Tränarna om finalen

Ivan Nordqvist, BBK
- IFK ägde boll redan i första halvlek där vi är effektiva och gör mål på fasta situationer. Vi hittar mer rätt i positionerna i försvarsspelet efter en kvart, tyckte vi hade problem i början. Luleå skapar en del chanser, inget att säga om det. Vi har marginalerna med oss när de skjuter utanför och har nåt instick. Vi får givetvis jättepsykologiskt 2-0 på straffen där vi är starka i straffområdet och Wiggefors blir kapad. Det är alltid skönt att gå ut med 2-0 i paus.

- Men IFK kommer ut som ett gäng hungriga tigrar i andra halvleken och sätter lite mer press på oss i början av andra. Tycker de är rörliga och vi vågar inte riktigt stå upp som man kanske hade kunnat önska. Två snabba mål och det är en skicklig spelare, men det är snabba omställningar som vi vet att Luleå är bra på.

- Sen är det tragiskt att det ska avgöras på en ytterst tveksam hörna där Anton Andersson skrattar därifrån. Läser man bollriktningen så är det märkligt att det ska bli annat än inspark. Sen är det förjäkla dåligt att vi fokuserar för mycket på det, även om man kan tycka att domaren kanske ska ha lite känsla att stoppa av och diskutera med spelarna. Blir man sådär tokig så måste domaren känna på något sätt att han gjort ett tokigt beslut. Så det är klart det är tråkigt att det ska bli sådär, sen är IFK Luleå bättre sett över hela matchen, inget snack om det. Det blir lite grinigt i slutet och det är mycket beroende på det givetvis.

Fredrik Waara, IFK Luleå
- En mycket bra sammanfattning, det finns inte så mycket att tillägga förutom att han tyckte att Wiggefors är stark, men vi hade bollen under kontroll tre-fyra gånger känns det som. Och sen drar vi på oss en straff och det är otroligt likt det som hände mot Kerburan där vi inte är nog resoluta. Sen kanske han gör det bra Wiggefors, men det är otroligt dåligt av oss.

- Och det kändes tungt att ligga under med 2-0 i första, för som han sa så var de otroligt effektiva. Vi har ju många chanser utan att spela jättebra, men sen i andra tycker jag att vi vågar spela. I början kändes det inte som att alla ville ha bollen, men i andra tyckte jag att alla ville vara med och alla ville ha bollen. Då skapade vi ytor också, andra halvlek tycker jag är jättebra av oss.