2 - 0

Dags för nytt matchande och det mot nästgårdsgrannarna Elmer/Fåglum. Återbuden hade haglat tätt i veckan och dagen innan match var spelartruppen inkomplett. Från tränarhåll slängdes krokar ut i hopp om att fånga gammelgäddan. Å visst nappade det. I kölvattnet av Leksands framgångssaga plockades en pånyttfödd Jimmy in i laget. Granath, med skönt spritt i benen tog plats på bänken och Asims 14-årige son Albin gavs chansen att dansa med de stora elefa... fiskarna.

Om det finns någon sorts standard för hur en spelartrupp ska formas så bröts nog alla regler denna lördageftermiddag. Två far och son kombinationer, 25 år mellan den äldsta och yngsta och en bänk med enbart offensiva alternativ.

Detta lovade gott för de 90 minuterna.

Då domare Enver blåste till match hördes fortfarande ljudet från visslan eka mellan väggarna på Kesbergsskolan då hemmaledningen slogs in. Det var på en fint skruvad lyra från David som Gustav spelades i friläge. Avslutet från nära håll räddades av målvakten, men då bollen studsade upp i luften från den på marken liggandes målisen stoppade Gurra dit huvudet och nickade in 1-0 i tom bur.

Ett stabilt Hära hindrade gästerna från att etablera något eget spel i den första halvleken. Ett fåtal ströchanser dyker alltid upp men Pontus nolla kändes inte hotad. Gurras fortsatta spring i djupled ställde till en hel del bekymmer för motståndet men de klara chanserna uteblev. De lägen som dök upp var istället på fasta situationer där precisionen på liggande boll idag var ett stort plus. Gott att se att nummer 9 fortfarande levererar.

Då de första 45 minuterna var till ända infann sig samma känsla som när jag på julafton 1987 upptäckte att de flesta paketen var mjuka. Jag har absolut användning för ett megapack tubsockor men var e Boba Fett figuren jag önskade mig. Ja, ni förstår kanske känslan. Det var inte riktigt vad jag tänkt mig.

Så var det då dags att se vad den andra halvleken kunde bjuda på.

Hmm, äntligen en möjlighet att fatta mig kort. Gurra målade igen. Jag missade assisten men avslutningen var fin. 2-0. I övrigt var det inte mycket att nämna. Albin Gashi gjorde en bra insats och visade att äpplet inte faller långt ifrån trädet. Granath kom in och gjorde ett lika stort avtryck som Aston Villa gjort under pågående säsong. Han fick en fin löpboll av Linus men startade löpningen lite sent.

Andra halvlekens höjdpunkt för mig var nog ändå när den gamle fick mössan avskjuten och jag för ett ögonblick drog tankarna mot då Brolin på liknande sätt fick bandaget avskrudat under dennes storhetstid i "Kristallpalatset". 

Nä, förutom det lilla leendet som då skymtades fanns det inte så mycket att dra på smilbanden åt.

Vi tar med oss segern, slipar vidare på fasaden och siktar vidare mot stjärnorna. 

Jag höll på att glömma. Fortsätt låt Albin A. slå frisparkar. Den idag kunde blivit en riktig pärla. Även där verkar det genetiska arvet ha passats vidare.

/Mattias L