4 - 1

Det var dags för den andra gruppspelsmatchen i årets DM. Den enda av de tre matcherna som spelas på bortaplan. I omklädningsrummet innan match tog sig Sandberg mod och frågade varför matchen spelades i Sandared. Svaret från medspelarna blev att det förmodligen är för att den närmsta konstgräsplan för hemmalaget är Sandevi. Sandberg såg lite funderande ut och replikerade:

- Men Kållered ligger väl ändå bortanför Göteborg? Hur kan detta vara närmsta planen?

Sandberg fick sedan förklarat för sig att det inte var Kållered som stod som motståndare, utan Töllsjö. Många är vi nog som hade betalat pengar för att varit en del av Sandbergs tankeverksamhet under veckan. Några av de möjliga frågeställningarna som förekommit kan ha varit:

”Var det läktarkravaller på Kållereds senaste hemmamatch som gör att de nu måste spela denna match på en neutral arena?” eller kanske: ”Domarbrist vet jag ju att det är. Men att den är så drastisk i Göteborg att de måste flytta matchen mot Alingsås- och Boråsområdet, det kunde jag aldrig tro…”

Matchen blåstes i gång klockan 12.00 och Hära ställde idag upp med en lite mer defensivt balanserad uppställning med två sittande mittfältare i stället för en. Detta skulle visa sig effektivt då bortalaget ägde mycket boll redan från start. Tyvärr slarvades det, till en början, lite för mycket i passningsspelet på egen planhalva och Töllsjö kunde i och med det skapa några halvlägen. Efter 20 minuter kom också 1–0. Tyvärr var detta ett relativt solklart offsidemål och detta skulle visa sig inte vara det enda tveksamma beslutet som togs av rättskiparen i denna lunchmatch.

Efter hemmamålet steppade Hära upp i passningsspelet. Abraham kom ner som en av de sittande mittfältarna tillsammans med Albin. Detta gjorde gott. Både Abraham och Albin behandlade bollen väl och uppbyggnadsspelet blev både noggrannare och bättre. Passningsspelet hade en variation som vi sällan sett Hära ha de senare åren. Det var korta passningar, det var längre bollar upp på Häggen och Abdi och det var fina spelvändningar från framför allt Edwin på högerbacksplatsen. Hära kom helt enkelt närmre och närmre en kvittering, men det fattades lite på den mytomspunna tredjedelen. Tilläggas skall att hemmalaget inte var ofarliga. Töllsjö fick ägna sig åt kontringar och inte sällan sökte de deras okrönte bygdekung Rasmus Johansson med lite längre bollar.

Efter 40 minuter hamnar en boll bakom Töllsjös backlinje som Qasem sätter fart emot. Qasem försöker sno åt sig bollen före Töllsjöbacken men hamnar i en duell skuldra mot skuldra. Utan att veta exakt vad vare sig Qasem eller Töllsjös back väger så skulle jag säga att det var som att föreställa sig Wladimir Klitschko (Slava Ukraini!) och Erik Niva mötas i en duell. Qasem föll och domaren blåste straff. Även detta domslut var alltså felaktigt, men Edwin satte straffen säkert och det var både kvitterat i matchen och i tveksamma, avgörande domslut.

Bara några minuter efteråt, precis innan halvtid, får Häras backlinje en boll efter backen bakom sig. David faller fint och bryter när Töllsjöspelaren försöker komma förbi honom. Undertecknad spelar sedan bort bollen och får samtidigt en stämpling av en Töllsjöspelare som är någon tiondel sen in i duellen. Domaren blåser i pipan och alla på planen tror att det är frispark till bortalaget. Domaren är dock av en helt annan uppfattning, och pekar på straffpunkten. Rasmus Johansson placerar även han in straffen säkert och Töllsjö går till halvtidsvila med en 2–1-ledning.

Tongångarna i bortalaget var positiva, trots underläge och väldigt märkliga domslut. Passningsspelet fungerade som sagt bra, men det poängterades att tålamod var viktigt och att även bli lite noggrannare vid inläggslägen.

Den andra halvleken ser mycket ut som den första. Hära för spelet och Töllsjö sticker upp ibland med kontringar och omställningsspel. Och en omställning är just det som föranleder 3–1-målet. Bollen kommer ut på Häras vänsterkant och ett väl avvägt inlägg leder fram till Rasmus Johanssons skalle som behärskat placerar in bollen bredvid stolproten.

Töllsjö gör också 4–1 och någonstans här dör matchen. Hära ska ta med sig det fina passningsspelet och den stora variationen i anfallsspelet. Däremot är försvarsspelet något som måste förbättras. Granath nämnde efter matchen att sju av de senaste tio insläppta målen föranletts av omställningar. Granath har alltid varit bra på matematik så vi väljer att lita på den siffran och det är helt enkelt inte tillräckligt bra. De andra målen tre målen är på straff, en fast situation och ett självmål.

Ovan gnällde jag på domsluten i matchen. Det var dock lika illa åt båda håll. Inget av lagen var nöjda med domarinsatsen. Men tio insläppta mål på två matcher kan man inte snacka bort. Det beror inte på en domare. Försvarsspelet behövs diskuteras och gnuggas på kommande träningar, trots att motståndarna de senaste två matcherna varit av en bra kaliber.

Under året kommer vi även i referaten ha ett stående inslag vid bortamatcherna. Omklädningsrummen kommer betygsättas på skalan 1–10. I slutet av säsongen kommer vi alltså kunna kora vilket omklädningsrum som är bäst i serien.

Sandevi erbjöd små och trånga omklädningsrum. Vi blev uppdelade i två omklädningsrum vilket givetvis direkt sänker betyget. En toalett på två omklädningsrum är också ett underbetyg. I tjugo minuter innan ombyte betyder det ingen toalett, då David ockuperar den i femton och det sedan inte går att besöka den i fem minuter efteråt. Positivt var värmen i duscharna, men däremot lämnade trycket i dem mer att önska. Avsaknaden av en massagebänk där Björn kunnat knåda stela muskler gör också att helhetsbetyget sjunker.

Det första av årets omklädningsrum var som ni förstår en besvikelse. Tråkigt att dela ut låga poäng från start, men å andra sidan kan det bara bli bättre. Sandevi får 3,5/10.  

/Daniel Andersson