Jerry möter Roland Olin

Foto:Privat

Som bekant fyller Wargöns IK 50 år under 2024.

Det firas på många olika sätt och med det stora huvudnumret, WIK-Galan, lördag 23 november.

En spännande profil porträtteras dessutom varje månad och även specifika händelser som skett under de 50 åren ska skildras.

November månads profil är Roland Olin, en man med många strängar på sin lyra. Bland annat är han klubbchef, men också tränare för WIK:s herrlag, samtidigt som han bidrar på många andra olika sätt för klubben i hans hjärta.

Namn: Roland Olin.

Ålder:  56 år.

Familj: Gift med Anna-Karin, samt utflugna sönerna Anton och Arvid.

Bor: I lägenhet på Roddaregatan i Vänersborg.

Yrke: Elektriker i grunden. Numera klubbchef i Wargöns IK.

Moderklubb: IFK Trollhättan.

Favoritlag: Tottenham Hotspur och Wargöns IK.

Han må förvisso vara utbildad elektriker.

Det är ändå hans 27 år i föreningslivet som präglat honom som person och inte minst då hans stora engagemang i Wargöns IK.

- Jag är på den allra bästa platsen man kan vara i det här området. Drivet och engagemanget som finns i föreningen och här på Hallevi sporrar mig otroligt mycket, säger Roland Olin.

När den här intervjun görs är det bara ett par veckor kvar till kanske en av de största dagarna i klubbens historia – 50-årsjubileet, vilket innebär en WIK-gala med massor av pompa och ståt.

Vad passar då bättre än att låta klubbens kanske största ambassadör av dem alla, Roland Olin, komma till tals.

Ingen kan väl som han prata så mycket och så varmt och engagerat om klubben i hans hjärta, Wargöns IK.

Men, alla bra sannsagor har som bekant en början och så småningom ett lyckligt slut, så vi börjar väl från början i vår presentation av Rolle Olin.

Allt började i Trollhättan

Han föddes på lasarettet i Vänersborg den 16 april 1968 och han växte upp i Trollhättan på Egnahem, bara ett stenkast från Edsborg där han som 7-8-åring slog sina allra första bredsidor.

- Allt började i IFK Trollhättan. På den tiden var det elvamanna direkt, även för oss knattar. Jag testade även lite bandy med Gripen, men det var inte lika roligt. Det var ganska självklart att jag skulle hålla på med fotboll, minns Roland.

Fram till 20-årsåldern rullade det på, men lite skador och bristande intresse gjorde att han tappade motivationen under en period. Rätt passande kom därför tiden i lumpen som brandman på Såtenäs.

1993 gick flyttlasset till Vänersborg, samtidigt som han började spela fotboll med VIF. Men, ganska snart insåg han att det var något annat som sporrade honom desto mer.

- Redan under IFK-tiden hade jag som 16-åring provat på att vara tränare och fått smak för det. Jag hade också börjat gå på tränarutbildningar och när dåvarande VIF-profilen Lars-Erik Persson (också stor WIK-profil) sa till mig; ”du ska nog bli tränare; ja, då fick det bli så.

Rolle blev tränare för 81-orna i VIF, han blev dessutom ungdomsansvarig, plus att han satt med i klubbstyrelsen och man kan väl utan överdrift påstå att det var här hans mångåriga ledargärning startade på riktigt.

Trollhättan BoIS nästa

Vid den här tiden arbetade han som elektriker, men det var dåligt med jobb och tankarna på att skola om sig hade växt sig allt starkare.

Det var när han satt och knåpade på en ansökan till fritidsledarutbildningen i Ljungskile som han fick syn på en annons där Trollhättan BoIS sökte en föreningskonsulent.

- Jag hade inte några stora förhoppningar, men av någon anledning fick jag jobbet.

Under åren 1997-2006 var han BoIS-are – där han bland annat var med och startade den omåttligt populära Klassbollen – innan han ånyo bytte klubb, men även sport.

- Jag blev handplockad som klubbchef av IFK Vänersborg bandy och det var definitivt en utmaning som jag behövde. Jag fick vara med på resan i en ny tid och nya möjligheter och jag fick dessutom smaka på hur det vara att jobba med elitidrott.

När han ser tillbaka på tiden i IFK ser han det som otroligt lärorika år. Han jobbade bland annat med att få igång en fungerande ungdomsverksamhet, samtidigt som han starkt bidrog till att dra igång flickbandyn.

Wargöns IK lockade

Efter 12, som han själv uttrycker det, spännande och intensiva år, 2007-2018, valde han själv att avsluta sin anställning i IFK Vänersborg.

Parallellt med de sista åren i IFK hade han också varit ungdomsstränare i Wargöns IK, dels för 97-kullen där sonen Anton var med och dels 01-kullen där sonen Arvid fanns med.

Och när han fick en förfrågan från WIK om att bli klubbchef så blev han inte svaret skyldig. Men när klubben också ville ha honom som tränare för herrlaget blev han desto mer tveksam.

- I det läget kände jag mig lite färdig som fotbollstränare, berättar han.

 Men, i det läget klev hustrun Anna-Karin in i bilden.

- Varför inte då? Vill du inte ha den erfarenheten att träna ett seniorlag, undrade hon.

Med andra ord är det mycket hennes förtjänst att han än i dag är fotbollstränare och att han snart går in på den åttonde säsongen som coach för Wargöns herrlag.

- Själv älskar jag kontinuitet som i många lägen – inte alltid men oftast – är en framgångsfaktor, menar Roland Olin.

”Bästa platsen”

Det verkligen lyser i ögonen när han får chansen att prata sig varm om Wargöns IK. Han pratar gärna och länge om en klubb i framkant och vars utveckling på många olika områden är slående.

- Rent föreningsmässigt är jag på den bästa platsen jag kan vara föreningsmässigt. Då menar jag såväl potentialen på anläggningen men också på saker som händer runt omkring som stärker varumärket Wargöns IK. Det är verkligen superkul att få vara en del av det, säger han och fortsätter:

- Bara anläggningen, Hallevi IP, är ju fantastisk, liksom ungdomsverksamheten och konstgräset. För att inte tala om Klassbollen som är rena magin.

För Roland Olin som klubbchef är också drivet och engagemanget bland människorna som finns i föreningen otroligt viktig.

- Tänk alla fantastiska människor som lägger ner hundratals timmar för föreningen bästa. Det är just det som symboliserar Wargöns IK, påpekar han.

En ”doer”

Apropå driv och engagemang är det ju också två ledord som passar som hand i handske när det gäller Roland Olin själv. Det gäller såväl tiden i klubbchefsstolen, som ute på fotbollsplanen tillsammans med klubbens herrspelare, men också när det gäller handfasta saker som behöver göras på anläggningen.

Även då är han en ”doer” av allra bästa märke.

- Jag får mycket energi och driv av andra människor och med begränsade personella resurser får man vara beredd att kavla upp ärmarna. Det ligger lite i sakens natur att vara drivande och vill man då få saker gjorda och inte har högerhanden bredvid sig, ja, då för man göra det själv.

Roland Olin är en lösningsorienterad klubbchef med en ständigt brinnande låga för Wargöns IK:s bästa. Och frågan är om inte drivet i klubben och runt Hallevi  är extra stort just nu.

Det fotbollsmässiga naturligtvis, det sociala projektet Hjärta Wargön, företagsnätverket Bokadero Arena och inte minst den fortsatta utvecklingen av ungdomsfotbollen är saker som klubbchef Olin prioriterar på sin agenda.

Han menar också att det är många som fått upp ögonen för Wargöns IK och klubbens sätt att arbete.

- Jag upplever att vi är duktiga på att tala om vad vi gör och därmed kunna påverka omgivningen. Vi är en viktig plats för väldigt många människor och ska du bli stark i det lokala samhället och bli en viktig aktör, ja, då måste vi jobba på det här utåtriktade sättet.

- Som ringar på vattnet kan vi då få mer publik på våra matcher, få fler lottköpare och få fler föräldrar som vill sätta sina barn i vår verksamhet.

Viktigt med relationer

Som nog de flesta WIK-arna vet så är Roland Olin en person som alltid försöker se möjligheterna före problemen och som håller ordet relationer som väldigt viktig i klubbens värdegrund.

Men vad vet vi då inte föreningsmänniskan Roland Olin? Går han måhända omkring bärandes på några hemligheter?

- Det kan väl möjligen vara att jag avverkat tio Göteborgsvarv, ett Lidingölopp och en Vätternrunda (som tyvärr fick avbrytas pga cykelproblem och kyla)

- Sen gillar jag att laga mat, lyssna på musik, läsa böcker och att resa, allra helst till Italien.

Jubileumsskribent: Jerry Lindkvist