Om föreningen

Den 4 januari 1943 bildades Sunvära SK vid Djupakärr i Sunvära. Initiativtagare var Johan Berndtsson.

Första styrelsen bestod av:
Ordf.: Johan Berndtsson, Junkeras
Vice ordf.: Erik Olsson, Djupakärr
Sekreterare: Erik Nilsson, Håles
Kassör: Karl Johansson, Musas
Ledamot: Viktor Olsson, Djupakärr

Verksamheten bestod då av friidrott, bandy, gång och skidor. Sedan mitten på 50-talet bedrivs bara bandyverksamhet.

1943 hade föreningen 36 medlemmar, omsättningen var 149,35 kr och vinsten blev 16,56 kr. En bandyboll kostade 1,50 och medlemsavgiften var 2,50. Fram till 1947 ägde klubben bara 2 bandybollar, så om någon sköt bort bollen fick man stoppa matchen för att leta reda på den! 
 

Friidrottande ungdomar

Sunvära SK hade många duktiga friidrottare förr bland både damer och herrar. 1947 fick föreningen tre DM-segrare i friidrott; Johan Berntsson, Dagmar Carlsson och Gertrud Muhl. En annan duktig idrottare var Ingvar Muhl, som i slutet av Sunväras friidrottsepok på mitten av 50-talet började tävla för Varbergs Gif och då placerade sig väl på U SM i stavhopp.
 

Bandyn växer

DM i bandy startade 1947. I norra regionen deltog lagen Älvsered, Onsala, Varbergs Bois, Wano, Varbergs-kamraterna, Varberg Södra, Vågen och Sunvära. Fram till 1949 spelades för övrigt bara vänskapsmatcher. Det fanns inga serier eller domare med arvoden. Från början hade Sunvära SK ingen speciell hemmaplan, utan spelade där det fanns is. Man tog helt enkelt målen med sig dit isen bar, man spelade t ex på "Äva" och på Klosterfjorden. Det var först på 50-talet som Sjöaremossen blev föreningens hemmaplan. Sunvära var ett av de stora bandylagen i Halland under 50-talet. Den första DM-segern för seniorer togs 1952 och för juniorer 1954. Hela 19 DM-tecken för seniorer och 11 för juniorer har det blivit genom åren.
 

Konstfrusen bandybana

1969 byggdes i egen regi den första landisbanan med belysning i anslutning till Sjöaremossen. Efter många milda vintrar togs 1978 beslut om att börja bygga en konstfrusen bandybana. 1979 byggdes banan och den kostade 1.800.000 kr. Detta var det största ideella projektet i Halland någonsin. En del av finansieringen (ca 180.000 kr) ordnades genom insamlade pengar via kampanjen "Ishundringen". Runt 150 personer ställde upp och arbetade under lediga stunder och antalet frivilliga arbetstimmar blev ca 5 500. Banan invigdes den 11 januari 1980 som landets 34e konstfrusna bandybana.
 

Uppsving tack vare banan

Tack vare den konstfrusna bandybanan blev det ett stort uppsving på ungdomssidan under 80-talet, vilket lade grunden för den breda verksamhet vi bedriver idag. Från att ha varit 36 medlemmar första verksamhetsåret är vi nu mer än 400, varav drygt hälften är aktiva som spelare, ledare och funktionärer. Uppsving blev det även för seniorbandyn när banan kom och 1980 spelade herrarna i division 2 (nuvarande div 1) mot anrika lag som IFK Kungälv. Isbanan drivs av en isbaneförening av vilken klubben hyr sina istider. Både Varbergs och Kungsbacka kommuner är delaktiga i banan.
 

Flickorna kom tillbaka

I föreningens begynnelse var flickor och damer i allra högsta grad delaktiga i verksamheten och dess framgångar - men när friidrottsverksamheten lades ner försvann de från "spelplanen" under några årtionden. 1980 gjorde dock flickorna åter entré i föreningen - denna gång på Sjöaremossens isbana och då bildades Hallands enda flick-/dambandylag. Damerna är mer aktiva än någonsin och har under åren varit med och spelat i de högre divisionerna. Flera av flickorna har även deltagit i landslagssammanhang under åren.
 

Bred verksamhet

Vår förening vill bedriva en bred verksamhet. Vi har idag ca tio lag i åldrarna 8 -15 år.