckans händelseförlopp, vad som orsakade den samt hur den hade kunnat förhindras. Av detta ska vi dra lärdom, vidta åtgärder och kommunicera för att uppnå målet att det inte ska inträffa igen.