Historia

Täby Handboll bildades den 17 maj 1973 under namnet Täby Handbollklubb, Täby HBK.

Klubbens förste ordförande var Jan Ledberg och klubbmästare blev Roland Berggren. Föreningen tillkom genom en sammanslagning av Viggbyholms IK och Täby IS handbollssektioner. Första medlemsavgiften var 30 kr varav 10 kr var licens, 15 kr för spelare under 16 år. Klubbens första dräkter var röda byxor, gula strumpor och gul tröja med en röd sidorand.

Klubben utvecklades snabbt och i början av 1980-talet hade klubben inte mindre än 32 seriespelande lag, ett 50-tal tränare och ledare samt drygt 700 medlemmar. Vid denna tid inleddes ett samarbete med elitserielaget AIK och klubbens första storhetstid inträffade då A-laget spelade allsvensk handboll i Tibblehallen.

Täby HBK som var en av Stockholms största handbollklubbar fick erbjudande och arrangerade ett antal stora evenemang. Tillsammans med Svenska Handbollsförbundet och Täby Centrum Företagarförening arrangerades OS-kvalmatchen mellan Sverige och Italien i Tibblehallen. Efter ett omfattande marknadsföringsarbete där bl.a. Täby Centrums innetorg utsmyckades med banderoller och olympiska flaggor samt affischer i alla butiker, skapades ett stort intresse inför matchen. Dagen före matchen intervjuades alla landslagsspelare och ledarna i Täby Centrum, vilket pådrag! Matchen vann Sverige enkelt inför en fullsatt Tibblehall, där publiken även satt i trapporna och den översta ståplatsläktaren var fylld till bristningsgränsen. En ringlande kö utanför var tvungna att vända hemåt då biljetterna tagit slut.

Ett annat minnesvärt arrangemang var uppdraget att organisera en match i Baltic Cup mellan två av den tidens stora handbollsgiganter; Polen och DDR. För att genomföra arrangemanget krävdes speciella krav på säkerhet, noggrann kontroll av nationalsånger och VIP-personer från ländernas ambassader. Matchen blev en av de bästa som spelats i Tibblehallen med handbollspropaganda i kraft, fart och teknik.

Något som alla gamla Täby HBK:are minns med välbehag är varje års säsongavslutning som innehöll ett klubbmästerskap där vi internt med klubbens egna lag spelade mot varandra om titeln ”Täbymästare” i varje åldersklass. För att göra tävlingen intressant upprättades ett handikappsystem som gjorde att matcherna blev jämna och utgången oviss. Handikappen kunde bestå av att något lag fick extra mål, ett antal straffar, fick spela med tumvantar etc. Mästerskapen slutade alltid med fest och prisutdelning. Alla fick diplom eller medalj. Det finaste priset var att bli årets HBK:are och få motta statyetten med motivering av ordföranden och stående ovationer. Ett år blev festen extra minnesrik. Klubben hade drivit en kiosk vid Rösjöbadet och försäljningen hade gått dåligt pga. en regnig sommar. Kvar fanns ett stort lager med icke sålt godis som samlades ihop i en stor plastsäck. Efter klubbmästerskapet var slutspelat fick alla ungdomslagen samlas på läktaren och storma in på planen och ta av det gigantiska godisförrådet. Sällan har skådats vildare godisjägare i Tibblehallen! Flera år efter det stora godisslaget i Tibble, kunde man få förfrågningar från ungdomar när det var dags för nästa godissäck att tömmas…

Även kändismatcher har förekommit i klubbens historia, där lokala politiker och tjänstemän spelat handboll. Traditionen bjuder också att ungdomslagen har utmanat sina föräldrar och oftast vunnit.

Efter att Täby HBK ramlade ur allsvenskan 198X, började en lång period av lägre aktivitetsnivå som ledde till att föreningen år 1999 endast hade xx lag och xx ledare. Ett antal trotjänare tog då initiativet att försöka sätta fart på verksamheten och under de senaste åren har antalet lag ökat igen. 

Under hösten 2004 arrangerades en Handbollsgala med Bengan Johansson där flera åldersgrupper fick träna under den legendariske förbundskaptenen. Träningen sågs av ca 800 personer och det efterföljande ledarskapsseminariet som Bengan höll på Tibbleteatern lockade till fullt hus. Handbollsfestivalen som planerades och organiserades under flera månader medverkade till att kontaktytorna i klubben förbättrades och det överskott som uppstod, beslutade man skulle användas för att utvärdera klubbens nuvarande verksamhet och komma med förslag till förbättringar.

Under 2005 togs ett beslut att utåt uppträda under namnet Täby Handboll, även om det formella namnet fortfarande är Täby HBK. Samtidigt antogs en ny verksamhetsplan och ett nytt designprogram för logotyp och matchkläder mm.

Handbollen föddes i slutet av 1800-talet på Ordrups gymnasium i Danmark. Den svenska handbollen kom först på 1910-talet med hjälp av handbollens sk ”fader” Göran Wahlström som introducerade sporten i Karlskrona. Det Svenska Handbollsförbundet bildades 1931. Från detta utvecklades handbollens regler och spelsätt.1938 spelades den första världsmästerskapen i handboll och 1972 blev inomhushandbollen en OS-gren.

Match
Matchtiden kan variera mellan 2 x 10 och 2 x 30 min beroende på åldern.
Lagen är indelade i serier, där man får 2 poäng om man vinner, 1 poäng vid oavgjort och 0 poäng vid förlust.
Efter seriespelet kommer ett slutspel. Förutom seriespelet så förekommer många cuper.

Regler och spelsätt
Reglerna i handboll är många men det finns några som är extra viktiga och grundläggande. Man får bara ta tre steg med bollen. Man får studsa bollen, men man får inte studsa, ta upp bollen och studsa igen. Däremot får man använda stegen både före och efter en ”studsning”. Det är förbjudet för en utespelare att trampa över målgårdslinjen, men många i försvaret gör det ändå. Domaren blåser inte om det inte påverkar spelet.

Man kan få gult kort, utvisning med angiven tid (vanligast 2 minuter) och rött kort. Det röda kortet är personligt, men laget får dock en två-minuters utvisning. Det andra laget kan också få straff och frikast. Ett frikast läggs ifrån 9-meterslinjen och det betyder endast att de får behålla bollen.
Straffkastet fås vid värre fel av försvararna. Det innebär att man får skjuta bollen bakom sjumeterslinjen utan försvarare. Man måste ha en fot i golvet och den får icke lyftas eller vridas. De andra spelarna måste stå utanför niometerslinjen.

Skott
Avstämt: Betyder att man helt vanligt skjuter med ena armen och har båda fötterna i golvet. Viktigt att använda kraften i armen.

Hoppskott: Man hoppar upp i luften med hjälp av att dra upp samma knä som armen man skjuter med och trycka ifrån med den andra foten.

Underarmsskott: Man har armen vågrätt och trycker till med handleden. Detta är klurigt både för försvaret och målvakten.

Vikskott: Genom att lägga skottarmen över kroppen och sedan skjuta med hjälp av handleden.

Anfallet
Anfallarna består av mittnia, vänsternia, högernia, vänstersexa, högersexa och mittsexa.

Mittnian jobbar som bollfördelare och styr också anfallet. Dvs bestämmer vilka kombinationer som ska utföras.

Bredvid mittnian finns en vänsternia samt en högernia. Dessa spelare blir uppväxlade av mittnian och ”trampar” också igång spelet (sätter fart på rullen). Niorna avslutar ofta genom att skjuta utifrån eller med genombrott.

Bredvid vänster och höger niorna finns en höger och en vänstersexa (kantspelare). Dessa spelare drar isär försvaret. Genom att jobba ända ner i ”struten” dvs vinkeln mellan kort och långsidan så kan dessa spelare skapa luckor. Avsluten som dessa spelare gör är mycket komplicerade eftersom vinkeln till målet är mycket liten.

Mittsexan är en av de viktigare spelarna. Denne lägger sk spärrar, för att skapa luckor. En spärr bryter motståndarnas försvarsspel.

Försvaret
Det är sex utespelare och en målvakt på planen i varje lag. Alltså totalt 14 spelare. Det finns många olika försvarstekniker men vanligtvis så står försvaret längs med linjen (6-0). Försvarsspelarna kallas 1, 2, 3, 3, 2, 1 räknat från höger till vänster. Man jobbar genom samarbete mellan t.ex. tvåan och trean. Genom att ”räkna” så att man hela tiden har linjen på rätt sida så har alla spelare hela tiden varsin spelare. Detta gör att man som motståndare får svårt att göra genombrott och sexorna får dåliga vinklar att skjuta.

För att vara utespelare i handboll krävs mycket. Varje position kräver sina individuella tekniker.Dock finns det några egenskaper som alla måste ha:

God kondition: Som handbollsspelare finns inga pauser utan man är hela tiden med i spelet. Detta gör att man måste ha bra kondition och uthållighet.

Styrka: Både i genombrott och försvar, vid t.ex nedtäckning och låsning.

Spelförståelse: En handbollsspelare måste kunna analysera spelet och också kunna se egna lösningar.
Att analysera både sina egna spelare och motståndarlagets krävs vid egna avslut och bollfördelning.

Bra psyke: Man måste ha förmågan att fortsätta spela med motivation även om man ligger under. Det krävs en bra lagstämning för att kunna utföra en bra match.

Teknik/bollsinne: Är a och o i handboll.

Målvaktspelet
En handbollsmålvakt jobbar med hela kroppen. En kort målvakt jobbar ofta ganska långt ut ifrån målet medan en lång kan jobba lite längre in. De flesta målvakter (utom de ryska) jobbar med högt fotarbete, knäna lite böjda och armarna uppe. Detta är för att snabbt kunna ta bollarna.

För att vara målvakt krävs en annan slags kondition än utespelarnas. Det är sk kort kondition. Det är att jobba mycket under kort tid. Man måste hålla fotarbetet igång under hela försvarsperioden. Det krävs också snabba reflexer, beslutsamhet, koncentration och fokusering. Detta för att hela tiden vara medveten om vad som händer med sina egna spelare, motståndarna och självklart bollen, samtidigt som man inom en hundradels sekund ska
kunna besluta hur man ska agera.

Man måste också ha styrka, vighet och spänst. A och o för en målvakt är spelförståelse.

Domare
För att få börja döma handboll måste man minst ha gått en så kallad steg 1 utbildning, man får lära sig vad som är det viktigaste att tänka på som domare och de viktigaste reglerna. När man sedan har dömt i drygt ett år så kan man gå en steg 2 utbildning. Där får man repetition av steg ett kursen samt lär sig mer avancerade regler.

En domare ska ha dessa kvalitéer: konsekvens, ödmjukhet och ärlighet.
Dessa kvalitéer är ett stort minus: kaxighet, arrogans och fjäsk.

Detta brukar känneteckna en bra domare:

·         God regelkännedom

·         Goda kunskaper om spelets tekniska och taktiska uppbyggnad

·         God speluppfattning och spelbedömning

·         God psykologisk blick

·         Vältränad

·         Harmonisk och lugn

·         Tar varje match på allvar

Beträffande stil och profil på planen så ska en domare ha ett bra uppträdande, rätt utrustning och tydlig teckengivning. Utanför banan ska en domare tänka på sin klädsel, sitt språk, att komma i tid till matcher samt att alltid ta rätt betalning. Detta för att ge ett gott intryck på tränare, spelare och publik.

En domare ska alltid vara ett gott föredöme!!