4 - 0

Fazel med boll.

Ursäkta språket, men 0-4 i baken en blåsig fredagskväll kan få även den mest luttrade bollspelare att sakna chips, dipp och en svulstig cha cha.

Till pittoreska Ekvallen gick resan denna fredagkväll. Gräsmattan var utan tvekan en av seriens sämsta. Ojämn, på ett sånt där sätt så att gräsklippningen lämnat tuvor på sina ställen då klippbladet inte kommer åt ordentligt. Jag hade lämnat understället hemma då jag skymtat solen på väg hem från arbetet. Det var de första i en lång rad av misstag under denna dystra fotbollsresa.

En ganska uppsluppen stämning rådde i omklädningsrummet innan match. Trots en mindre bra inledning av säsongen och tal om måstematch i denna 4:e omgång kändes det avslappnat och kanske var det ett tidigt tecken på den svaga matchinledningen vi skulle komma att göra.

Då den utmärkta domaren blåste till spel syntes det ganska omgående att hemmalaget tog initiativet i matchen. Vår första kvart, ja kanske 20 minuter var väldigt håglös och motståndarna hotade konstant utan att egentligen behöva spela speciellt bra. Tack vare Algebäcks målvaktsspel och Flobys svaga avslut höll vi tätt bakåt och började sakta jobba oss in i matchen. Från mitten av den första halvleken kändes det som att pendeln svängt över i vår favör och trycket mot hemmamålet intensifierades. Jag räknade till en 6-7 mer eller mindre heta målchanser. De flesta av dem tillföll Fazel men krutet var idag tyvärr inte torrt hos vårt duktiga nyförvärv. Första halvlek slutade mållöst och viss tillförsikt rådde hos de gröna tack vare spelhöjningen.

Halvtid.

Fast beslutade att fortsätta den andra halvleken som vi avrundade den första beträdde vi mattan för de sista 45 minuterna. Nu med en ganska kraftig motvind. Hemmalaget, som hade justerat lite i sin uppställning, var återigen mer beslutsamma och spelade ett fyndigare spel. I den 56:e minuten skulle ledningsmålet falla. Efter en misslyckad rensning som träffade egen spelare friställdes en anfallare. Via Algebäcks händer letade sig bollen in i nätet. 0-1. Detta bakslag borde ha fungerat som en väckarklocka men istället gjorde de oss än mer osäkra och bristen på självförtroende var i många situationer påtaglig. Vi skulle dessutom drabbas av en jobbspost då målvakts-Mattias vid en utrusning kolliderade med anfallaren och med smärta i axel/halspartiet tvingades utgå. Bågen, som likt den berömde dirigenten Herbert von Karajan snart kan utbrista :  "- Sätt mig vart du vill, jag behövs överallt", tog plats i målet. (För er som undrar säger skrönan att von Karajan sa "Kör mig vart du vill, jag behövs överallt" när taxichauffören frågade vart han skulle.) 

Bågens första uppgift skulle bli att försöka rädda en straffspark. Detta efter att en miss i kommunikationen slutade med att jag själv fick jaga ikapp Flobyanfallaren. En lätt beröring gav domaren tillräckligt mycket skäl att peka på elvameterspunkten. En distinkt slagen straff och underläget var dubblerat. 0-2. Med 20-25 minuter kvar att spela kändes matchen redan körd. Vi har ett par bra frisparkslägen och ett gäng distansskott men inget som hotar rejält. Floby gör ytterligare 2 mål och spikar slutresultatet till 4-0. 

Visst kämpar vi och försöker matchen igenom men passningsspelet och avsluten sitter inte och motståndarna bjuds på på tok för mycket. Just nu är vi inte bättre än så här men såsom i hockey kan det svänga fort i fotboll och trägen vinner som det brukar heta. Vi får hoppas att det lossnar om en vecka då Kinnarp/Slutarp kommer på besök. Nu har jag slut på floskler och klyschor för ikväll. 

++    ---

  +    Joel Andersson

  +    Gustav Andersson

Er röst i natten...

/Mattias Lisevall