4 - 2

Under fredagens förmiddag talades det om ett enormt tryck till biljettkassan på Björkvallen lagom till avspark. Vädret avskräckte nog något och svarta börshajarna lyste med sin frånvaro men en anständig grupp fotbollsentusiaster hade ändå sökt sig till veckans division 6 tillställning. En klar föryngring syntes i Magnussons trupp då endast Glenn av gubbskaran fått plats på avbytarbänken. 

Med den åtråvärda andraplatsen inom klart räckhåll fanns det sannolikt en del nervknutar som behövde nystas upp. Då mannen med pipan visslade igång matchen var det ändå hemmalaget som tog ett litet kommando och en del "nästan"-lägen dök upp tidigt. Det dröjde dock knappt mer än 10 minuter innan matchen vändes till Tomtens favör. Ett par halvchanser radades upp och ett tydligt mönster började ta form i matchen. Häras enda vapen var långa bollar från backlinjen. Och dessa hotade sällan Tomtens väl fungerande defensiv. På en kort slagen frispark i den 19:e minuten lossade en Tomtespelare kanonen. Bollen rammade stolpens insida och målet var fredat. Det ettriga bortalaget vann nu både första- och andrabollar och visade fina intentioner med passningar som hotade i djupled. På just en sådan boll, som läckert bröstades ner, rann en TIF-anfallare igenom. Efter ett hopslag med Henke kunde spjutspetsen retligt rulla in 0-1 i 21:a minuten.

Hära gick inte att känna igen. I framgångens fotspår sågs nu bortalaget få ytterligare kraft i steget och adrenalinnivån var nära max. Visst flyttade vi upp spelet något sista kvarten men chanserna var lika heta som en Sibirisk julafton.

Då halvtidssignalen ljöd, med underlag av den tafatta första halvleken, den kalla vinden och det faktum att jag insåg att vi inte heller denna gång skulle bjudas på nån pausunderhållning var jag nära att ge upp. Jag var beredd att skrynkla ihop min kom-ihåg-lapp och tåta ihop ett något rumphugget referat. 

Men näää, inte kan väl jag redan vara en av de bittra äldre farbröderna som tyckte det var bättre förr. Kom igen nu killar! Nu vänder vi på det här!

En klar uppryckning syntes snart. Inom loppet av de första 10 minuterna hotades Tomtens ledning vid tre tillfällen. I 5:e nickade Peno över på Pontus fint slagna hörna. I 8:e höll sig Fazel framme med ett volleyavslut efter Albins väl avvägda inspel. Två minuter därefter fick vi frispark i utsökt läge men modiga själar i muren stoppade Penos vristträff.

Japaner, Japaner, Japaner...

Sven Jerrings magiska referat ekade i huvudet. Trots vårt initiativ var det hela tiden någon vitklädd Tomten spelare i vägen och förstörde våra ansatser. 

De är små män, dessa försvarare, men de är sannerligen hårda...

Ja , och kontra kunde dom också. Efter ett fint anfall på vår högerkant hamnade bollen i den 63:e minuten framför fötterna på en ensam anfallare med ett öppet mål. Han satte foten till bollen men dunkade den i ribbans underkant och ner strax utanför mållinjen. Hade jag varit troende hade jag nog tackat högre makter.

Hoppet levde fortfarande och i den 23:e minuten fanns det inte tillräckligt med japaner (eller tomtar) för att stoppa oss. En lång frispark hamnade framför fötterna på Albin. En lätt pet satte Peno i läge och med en smekning pricksköts 1-1 in i det bortre krysset. 

Detta gav blodad tand. Fyra minuter senare fick vi inkast högt upp i plan och i mörkret tyckte jag mig se Viktor plocka upp bollen. Det långa inkastet nådde in till Fazel som bevarat målformen och prickade in 2-1.

Knappa två minuter senare kom Fazel igenom på högerkanten. Albin annonserade sin närvaro i straffområdet och ett suveränt inspel nådde hela vägen fram. Ett säkert avslut av Albin. 3-1.

Nu kändes det plötsligt tryggt och musten hade gått ur Tomten. (Eventuell humor ej meningen). Det var grönt för hela slanten men de vita hade ännu inte gett upp. På ett praktfullt distansskott kom reduceringen 7 minuter från slutet. 2-3.

Lite nerv infann sig igen men nu hade Viktor iklätt sig rollen av "6:ans Messi".

Med ett fotarbete som den lille argentinaren ofta visar upp tog sig Viktor förbi 3 försvarare och serverade Fazel i höjd med straffpunkten. Bollen lyftes förbi en sprattlande målvakt och paketet var plomberat. 4-2.

Nu återstår bara 2 hinder innan kvalplatsen kan kasseras in. Trots den krampaktiga första halvleken lyckas vi ta tre nödvändiga pinnar och höstens fina svit fortsätter. Nu laddar hemsidan om för b-lagsmatch på söndag och en chans att rycka i skytteligan. Kan man få spela forward?

/Mattias Lisevall