Nu tar det gått några dagar sedan grannkommun-derbyt gick av stapeln och redaktionen har fortsatt skrivkramp.

Men trots att texten kanske krampar likt en skrivmaskin utan papper så ska redaktionen göra sitt absolut bästa så att ni kan få en stund för er själva och läsa poesi(idag finns det dock ingen garanti).

Det var ett pussel att få ihop ett manskap till matchen pga snorkråkor, gubbkroppar, feberstinta pannor och allmänna bortförklaringar. Så när bara dagar återstod så hade vi inte ens ett fullt lag att ställa ut på planen. Men Gud finns och hörde våra ord och böner så tillslut lyckade vi skrapa ihop en förvånansvärt stor trupp på 11 man. För att skjuta upp en match i Mellansveriges längsta handbolls divison så krävs det att man spränger banken från och med i år, och det var vi inte direkt sugna på. Det räckte att vi krossade spargrisen i och med minibussen som vi hyrde upp till Hudiksvall.

Matchen i Sala började med en tyst minut för att skänka en tanke till det oerhört tragiska som hände i Örebro tidigare i veckan.

Efter den hedersamma minuten så var det dags att låta klistret snacka, och det gjorde den. Alla ting har, som vi alla vet sin dag, och just denna lördag den 8e februari kan jag numera döpa till klistrets dag. För lördagens boll droppade det klister om ungefär.

Då Sala till en början bemästrade den nerdränkta klisterbollen bättre än vad vi gjorde så kan ju ana vilket lag som firade klistrets dag lika hårt som norrmännen firar 17e maj.

Men när bollen studsat upp golvet från alla dammråttor så blir den spelduglig igen och efter en liten trevande start med 4-5 på tavlan efter 9 minuter så kan vi börja spela handboll igen. Robin kunde också bemästra den nersölade bollen då han gör 3 av våra 5 första mål.

Matchen blir sen lite stökig och gruffig när Sala försöker hålla sig kvar i matchen men med lite fulknep som ändå är rimliga(vi är givetvis inte oskyldiga, Mackan, Kalvek OCH Robin var ju med) men bägaren rinner lite över när Ludde oskyldigt blir överfallen och hade det skett på stadens gator så hade överste konstapeln behövt komma till undsättning. Konstaplarna på plan däremot var inte till Luddes undsättning utan friade helt den misstänkte.

Men lika dåliga vi var på att bemästra en oerhört klistrig boll, lika bra var vi på att bemästra en stökig och gruffig handbollsmatch.

Som tidigare nämnt så stod det 4-5 efter 9 minuter men efter ytterligare 9 minuter så står det nu 5-12 och känslan är väl lite att det nu har tåget lämnat perrongen.

Sala byter målvakt sista 10 minuterna av andra halvleken och stoppar tillfälligt Salas blödning och vi går till halvtidsvilan med 8-18 på tavlan.

I andra halvlek la vi plattan i mattan direkt och lämnade inget åt slumpen. Marc var hungrig, Robin likaså, Kalven och Mackan fick leka lite 9metare, Eric skickar på årets Bosse innan han fastställer matchresultatet med två mål till stabila 16-36. Bergochdalbana resultaten gentemot Sala fortsätter i samma vanliga takt.

Robin tilldelas matchens officiella matchenslirare efter 9 strutar.

Men det riktigts matchenslirare gick till en annan..

Matchens dubbelnugge🏆

Gick till våra egna Katalan Marc som var på riktigt spelhumör såväl framåt med sina 5 mål, men också bakåt där snodde åt sig några bollar.

Efter förra helgens spellediga helg där samkväm stod på schemat istället så är det nu bara upp på kossan igen som vi säger ute i byn!

Det är lite snudd på derby när vi tar oss strax norr ut mot våran grannkommun Sala och där väntar, ett inte föga förvånande möte mot just Sala HF.
Resultaten emot Sala HF har genom åren gått som en bergochdalbana kan man minst sagt säga.
Från en vinst med tydliga 50-11 till en senast jämn batalj som slutade i en sexmålsvinst till våran favör.
Inte ens dom gamla andarna nere i silvergruvan kan förutse morgondagens resultat utan man får helt enkelt hoppa in i ett fordon och ta sig till Idrottshallen i Sala för att bevittna spektaklet!

🏟️Idrottshallen, Sala
🗓️8 februari
⏱️14.00
🆚Sala HF
#hejabyn

Ponne är gladare än vad han ser ut efter ha fått en dubbelnugge.

Det var dags för revansch, såväl för den tidigare förlusten i cupen i veckan som för det senaste mötet mot Strands som tidigare nämnt bara vanns med 5 påsar.

Lite mer glöd, lite tydligare spel och ta i lite mer var egentligen det lilla vi eftersträvade i dagens match.

Oliver tittar in matchprotokollet då det inte var kalas denna dag. MEN kalas blev det när Oliver skickar på en Bosse på uppvärmning och en platta öl in på lagkontot är ett faktum. Comeback gör också Ludde som var borta med lite smärta i lilltån och sist men inte minst var Mackan tillbaka efter han precis blivit pappa, stort grattis!

Matchstart 15.30, skönt, kanske det är det nya då vi är med från start. Framförallt bakåt då vi står fint, nån liten bössa från Strandsarna slinker igenom vårt mitt block men det är ju handboll så mål kommer båda lagen göra.

Inget rasslande tempo i matchinledningen men det är ju ibland lite vårt signum. Vi tar ledningen med 2-0 via Sockan och Jerry, sen släpper vi snällt in Strands in i matchen till 4-4.

Men vi skyfflar in nytt kol i loket och hade det inte vart för Jerry som klämmer sig emellan i målprotokollet så hade Ceder skrivit in ett tvättäkta hattrick. Men han är nog glad, för annars hade han som ni vet blivit tvungen att byta. Gör man tre raka mål så är det bänken som gäller!

Ludde kommer in och vikarierar på linjen när Mackans lungor tydligen genomgår någon form av kollaps? Mackan brukar kunna klara 58 minuter(han tar alltid en tvåa för att få vila) men just denna match så vinkar han på byte efter dryga 12 minuter. Coach frågar snällt om han har någon känning men får till svar att han bara är lite trött. Det tackar Ludde för och lirkar in en balja omgående från sin prao-plats på linjen.

Med nytt kol i loket så gör Luddes mål att vi har sprungit från 4-4 till 9-4 på typ 7 minuter.

Trots att Mackan redan vilat lite så klappar han snällt en Strandslirare kinden och får gå och sätta sig igen. Jag tror han glömde att han redan vilat.

Ponne från lyfta arslet från bänken och kastas in i hetluften och har tydligen vilat sig i form då han inte var med i senaste seriematchen och det kanske han ska fortsätta med!

In kommer han och upp flyger han likt Kim Andersson i sin prime och med sin vänsterslägga kör han ett skolboksexempel i hur man gör ett hoppskott och skickar in hans, för dagen första balja, men absolut inte sista!

Den första halvlek var inte vilken som halvlek som helst inte. Nej nej, utan under dom första 30 minuter klister kastade så hittar faktiskt alla in i målprotokollet. Alla? Jajebulan, varendas levande människa i laget och det inkluderar ju då vårt fullt levande målvakt Lammet som skopar en i bössa i tom bur nästan Strandsarna slavar i övertagsspelet och det tackade Lammet snällt för och skickade en projektil över våran stora, jag menar lilla plan hela vägen in i målet på andra sidan.

I paus får Ludde äran att själv få välja vart han ska spela, man tänker lika klart som korvspad att han gärna spelar på någon av sina högst naturliga positioner såsom v9 eller m9.

Men nejnej, Ludde har fått blodad tand inne på linjen. Tror det är lite nostalgikänsla för honom då han sprang runt där inne på linjen långt innan han blev den latebloomern han är idag.

Juste, 20-11 har vi som resultat på tavlan i paus. Ett klart VG+. Det hade behövt något enstaka mål framåt till för att det ska bli MVG.

Jocke kommer in i paus för att första bräcka Lammets totalt 11 insläppta mål.

Lammet var fin i första, framförallt när han räddar ett dubbelt friläge men då vi av någon anledning mest stod och väntade på bollen vid avkast så hann en tredje! Strandsare dyka upp och tredje gången gillt så fick Lammet snällt släppa in målet så det inte skulle bli dåliga miner i motståndarlaget, det var bara därför.

Men han har en svårt nöt att knäcka, nämligen att Lammet är inskriven i målprotokollet.

Eric bidrar till att funktionären, tillika våran bagare, får trycka på plustecknet och ge oss vårt första mål i andra halvlek. Mackan är snabbt där också och våran funktionärsbagare, nytt namn som ska in i ordlistan, återigen får trycka på plustecknet.

Sen vill vi som alla vara snälla sinsemellan, en till dig och en till mig, en till mig en till dig.

Sen klämmer vi på tre raka och då verkar Strandsarna inte tycka att vi är lika snälla längre utan skickar iväg Jerry till Mars med två raka armar i bröstet och han får en åktur han sent kommer glömma. Hade han haft en svans så hade den behövt amputeras.

Strands pågen som bjöd på resan fick syna det röda kortet och sätta sig på det som vi i Tillberga sporthall kallar för ”läktaren”.

Robin har lite osämja med rättskiparn vilket brukar vara ett vanligt inslag och snackar till sig en dubbeltvåa strax därefter och ingen kunde vara gladare än hans lagkamrater som bara ser pengarna flyga in i lagkassan och vi börjar drömma om en resa till Maldiverna när säsongen är slut.

Klockan står vid denna situation 40.14 och vi har utökat vår ledning till 29-15.

Ludde och Oliver vill visa upp sin fina form och gör två mål vardera innan det var dags för matchens höjdpunkt, Ponneshow.

Ponne har alltid fritt patronbälte men är inte alltid i flärd att använda krutet men just denna dag så måste stjärnorna, planeterna eller något högst andligt stått på rad.

Han visar upp ett oerhört tungt bombardemang mot Strands mål och fyller på sitt målkonto med 5 mål på blott 6 minuter.

I och med bomberna från Ponne så drar vi ifrån rejält till 39-21 och några minuter senare så stänger Marc målprotokollet när han fastställer resultatet till 42-23.

En bra dag på jobbet kan man säga och vi får revanschera oss från vårt tidigare möte mot Strands  som slutade 18-23.

Ceders skottarm snurrar likt ett chokladhjul på Gröna Lund matchen igenom och blir noterad för 9 chokladkakor idag vilket tar honom hela vägen upp till en andra plats i skytteligan!

Men ingen dubbelnugge för det utan den är redan tingad till en annan..

Coach djärva chansning på totalt 6 utvisningar räckte dock inte, domarna skrapade korrekt ihop 7 stycken regelbrytare. Fel på fikat också, ingen kanel så långt ögat kunde nå med det hembakta får ändå 11 av 10 möjliga som alltid.

Matchens dubbelnugge🏆

Ponne som för dagen spelar som att han aldrig ens stått i mål över huvudtaget fast det är just där han tillbringat hela sin karriär. Hänger 7 påsar och bistår med typ lika många assist!

Spelledigt till helgen vilket såklart betyder samkväm med kolsyrad dryck.

Nästa match är den 8 februari borta mot Sala klockan 14.00, lite av ett derby som stundar då i Sala Idrottshall!

Efter fadäsen i Svenska Cupen under veckan mot HK Lejon Linköping så är det bara upp på hästen igen!

Vi vill absolut inte trampa någon på tårna men tydligen har vi tyvärr gjort det med facit i hand.

Och det ber redaktionen ovanligt nog ursäkt för. Borde dom? Jag vet inte, vi har skickat såväl domare, publik och spelare under bussen med glimten i ögat men aldrig tidigare fått någon direkt kritik, för det som händer på plan är en sak men vi ser alltid till att vara våra bästa vi utanför plan då sport bara är sport. Vi alla är bara allmänt sköna människor på sidan om. Kanske är redaktionen på test här? Hoppas inte det då den i folkmun verkar vara lite små-populär och vill inte lägga ner.

Innebandy är ju en fin sport också i svensk kultur och den ska man inte underskatta och är väldigt stor i byn och jobbig att utöva framförallt för en undertecknad med dåliga fotleder. Skribenten har själv pysslat med innebandy långt upp i åldern så förstår inte riktigt hetsen gällande ett icke vara eller icke vara ett lag men innebandyklingande namn. Gurka som gurka som vi säger i Västerås.

Vet inte om Hudiksvall har ett innebandylag men dom hade nog vart lika glada som vi att vi har flera sporter i byn som får barn och ungdomar att aktivera sig oavsett sport. För det ju det som är hela grejer med idrott.

Sen slår såklart hjärtat extra hårt för handbollen men så länge barn och ungdomar har kul oavsett i Roosters(vårt lokala innebandylag), Lejon, Sharks eller Tigers eller i Tillberga IK handboll så är iallafall vi nöjda!

Nåväl med det uttalat så vill vi välkomna seriens mest norra lag till våran lilla skolåda, nämligen Strands IF som jag antar tar raka vägen ner till oss, allt annat vore ju en mardröm. Dom slipper åka till Örebro iallafall!

Senaste mötet uppe i norr mot Strands så stötte vi på lite patrull och Strands fick matchen dit dom ville och vi vann med snåla 5 mål i våran favör efter vi hade sätet fast ältat i röven efter 4 timmar i bil.

Ny match nu och vi slipper lädret i röven. Gör det något skillnad, man kan iallafall hoppas!

Sverige fick smaka på brasiliansk samba igår så allt kan ju hända liksom.

Bara 4 matcher återstår för säsongen och detta blir vår näst sista hemmamatch så se till att ta er till hallen imorn så ska vi förhoppningsvis visa vår bästa latebloomer sida.

Då redaktionen jobbat på med såväl inför cupen och matchreferat de senaste dagarna så får ni nöja er med lite skrivelser från ”coach” Jerry.

På söndag krävs det att vi spelar med hjärtat och som ett lag i våran oerhört fina grönvita tröjor. Tack till våra sponsorer för det.

Strands är ett betydlig yngre lag än oss, yngst i serien skulle jag tro? Och vi är ju raka motsatsen vilket syntes tydligt i senast mötet där ungdomarna från Hudiksvall sprang på som gaseller medan vi i lugn och ro sysslade med våran gå-handboll. Vi brukar köra gå-handboll på våran bortamatcher då det inte brukar krylla av friska lungor på bänken.

Strands tog en tung skalp senaste helgen mot våra rödklädda vänner från Vintrosa då dom lyckas vända ett 0-7 underläge till vinst.

Skytteligan

Med ”Ludvikakanonen” som har blött krut i kanon och då Eric spelat ut både hjärter och spader ess tidigare säsonger så är skytteligan mer öppen än någonsin där Jerry ligger i toppen men bakom sig har en flåsande(han är alltid flåsande) Sockan som har fördelen att han är väldigt bra på att lägga straffar och är därmed vår första straffskytt. Det är fusk, lika fusk som att den som är banken på monopol alltid snor någon extra sedel vid sidan om.

Ceder har spelat upp sig i slutet här och uppvisar fin form och det syns också i skytteligan där han i en jävla fart närmar sig toppen.

Önskelåt på söndag?

-Eurofighter med E-type

Vad tror du våran bagare kommer bjuda på i kiosken?

-Hmm, tror på nått med äpple och kanel.

Hur många utvisningar kommer delas ut?

-Har en tendens till att hetta till lite när vi möter Strands så jag gissar på 6 totalt.

Kom och titta imorn på några killarna som kastar klister i inte sina bästa år men kul att se på är det ändå!

🏟️Sporthallen, Tillberga

🗓️26 januari

⏱️15.30

🆚Strands IF

#hejabyn #allatillhallen

Så här kände Sockan efter matchen..

Äventyret som tog slut innan det knappt börjat..

Igår var det ”bal på slottet”, eller som vi säger ”cup i hallen” där nystartade HK Lejon Linköping stod för motståndet.

Dom har likt oss en förlust i seriespelet och mer eller mindre samma fina målskillnad som vi har så vi förväntade oss en tajt match trots att vi spelar i samma divison men i olika serier.

Tillberga visar inte direkt sin fina sida igår när det bjuds på grådaskigt väder och regnet som faller ner gör så att byn ser ut som en spökstad.

Kanske var det därför Linköpingsspelarna inte vågade lämna kvar sina väskor i det låsta omklädningsrummet då som sa ”känslan är att det finns många lösa nycklar i byn, det är fördomen jag har.” Jahapp, det var ju tråkigt att höra, antar att dom då har kravallpolis runt Lambohovshallen under deras tillställningar. Då förstår jag dom!

Men efter en liten titt på laget dom kommer med så kan man ganska snabbt se att flertalet av dom var här för 2 år sen men då i den rödvita RP Linköpingströjan. Ni vet det där laget med som hade JÄTTE stora väskor(tydligen fyllda med kanoner), massagebänkar, fruktskålar osv, precis dom. Då lät dom sina väskor ligga kvar i omklädningsrummet, tur det för annars hade vi själva inte fått plats på planen med deras JÄTTE stora väskor.

Kanske dom var missnöjda med senast med låset till omklädningsrummet.

Matchen lirar igång med 3 shootouts var. Jag vet det är märkligt, varför inte bara hoppa över  dessa när vi har 3 var liksom, men det kanske bara är jag som tycker det!

Vi skickar fram dom tre musketörerna ”Tjuren Ferdinand”, ”Salas finest” och ”Fossilen från Västerås HF”. Ja ni alla fattar ju vilka detta är, om inte så får ni göra eran research.

Vi lyckas smeka nästmaskorna 2/3 där Salas finest pricka in den svart svart och Fossilen från Västerås HF använder bollen som en rakhyvel och skyfflar av peruken på målvakten.

Linköpingarna har skickat på ett frimärke med adressen Tillbergas mål på alla sina tre och trots post problemen vi har i svearike så hittar alla fram och vi startar matchen med 2-3 på tavlan.

Matchen rivstartar med ett högt tempo och Linköpingarna inviger sitt utvisningsbås redan efter 93 sekunder spelade.

Halvleken tuffar på men vi kommer aldrig riktigt ikapp utan ligger under med 1-2 mål genom större delen av halvleken, mycket tack vare Šterbiks bortglömda son som hade tagit plats mellan stolparna i motståndarlaget. Det var ju tråkigt. För oss.

Tråkigt också då vi får kämpa för att komma förbi fyrtornen i försvaret som både är 2 huvuden längre samt några kilon muskler tyngre än oss. Vi väger oss mest i öl och fett.

Vi får in bollen till Kalven på linjen titt som tätt men stundtals blir så väldigt sugna på att kasta våra bollar på Kalven, alltså handbollar, och när Kalven inte lyckas suga tag i våra bollar, alltså handbollar så slutar det med att vi får bollen i röven istället.

Alltså att dom gör mål, på oss, på andra sidan, i en kontring. Ni hänger med va? Bra!

När 20 minuter är spelade har vi fortsatt bra häng och vet att om vi bara gör mål så hade vi haft ledningen med 4-5 mål.

Juste det med att göra mål, vi hade ju Šterbik jr som gjorde motstånd och ville inte släppa in mål i onödan utan han låg nog på 50%+ efter första halvlek.

Men efter 20 spelade så tappar vi flowet och lyckas bara pricka in 3 till sista 10 medan Linköpingarna knackar in 9 påsar i protokollet och vi går in med en bitter eftersmak i omklädningsrummet för pausvilan med ställningen 12-19.

Andra halvlek börjar med att vi i gemensam laganda snällt delar på målen, en till dig, en till mig, i 7 minuter. Sen blir det två till dig, två till mig.

Men samtidigt tappar vi greppet om våra motståndare, dom får lite för enkla mål och vi göra lite för svåra mål.

Trots att Šterbik jr nu har blivit en lite mer mänsklig mur i motståndarmålet så har vi istället svårt att komma till bra lägen. I första halvlek var det snarare tvärt om. Vi kom till bra lägen men lyckas inte nypa dit bollen medan nu hade vi svårt att komma till lägen men när vi väl rann igenom så lyckas vi få nätmaskorna att dansa tango.

Efter drygt en kvart spelad av andra halvlek så har det där lilla såret som öppnade upp sig i slutet av andra halvleken nu blivit en blodigt köttsår och vi tar en timeout för att stoppa blödning en sätta på ett Bamse-plåster. Då har vi tappat till ett underläge på 9 mål, 20-29.

Vi gör igång med ett 7 mot 6 spel vilket gör att vi kommer till betydligt bättre lägen men samtidig får vi inte riktigt träff bakåt och trots att vi får in lättare mål så lyckas vi stoppa blödningen men inte sy ihop såret.

Siffrorna snyggas till med 29-34 där Ponne får äran att sleva in matchen sista kasse från linjen innan ljudet från tavlan tjuter.

Tyvärr så är äventyret i svenska cupen slut för i år innan den knappt börjat.

Men för dagen möter vi ett bättre lag som rättvist vinner och jag kan bara lyfta på smulan och säga grattis!

Linköpings lejonen beklagade sig också över temperaturen på duscharna i omklädningsrummet. Och det med all rätt, det är alltid kallvatten i damernas(bortalagets) omklädningsrum och det har vart så ända sedan jag själv hade gymnastik i sporthallen när jag var liten så så har det alltid vart och kommer med all sannolikhet alltid att förbli så också!

Matchens dubbelnugge🏆

Går till Ceder som tydligen ”bara” hängde fyra när coach tyckte att han hande auran av tvåsiffrigt. Eloge också till Kalven som likt Ceder körde på i 60min.

Sockan är bra på att lägga straffar också.

Men misströsta inte, på söndag är det match i sporthallen igen när vi välkomnar Strands till byn.

Matchstart 15.30, bra tid ändå!

Hoppas vi ses där!