3 - 4

Återigen var det inte helt enkelt för vår ledartrio att skramla ihop en spelartrupp. De som blev kallade såg dock till att vända hem från mötet med Västkurd med tre nya, friska poäng.

Med 7 lediga veckor framför mig går jag och hoppas att molnen ska skingras så att kylbagen kan plockas fram och kosan styras mot Tämta beach. Onsdagen gav inget större hopp om att få uppleva det inom en snar framtid.

Det relativt kalla vindarna skulle ändå visa sig otillräckliga för att stilla de heta känslorna som skulle utspela sig under matchen.

Som nämndes inför matchen så var det ett tag sen det kickades boll i seriespelet. Den som velat se fotboll har ändå kunnat följa U21-lagets  framgångar under EM i Tjeckien och damlandslagets nesa under VM i Kanada. Om damlagets insats på plan eller Svenska fotbollsförbundets slogan #ClapforSweden (#GonorréförSverige på engelsk slang) var sämst ska jag låta vara osagt. Inget av dessa mästerskap smäller åtminstone i min bok högre än lite lokal div.6 fotboll.

Vänder vi våra blickar mot kvällens match finns det många av er där ute i etern som har större koll än mig på matchens händelser. Jag har dock lyckats googla mig fram till att Fazel lyckats hålla krutet torrt och målade i den 22:a minuten för att ge oss en 1-0 ledning. Hemmalaget replikerade två gånger om innan domaren blåste för halvtidsvila. Sålunda gick vi ut till den andra halvleken i ett uddamålsunderläge.

Nånstans under starten av den andra halvleken började det koka under skinnet på fler än en Västkurdspelare och med 2 snabba varningar i den 53:e minuten var vi hastigt och lustigt i numerärt överläge. Detta utnyttjades effektivt då bägge våra främsta goalgetters, Peno och Fazel, nätade inom loppet av 3 minuter med start i minut 67. 2-3. Nu haglade det gula kort ute på planen och domarens trubbiga blyertspenna kritade ner vad som såg ut som en omvänd Fibonaccikod i det lilla anteckningsblocket. Protokollförandet var inte slut här. Västkurd kvitterade i den 73:e minuten. 3-3. Som otaliga gånger tidigare denna säsong skulle vi få sista ordet. Då tänker nog de flesta att Dala höll sig framme men då menar jag inte sista ordet bokstavligen. Nä, Peno visade sin vana trogen att han gärna iklär sig matchvinnarrollen och avgjorde till vår fördel i den 89:e minuten. 3-4. Ytterligare en hemmaspelare fick syna det röda kortet strax innan slutsignalen och känslorna svallade på sina håll över.

En mycket härlig seger och vi skuggar topplagen. Nu vänder serien och en resa till Sollebrunn som vi broderligt delade poängen med i seriestarten är på menyn. I efterdyningarna av midsommar får vi se till att servera dem lite beska droppar.

Kommentera gärna med lite assist till målen. Borde väl i vanlig ordning finnas en 6-7 man som anspråkar på dessa?

++ Peter Andersson

  + Fazel Omidi

  + Joel Andersson

/Mattias Lisevall