Regler minihandboll

Följande information är hämtad från Svenska handbollsförbundets information om minihandboll:

Minihandboll

• Minihandboll spelas på tvären av en handbollsplan, alternativt i en liten gymnastiksal.
• Planen är i regel 12 x 20 m.
• Målen är 2,4 m breda och 1,6 m höga.
• Bollen är liten och mjuk samt av greppvänligt material. Det är viktigt att alla kan greppa bollen ordentligt så att handbollskast med god teknik kan utföras.
• Varje lag består av fyra utespelare samt en målvakt.

Barnhandboll ska:

• ge goda upplevelser för de spelare som deltar
• ge utveckling av alla spelets faser såsom genombrott, skott och rörelse
• syfta till att hålla bollen i spel utan onödiga avbrott
• genomföras av färre spelare vid varje matchtillfälle för att ge varje spelare mer speltid
• ha ett mindre taktiskt fokus, såsom spel och försvarsuppställningar
• ge en naturlig progression där spelformen följer spelarnas individuella utveckling.

Vissa regler inom minihandbollen skiljer sig från handboll som spelas på kortplan och stor plan:

1. Tre-sekunders-regeln används inte. Varför? Barn i denna ålder behöver mer tid för att upptäcka medspelare och ta beslut. Perceptionen är inte tillräckligt utvecklad. (För ordinarie regelverk, se regelboken 7:2.)
2. Dubbelstuds och stegfel beivras genom att spelaren som gjorde fel får behålla bollen, gå tillbaka till startplatsen och börja om med ett frikast. Varför? Det gör det lättare för spelaren att lära sig handboll, och spelarna tillåts att göra fel. Att få chansen att göra om och göra rätt bidrar till en mer positiv upplevelse. (För ordinarie regelverk, se regelboken 7:3, 7:4, 7:7.)
3. Farligt spel beivras med personlig utvisning i två anfall. Laget får sätta in en annan spelare och blir inte drabbat. Matchledare förklarar för spelaren vad farligt spel är och vilka konsekvenser det får. Varför? Farligt spel ska beivras. Eftersom spelaren måste kliva av planen finns det utrymme för ledarna att på ett pedagogiskt sätt förändra spelarens beteende. (För ordinarie regelverk, se regelboken kap. 8 och 16.)
4. Avkast och hörnkast (inkast från hörnet) ersätts av målvaktskast. Varför? För att ge snabbare och mer flyt i spelet, vilket i sin tur leder till högre bollkontaktsgrad för varje spelare. (För ordinarie regelverk, se regelboken kap. 10, 11 och 12.)
5. Vid målvaktskast ska icke bollförande lag springa hem till egen målgårdslinje. Laget får inte gå upp i offensivt försvar förrän det bollförande laget har genomfört två passningarna (utkastet inräknat), eller då bollen kommit över på offensiv planhalva. Varför? Anfallande målvakt får tid på sig att passa ut bollen. Försvararna lär sig att springa hem direkt vid avslut, vilket kommer att sitta i ryggmärgen när de blir vuxna. På samma sätt lär sig spelarna att springa på kontring så fort anfallande lag skjuter. (För ordinarie regelverk, se regelboken 10:1.)
6. Inga omfamningar (låsningar) eller knuffar tillåts. Varför? I försvaret vill vi att spelarna ska träna på fotarbete, att placera sig rätt och att erövra bollen. Spelarnas perceptionsförmåga är för dåligt utvecklad i denna ålder för att spela anfallsspel mot fullkontaktförsvar. (För ordinarie regelverk, se regelboken kap. 8.)