Historia

1898-1907

Friidrotten börjar blygsamt med några klubbtävlingar under sommaren 1904. I brist på idrottsplats används landsvägen på Remslemon som arena.

1908-1917

1913 anordnas distriktsmästerskap i friidrott på Remsle med ett 80-tal deltagare. Åskådarsiffran ligger runt 700 personer, också det en mycket positiv siffra med tanke på köpingens storlek. En herre vid namn Lemming tar ”storslam”. Nu är det kanske inte så konstigt, för denna Lemming använder nämligen spikskor, en uppfinning som då inte hade nått Sollefteå.

1918-1927

1918 hålls DM i friidrott på Trängens idrottsplats. Dåvarande ordförande S. Troell tar bara av sig kavajen, lånar ett par gymnastikskor och hugger ett spjut, som han kastar så långt att han vinner tävlingen.

1922 erövras ett vandringspris i stafett ”Sundsvall runt”.

1923 vid jubileumstävlingar på Trängens erövras Erik Åkerlunds jubileumspokal i stafett. Vid DM blir föreningen näst bästa klubb. I kula segrar GIF:s G. Hult på 19.39 m och i diskus på 57.11 m. Dessa resultat är sammanlagda, ”bästa och sämsta hand” räknas samman.

1928-1937

1930 nås framskjutna placeringar vi DM i inomhusidrott. Några av grenarna är grenhopp och mellanhopp.

1931 fullbordas Nipvallens idrottsplats.

1934 blir Ludvig Andersson fyra vid SM i maraton.

1935 Namn som Sture Granberg, Sven Lidström, Hjalmar Edström, Ludvig Andersson och brödratrion Larsson – Olle, Jonas och Lasse börjar göra sig kända. De tillhör kategorin ”långtradare” och är också orsaken till framgångarna i terränglöpning.

1938-1947

Utöver de nämnda friidrottarna är Åke Ullsten ett glädjeämne. Åke är en mångsidig herre och vad är då mer naturligt än att slå sig på femkamp och t.o.m tiokamp. En andra plats vid SM i femkamp är en av hans främsta meriter 1947. Han vinner också individuella grenar i olika tävlingar. Dam-DM i friidrott går för första gången 1946 och föreningens damer tar hem sju av de åtta titlarna.

1948-1957

1952 arrangeras Nipspelen efter ett tvåårigt uppehåll. Vid båda tillfällena är en utländsk idrottstrupp på plats. 1949 är det en trupp från USA. 1952 är den utländska representationen från Japan.

En mångfresterska i friidrott är Gunnel Sjödin, som utan skryt är en av Ångermanlands bästa. Eller vad sägs om 5:e plats på 800 m vid SM, seger i DM i femkamp och fem individuella DM-mästerskap plus tre andraplaceringar. Allt detta 1957 och åren före skäms inte för sig de heller.

1958-1967

1958 blir ett förnämligt år. En allmän uppryckning sker efter  några svaga år. Några ”smakbitar”: 13 individuella DM-titlar, kvalificering till div 2 norra för friidrottslaget. En svensk mästarinna blir föreningen också begåvad med. Hon heter Gunnel Sjödin och 800 m är grenen. Ett norrlandsmästerskap fixar hon också. Året efter försvarar Gunnel sitt SM-guld med glans och vinner för andra året. Två Norrlandsmästerskap drygar ytterligare ut hennes imponerande meritlista. Landskamper står också på menyn för denna prakttjej. I 1963 års friidrottsresultat hittar man också ett namn som så småningom skall bli något riktigt stort. Kjell Isaksson gäller det. Fast den här gången tar han sig till väders utan stav. Ingen kan heller ana att han skall bli allas vår Super-Star.

1968-1977

Friidrotten börjar göra sig hörd 1975 efter några år i skymundan. 1975-76-77 så är den fria idrotten utan tvekan en sektion, som inte bara låter sig stabiliseras utan även har starkt progressiva ambitioner. Tävlingsverksamheten är mycket livlig och en massa fina resultat noteras.

Vid DM och liknande tävlingar runt om i länet är Sollefteå GIF representerade. Liz Frost befinner sig alltid i det översta skiktet. Hon finns med i flick-, junior- och seniorklassen. Inte heller sträcklängderna verkar ha någon betydelse för denna ”löpningsamazon”. Hon sopar banan med sina konkurrenter utan misskund. Andra toppnoteringar svarar sprintern Bo-Göran Mähler för och hade han underkastat sig verklig friidrottsträning på 100m och 200 m, kunde han ha varit i svensk elitklass. Tomas Stefansson, Bo Norrby, Sune Pettersson, Tomas Åström, Tommie Sörensson m.fl. bidrar också till att friidrotten börjar dra blickarna till sig. Men det är bredden som kanske är den verkliga behållningen. Som bevis kan nämnas alla framskjutna placeringar i lag och jämnheten i placeringarna individuellt. Från juniorer till oldboys, från 100 m över kast och hopp till ”långtrad” som maraton. Nipterrängen, ”Sollefteå runt” terräng DM och ”Trollkampen” är några av de tävlingar som går i föreningens regi.

1978-1998

1979 – i och med invigningen av ”nya Nipvallen” – får friidrotten ett riktigt lyft. Fina och nya löparbanor och hoppanläggningar gör Nipvallen till en av Norrlands modernaste arenor. Naturligtvis får klubben arrangera flera fina tävlingar, exempelvis Kalle-Anka-finaler, UP-tävlingar och till och med Norrlandsmästerskapen.

Det är också drag kring friidrotten, både ledare och aktiva lever upp.

Tyvärr skulle sämre tider komma och friidrotten under Sollefteå GIF:s fana skulle faktiskt temporärt försvinna. 1981 kom dåtidens styrelse i bråk med huvudstyrelsen och osämjan ledde till att friidrottssektionen bröt sig ur och bildade Sollefteå Friidrottsklubb.

I sex år var giffarna utan friidrottare innan man 1988 fick dem tillbaka. Under den perioden hade friidrotten i Sollefteå gått kraftigt bakåt och antalet ledare och aktiva hade minskat drastiskt.

Trots motgångarna under de senaste tjugo åren har klubben ändå fått fram en hel del fina friidrottsutövare. De två allra främsta är Nina Frölander, sprinter och Håkan Johansson, längdhoppare.

Nina har som meriter en finalplats i senior-SM, två brons i ungdoms-SM, ett par guld i Norrlandsmästerskapen och ett guld i mittnordiska. Hon har från 1997 tävlat för Bollnäs.

Även Håkan har utvecklats rejält under 90-talet. Bland hans meriter kan nämnas en sjätteplats i senior-SM 1995 med 7.27m som personbästa samt guld i Norrlandsmästerskapen fem år i rad.

Källa: Sollefteå GIF:s jubileumsbok

1999

Nu finns ett 60-tal ungdomar i träning och friidrotten i staden har hämtat sig efter bråket på 80-talet. Tyvärr har löparbanorna under de senaste åren varit av dålig kvalitet och bara enklare tävlingar har kunnat arrangeras. Nu finns emellertid åter hopp, då kommunen lovat reparera banorna, så att de ska vara klara till invigning år 2000.

2000

Sollefteå GIF Friidrott bildades den 1 januari 2000.