Nybörjarinformation

Här har vi sammanfattat det som de flesta funderar på när de funderar på att börja eller har börjat med skidskytte.

Skidskytte utövas vanligast från 8-10 års ålder, som ungdom, där åkaren har sitt gevär liggande på skjutvallen och skjuter med stöd. Om man är nybörjare har man rätt att vid sina första tävlingar skjuta på stor prick (pricken som egentligen är för stående skytte). När man nått klassen 14-15 får man inte längre använda stöd, utan skjuter med rem. Vid 16 års ålder blir åkarna juniorer och skjuter därefter med rem i liggande, har vapnet på ryggen under åkningen, samt skjuter även stående. Vid 23 års ålder blir man senior.

Tävlingar sker på regional, nationell och internationell nivå. Vi har ännu ingen serietävling inom regionen, mestadels för att det ännu inte finns tillräckligt många tävlingsplatser. Däremot är vi ofta i Häverödal (Hallstavik) och tävlar i regionsmästerskap. På nationell nivå heter serien SweCup, och den innefattar enbart juniorer och seniorer, men på vissa tävlingsorter ingår även ungdomstävlingar som körs parallellt. Utöver detta körs även Rullskidskytte-SM i augusti, samt två SM-helger per år i SSSFs regi. De tävlingar som vi i vår klubb oftast tävlar i finns i vårt tävlingssystem indta.se

De tävlingsformer som huvudsakligen finns inom skidskytte är (junior- och seniortävlingar redovisas):

Sprint – Intervallstart, två skjutningar, LS, straffrunda för varje missat skott

Distans – Intervallstart, fyra skjutningar, LSLS, tidstillägg 45 sek för juniorer och 1 minut för seniorer

Supersprint – Intervallstart, två skjutningar, LS, straffrunda, 1 extraskott per skytte

Masstart – Masstart, fyra skjutningar, LLSS, straffrunda för varje missat skott

Jaktstart – Jaktstart utifrån tidigare tävling, fyra skjutningar, LLSS, straffrunda för varje missat skott

Stafett, Mixstafett, Singelmixstafett körs med olika antal personer och sammansättning, men gemensamt är att dessa sker genom masstart och straffrundor efter extraskott, så att första lag i mål är vinnare.

Varje tävling inleds med inskjutning, som sker under angivna tidsperioder som står i tävlings-PM. Varje klubb tilldelas en viss bana där inskjutning ska ske. Om klubben har flera åkare, eller delar inskjutningsbana med annan klubb, delas tiden upp på dessa åkare som sedan skjuter in i startordning. Det är viktigt att inskjutningstiderna hålls, och om man tilldelats sju minuter för inskjutning så måste man ändå kliva upp från mattan när den den avsatta tiden gått, oavsett om man är klar eller inte. Det är också viktigt att man är klar för att påbörja inskjutningen när ens tid infaller, så att man inte slösar tid på att stå vid skjutvallen utan rem på armen eller utan påfyllda magasin när ens inskjutning startar. Inskjutningen görs med stöd av respektive förälder eller annan hjälpreda, som då står bakom kikaren och redovisar träffresultat.

Efter inskjutning tar sig skytten till skjutvallens slut för att få sitt vapen visiterat av funktionärer, så att inga laddade vapen cirkulerar efter inskjutning. Efter inskjutning brukar åkarna oftast ställa sina vapen i vapenställ vid starten, men dessa får då inte lämnas utan uppsikt.

Vapenkontroll sker på varje tävling på juniornivå, och slumpvis på ungdomstävlingar, och görs under en avgränsad tid. Tänk på att köerna kan vara långa till vapenkontrollen, så du inte fastnar i vapenkontroll när du har inskjutningstid.

Vid varje större tävling finns förbundsrepresentanter i form av en TD (Teknisk delegat) som har till uppgift att tillsammans med tävlingsjuryn tolka eventuella regelbrott. Får man som åkare problem vid skjutvallen under en tävling så räcker man helt enkelt upp handen så kommer en funktionär till hjälp.

Under tävlingar råder kommunikationsförbud och tystnad på skjutvallen, så en förälder får absolut inte kommentera eller ge information till sitt barn under tiden det vistas på skjutvallen. Likaså får man inte hojta eller heja på sitt barn under tiden på skjutvall. Tystnad på vallen gäller även åkare, som kan diskvalificeras om åkaren talar högt eller på annat sätt stör andra åkare på skjutvallen.

Det vanliga är att varje åkare har någon som tittar på skjutresultaten genom ett målkikare, för att om behovet uppstår kunna ge information om träffresultatet till åkaren senare under loppet. Enbart liggserierna kommuniceras ut, då träffresultatet i ståserierna är alltför slumpmässigt för att ligga till grund för någon diopterkorrigering.

Nummerlappar och benklisterlappar hämtas ut klubbvis, och vi brukar ha dom i en påse vid inskjutningsbanan.

Efter tävlingen får inte vapnet lämna målfållan innan en funktionär visiterat det och plundrat eventuella extraskott. Om man lyfter ut vapnet direkt från målfållan utan visitering blir man diskad.

Chip som används ska registreras hos SSSF, och man kan med fördel använda sitt längdchip.

- Skateskidor, skatestavar, kombi eller skatepjäxor är personlig utrustning.

- Vapen och ammunition lånas ut av klubben om du inte har egen.

- Kikare och träffbildsplatta med magneter används vid inskjutning och tävling för att visa var skotten träffat.

De kikare man använder brukar vanligtvis ha en förstoring på mellan 20 och 60 gånger, med ett objektiv på mellan >= 80mm. Man behöver ingen jättedyr kikare, men tänk på att en bättre kikare medger att man ser kulhålen även när det är sämre väder och om det är en bana med svart bakgrund bakom papperstavlorna. Stativet bör vara så stabilt som möjligt, då ett dåligt stativ ofta ger upphov till rörelser i kikaren som förstör skärpan i bilden.

Licens för vapen kan antingen innehas av föreningen, eller av den enskilde åkaren. En åkare över arton års ålder söker licens hos polisen och bifogar ett föreningsintyg. Åkare mellan femton och arton år söker också själva, men behöver utöver föreningsintyget även en skytteborgen som skrivs under av hela styrelsen. För åkare under femton år innehar föreningen licens på vapnet.