2 - 3

SHIF-hörna....

Jag släntrade in på Ollevi precis lagom till att se de bägge lagen värma sina målvakter. Och förutom att få mina förhandsaningar bekräftade om det ganska glatta och tunga underlaget kan jag inte annat än ärligt erkänna att det våra motståndare visade upp denna korta värmning fick mig att tro på en promenadseger för de gröna.

Bollen sattes i spel och Häraspelarnas individuella skicklighet verkade också inledningsvis överglänsa motståndarnas. Redan i minut 2 rullades BoIS försvar upp och Joel kom till avslut en bit ut från målvaktens vänstra stolpe. Bollen seglade tyvärr utanför och smakstarten som uteblev skulle snart ge ett bittrare eftermäle. 

Matchen gick helt i stå. Hemmalagets anfallare var alltför trubbiga för att skapa något framåt. Då vi tog oss fram i läge blev avsluten på tok för veka eller så var dobbarna inte tillräckligt djupt begravda vilket slutade med platt fall. Bollen verkade dessutom fastna vid fötterna, på ett sånt sätt som den gör vid den första inomhusträningen, så att vi inte fick med oss den.

I den 18:e minuten fick vi frispark i fint läge. Det mumlades på läktarplats. Nu kanske det kunde hända nåt. Men tillslaget från vår 9:a styrde bollen närmare inkast än nätrassel. Ett par minuter därefter fick Fazel en löpboll och med 2 försvarare hack i häl tog han sig in i straffområdet. Bollträffen var denna gång ganska bra men BoIS-målisen parerade och lädret rensades undan. Tack till de barn som sådär halvvägs in i första halvlek utövade någon sorts Parkour för nybörjare bland bänkraderna. Det gav mig något att fästa ögonen på i skymundan av den miserabla tillställningen som utspelade sig på planen.

Som en blixt från klar himmel skulle en handfull intensiva minuter följa. I ett av Willes sista ingripanden i matchen (utgick skadad) sökte han Fazel i djupet. Passningen blev för lång och slutade med inspark för BoIS. Målisens tidigare försök hade blivit korta och det hade vi lärt oss. En bollvinst strax innan mittlinjen och bollen hamnade hos Albin. En väl avvägd lyftning över backlinjen hittade Fazel som i sin tur lyfte den över en utrusande målvakt.     0-1. Ett synnerligen skönt ledningsmål men glädjen blev kortvarig.  Två minuter senare svepte BoIS vänsterback iväg en lång cross som sökte sig hela vägen över till högeryttern som distinkt pangade in 1-1. Bedrövelsen skulle bli än större. Ytterligare ett par minuter senare fick vi frispark ca 30 meter från mål. Penos frispark träffade fotlederna på tremannamuren och en kontring iscensattes. Kanske sprang nån Långaredspelare offside men ensam med Algebäck gjordes inget misstag och 2-1 noterades i protokollet.

4 explosiva minuter hade passerat och matchen föll återigen tillbaka i den trall som första halvtimmen bjudit på.

Underläge i paus och jag anar att den frustration som setts och hörts från bänkpersonalen fick utlopp i halvlek. Men vi vände underläge mot Tomten senast och det fanns självklart färskt i minnet.

Andra halvleks första chans kom i 54:e och den var grön. På Martins hörna steg Peno till väders. Den fina nicken såg ut att gå i nät men en skalle placerad vid mållinjen fick kalufsen på bollen och räddade. Martins vänster fick 4 minuter senare en ny chans att leverera. Strax ovanför mittlinjen måttade han en lyra som såg ut att vara ämnad för Fazel. Efter ett ganska mediokert försvarspel hamnade den dock framför Pontus fötter som sökt sig mot den bortre stolpen. Ett nätt tillslag förpassade bollen förbi keepern till kvittering. 2-2.

Nu syntes lite vilja och nyvunnen energi hos bortalaget. En bra period kunde sånär resulterat i den 67:e då Pontus och Fazels samspel till slut nådde Albin i höjd med straffpunkten. En felträff fördärvade den möjligheten.

Åtta minuter senare skulle vi få en ny chans från 11 meter. Då Albin drev bollen mot kortlinjen plöjdes han ner av en överentusiastisk försvarare. Kanske skulle det varit frispark och inte straff men resultatet av en alltför hård och helt onödig satsning blev en elvametare och sedermera även ett rött kort då jag antar att något mer eller mindre väl valt ord yttrades mot rättsskiparen.

Peno var säker från straffpunkten och dundrade in den... cliffhanger.....lågt till vänster i vanlig ordning. 3-2.

Nu gällde det att hålla denna ledning med en kvart kvar att spela och en man mer. Hemmalaget backade dessutom hem och lät oss få all tid i världen att rulla boll. Ändå kunde det slutat illa. På en hörna i 81:a lämnades en vit spelare fri framför mål. Nicken gled av hjässan och fick inte rätt riktning och vår ledning bestod. Glenn som kommit in fick i 84:e chans att sätta spiken i kistan. Lobbförsöket(?) smet strax utanför då han kunde valt att försöka nå Fazel i innerposition.

Domarens pipa ljöd och de gröna spelarna och ledarna pustade ut med vetskapen om att nu återstår bara Västkurd hemma och krav på 1 poäng för att säkra andraplatsen.

/Mattias Lisevall