0 - 1

Den 31 augusti 2023 kommer för alltid vara ett klassiskt datum i den småländska fotbollen. Men låt oss ta det från början.

06:00 vaknade Melvin upp ur sin skönhetssömn – Det var lilla mamma som ömt väckte honom med två perfekta leverpastejsmackor (med kanterna bortskurna) och ett glas Oboy! Samtidigt i Värnamo steg den gode Lucas ”Kalven” Antonsson upp – utan mackor men med en härlig känsla i kroppen. Dom båda gossarna skulle nämligen åka till Lidhult för att göra det Unnarydsbor gjort i 95 år – vinna mot Lidhultsbor.

En efter en anlände bilarna från Unnaryd till Lomövallen där det dagen till ära pågick sponsorträff. När sponsorerna fick se kolosser såsom Anton Peyronsson och Benjamin Eriksson kliva ur bilarna kunde man se hur modet i deras blickar försvann. Nu visste de att graniten från Unnaryd hade kommit och att dagens kamp skulle bli hård. Regnet till trots bjöd Lomövallen på trevlig stämning med mycket folk och härlig musik ur högtalarsystemet. Det var två taggade lag som skulle drabba samman i en klassisk seriefinal – kan förutsättningarna bli bättre? På ena kanten hade ett gäng grävlingar gått hårt åt planen vilket satt ett gäng planvårdare i arbete under förmiddagen. Vad de inte visste var att varje plan ser ut så efter att ångloket Gunberg löpt en halvlek där – arbetet skulle således vara förgäves.

Så blåstes matchen igång och de första 20 minuterna är UGoIF i förarsätet. Vi håller i bollen och spelar oss till några halvchanser. Vi fick se några fina kombinationer men inget riktigt hot framför mål förutom en frispark som Elw drog mot mål – tyvärr hade Emil bildat en egen mur och täckte skottet som Elw menar skulle gått rätt upp i krysset annars. Matchen blev som man kunde ana innan väldigt hård där inga fingrar lades emellan. Det small duktigt från båda hållen och vissa skulle även påstå att ett och annat tjuvnyp delades ut. Detta leder till slut till att de gröna faller ifrån sin matchplan efter 20 minuter spelade och lägger större fokus på diskussion med motståndare och domare än vårt eget spel.

Resterande 25 minuter av första halvlek präglas av ställningskrig och två lag som kampade hårt med varandra. Kalven ilsknade till efter en rörig hörna och lyckades snacka till sig ett gult kort - men inte utan att även Lidhultarna får se ostskivan. Lidhult kommer till något anfall men inget som verkligen hotar. Halvlekens farligaste chans står återigen Elw för när han kom fri från halva plan efter en djupledsboll från Emil. Elegant som ingen annan kom Björkdalas Starke Man ensam mot Lidhults målvakt. Han lägger bollen förbi målvakten men den tar tyvärr i stolpen. Således går vi till halvleksvila med ställningen 0-0.

Årets hittills viktigaste taktiksnack togs inne i omklädningsrummet då regnet nu hade börjat ösa ner. Samtidigt värmde den gode Boqvist lydigt upp för att komma in på Emils ytterposition. Eggertsson lyfte återigen vikten av att vi fokuserar på vårt och inte låter oss störas av Lidhults fysiska spel. Sedan skyndade spelarna ut på planen då kvällen börjat lägga sig ordentligt över Lomövallen som blev mörkare för varje minut som gick. Emil gosade ner sig i Hanssons famn på bänken medan Boqvist äntrade planen med extra mycket ormsalva i ljumsken.

Andra halvlek började med att Lidhult direkt får ett farligt läge som lyckligtvis inte ger utdelning. Albin och försvaret är som vanligt stabila. Vi började dock ta ett bättre kommando över matchen ju längre den fortskred. Allt eftersom minuterna tickade vidare fick vi se resultatet av att inte bry sig om Lidhults hårda spel. Så med ungefär 25 minuter kvar av matchen lyckas en Lidhultspelare med konststycket att snacka till sig ett andra gula kort. Spelaren i fråga hade varit bra för de röda på mittfältet – således var det hotet nu borta. Härifrån äter de gröna sig in i matchen och började dominera mittfältet vilket i sin tur innebar att vi skapade ett stort tryck mot Lidhults mål.

I samband med Lidhults utvisning byter vi också in två återvändare – och det är inte vilka återvändare som helst. In på plan kommer Unnaryds svar på en Tysk Jaktterrier – Rasmus Ericson. Efter sin sejour i försvaret är han hemma igen, starkare och snabbare än någonsin. Han tog plats på Elws ytterposition. Elw som varit en av årets bästa spelare gick ner och stängde vänsterbackspositionen när Elias behövde byte. Förutom Rasmus kommer Robin Thomasson in på det centrala mittfältet. Detta var första matchen i UGoIF för Robin sedan 2009. En synnerligen erfaren herre som bidrog fint till den gröna anstormningen mot Lidhults mål – och det är väl svårt att inte göra avtryck i Unnaryds färger med det efternamnet.

”Den Gröna Anstormningen” – som de sista 20 minuterna av matchen redan kallas i folkmun i Unnaryd innehöll flertalet farligheter. Fina överlapp på kanterna med inlägg mot boxen där Noel frenetiskt kämpade mot den röda backlinjen. Hörnor som skruvades mot mål. Melles klassiska finter ledde flertalet gånger till giftiga frisparkar som inte heller vill hitta hem trots att Eggertsson tog i så hårt att små kampljud kom ur den isländska munnen. Ju närmare matchuret kom 90 minuter desto vassare blev också chanserna när UGoIF ursinnigt jagade segern. Melle skickar in hörna på hörna, en boll skjuter Victor tätt utanför, en boll damp ner framför Noels fötter som drog till med en halvvolley. Skottet räddas dock på mållinjen. Strax därefter studsar bollen ut från straffområdet, där kommer Kalven älgandes och drar till med ett kanonskott från distans. Målvakten får ett finger på bollen som stenhårt tar i ribban och ut igen. Fortsatt 0-0.

Så går vi in på tilläggstid – vår anstormning tycks inte riktigt räckt till. Så kommer Rasmus återigen loss på sin högerkant och blir nerriven. Frispark långt till höger från ungefär 30 meter. Har vi någon vänsterfot som kan skruva in ett sista inlägg mot bortre. Givetvis har vi det. Vår Daniel ska ta sig an uppgiften med hela Unnarydsbänken i ryggen. Unnarydspajkarna samlades i Lidhults straffområde för att med dom sista krafterna försöka skicka in bollen i nät.

Följande skeende har skribenten enbart fragmenterade minnesbilder av (på grund av nervositeten nu hade nått maximala nivåer) men det ska ha gått någonting såhär.

Domaren blåser i pipan – Tiden stannar – Lomövallen tystnar.

Daniel kliver fram mot bollen och skickar iväg den med sådan noggrannhet som enbart liknas vid den analys herr Henriksson gör varje gång det vankas stryktips. Bollen seglar iväg mot bortre stolpen – där finns grönklädda som med blicken fäst på bollen rusar mot mål. Eggertsson löper och ska kasta sig för att stöta in bollen – men då är den redan där. Daniel har skickat bollen i mål via stolpen från 30 meter i matchens absolut sista minut. I fullständig eufori rusar han och hela laget ut till en avbytarbänk som knappt kan förstå vad som precis har hänt. I segerjublet blåser domarna av matchen och fotbollsgudarna har återigen varit rättvisa. Seger till de gröna och vi är fortsatt obesegrade i serien. Från Unnaryds omklädningsrum dundrade sedan en segersång som fortfarande ekar genom Kronobergs skogar.

Det finns inga skönare segrar än 1-0.

Mål: Danne

Hållen Nolla: Albin

Välkomna till Strandvallen på Söndag. Match mot Hillerstorp klockan 12:00. Kiosken grillar burgare från Coop!