2 - 1

Matchens lirare Tobias Yngve tillsammans med hans val av matchens andra lirare.

Hjärtum IS hade inför denna batalj spelat fem matcher i Nossebrosexan. Fyra av dem hade inneburit vinst, men i omgången innan blev seriefavoriten Arentorp/Helås för svåra och man inkasserade där en 3-1-förlust. Hära kom med råg i ryggen efter 7-1-segern på bortaplan mot Åsaka SK och det var ett, minst sagt, laddat hemmalag som ville ut och kriga till sig tre poäng mot ett av seriens topplag. 

Hemmalaget skulle dock bli lite tagna på sängen de första 15-20 minuterna. Att Hjärtum skulle kliva så pass högt som de gjorde på en stor konstgräsplan var ingenting som hemmalaget hade haft med i beräkningarna inför matchen. Bortalaget lyckades erövra mycket boll på mittplan och det var slarvigt i passningsspelet på många håll i det gröna laget. När Hjärtum kom rättvända centralt i banan var de farliga. De centrala mittfältarna var skickliga med bollen i fart och i anfallet fanns tekniske och lurige Kevin Ivarsson som hela tiden hotade i djupled. Det hela skulle dock jämnas ut sig efter en stund och Hära fick rett ut den första anstormningen och flyttat upp positionerna en aning. Skärpan i passningsspelet blev bättre och Tobias Yngve fanns hela tiden som ett hot bakom Hjärtums backlinje med sina fina löpningar. 

25 minuter in i matchen får bortalaget en hörna. Hjärtum placerar hela manskapet kring Emil i mål och lyckas vinna duellerna och placera in ledningsmålet. Många huvuden i Hära sänktes och det kändes som att målet kom ologiskt. Hemmalaget hade, som sagt, precis rett ut den första anstormningen och fått igång det egna spelet. Detta kändes som en käftsmäll. 

Det skulle dock visa sig att moralen i det gröna laget var riktigt hög. Istället för att fortsätta med hängande huvuden tog man tag i det och växlade upp både två och tre växlar. Presspelet blev intensivare, aggressiviteten blev bättre, spelvändningarna satt där de skulle och fantasin i anfallsspelet var större än på länge. Den sista kvarten i den första halvleken var riktigt bra från hemmalaget och man bar med sig en härlig känsla in i omklädningsrummet, trots underläget.

Niclas var också på ett gott humör i paus. Det valdes från hans sida att fokusera på den sista kvarten av halvleken, och inte så mycket på de första 30. Hjärtumspelarna visade redan innan paus prov på trötthet och det poängterades hur viktigt det var att fortsätta vara aggressiva, löpa mycket och vara noga i straffområdet. 

Andra halvlek börjar som den första slutade. Kanske till och med snäppet bättre ändå. Hära ångar på och Hjärtumspelarna blir frustrerade och börjar gnälla på både varandra och motståndarna. Det skulle inte dröja mer än fem minuter av den första halvleken innan Hära kvitterade. En passning till Tobias Yngve bakom Hjärtums backlinje friställde densamme och han kunde placera in kvitteringen. 

Den tidiga kvitteringen var psykologiskt viktig för Hära. Hade man inte, med det spelövertaget, fått någon utdelning på 15-20 minuter hade antagligen frustrationen blivit påtaglig i hemmalaget och desperationen börjat komma tågande. Istället kunde man nu fortsatt vara aggressiva, fast utan kniven på strupen. Det var hela 40 minuter kvar för att hitta ett segermål. 

Matchen fortsatte i samma anda och de sista 15 minuterna i första halvlek och de första 30 i den andra är de bästa 45 minuter hemmalaget presterat i år. Flera målchanser skapades. Både Joel och Palle kom runt på kanterna, Häggen slet på mitten trots sina smärtor och Albin och Tillman höll ihop försvaret. Efter 75 minuter skulle också Albin få chansen att ge hemmalaget ledningen då domaren blåste och pekade på elvametaren. Hära hade skapat ett läge längs med högerkanten och tagit sig in i Hjärtums straffområde. Tobias Yngve blev där rejält dragen i tröjan och det var ingen tvekan på att det var straff. Albin förvaltade denna väl, nere i målvaktens högra hörn, och med kvarten kvar hade Hära tagit ledningen med 2-1.

De resterande 15 minuterna blev, som det ofta blir när ett lag leder med uddamålet, en jakt för Hjärtum. Bortalaget flyttade upp fler folk och tryckte långa bollar mot Häras backlinje. På tilläggstid skakade man fram en dubbelhörna och det var många gröna supportrar som hade hjärtat i halsgropen då. Den första skulle dock nickas bort av Tillman och den andra skarvades iväg av Albin som sedan efter det, på något akrobatiskt sätt, lyckades förhindra det efterföljande inlägget med klacken på vänsterfoten. Ställningen stod sig och när domaren blåste av matchen hördes glädjeskriket från hemmalaget förmodligen ända bort till Hjärtum. 

Vi vill också skänka en tanke till den Hjärtumspelare som på ett riktigt olyckligt sätt fick sig en ordentlig smäll i slutet av matchen. Bortaspelaren låg under några sekunder helt stilla på plan och det vinkades och skreks fort efter någon i publiken som eventuellt var sjukvårdare. Sara Styrud och Calles nya kärlek Eva kom till undsättning och efter tio minuter av kontroller kunde bortaspelaren, med hjälp av lagkamrater, resa sig upp och vandra ut. Skönt var det. Under några minuter var flera av spelarna i båda lagen rejält skärrade och känslan var att det kunde ha gått riktigt, riktigt illa. Rapporter gör dock gällande att han efter omständigheterna mådde bra efter matchen men att ett besök på NÄL var nödvändigt för att säkerhetsställa att allt gått bra. Alla gröna spelare, ledare och supportrar håller tummarna för ett snabbt tillfrisknande och att det inte skall bli några tråkiga följder för honom. 

Matchen var ett styrkebesked från hemmalagets sida. Prestationen under 45 minuter mitt i matchen av Hära är av toppklass på den här nivån. Kan man bygga vidare på detta kommer det vara många lag som har svårt att ta poäng från de gröna.

/ Daniel Andersson