2 - 5

Trots den senaste veckans harklande om en eventuell brittmässesommar så får vi väl säga att hösten står för dörren. Efter att ha spenderat Gyllene tider-månaderna på Lenavallen så var vi på tisdagskvällen tillbaka på SHIFs hemmaborg Björkvallen. Med kiosk, avbytarbås och gräsmatta höljda i ett grönt skimmer var det passande att Gubben höst dragit sitt strå till stacken och sprinklat ÖSK-gula björklöv över mattan.

För kanske första gången i år kunde vi komma till spel med 12 renodlade damspelare, enbart Tova lämnade återbud av de som flitigt förekommer under träningssessionerna. Comebackande Sofia Kjellén fick nöjet att iträda sig den gröna tröjan för första gången och det skulle visa sig att ledartrion haft ett bra transferfönster. För att fylla på leden fick vi som vanligt hjälp från F14-tjejerna som nästan spenderar mer tid på fotbollsplan än i skolbänken.

 För att hinna hem till Em-kvalmatchen (som att det var nåt att se) så bestämdes det att flytta fram matchstart till 18.50. Knappt hade startelvan blivit officiell förrän domaren blåste till spel.

Våra persikofärgade motståndare från Fristad/Borgstena/Sparsör, FBS framöver, har imponerat under säsongen och vi gjorde vår kanske bästa insats för året när vi under våren möttes i Borgstena. Då med 0-1 förlust efter en sen straff. Gästerna startade denna gång med ex-allsvenska skyttedrottningen Linnea Liljegärd i en offensivare roll men det skulle komma att sporra vår duktiga mittfältsduo Sara S och Sofia. Vi var påkopplade från start och pressen och det stora bollinnehavet som FBS förväntades ha kom av sig lite. Utmed hela vår centrallinje låg vi rätt och pressade bortalaget till bolltapp. När vi vann boll kunde vi med finurligt spel avancera in på offensiv planhalva och sätta våra yttrar i spel. 

Sofias rutin från de högre divisionerna lyste igenom och med små nätta vickningar tog hon sig med, till synes, enkelhet förbi lite väl heta försök att sno bollen. Jämte Sofia fanns hela tiden Sara Styrud med sitt lugn och dirigerade samt mer eller mindre punktade gästernas L.L. 

Både jag och Jimmy stod nog och myste bland mygg och solsken. Trots att det krävdes ett par fina parader från Cornelia för att freda vårt mål så kände ledarduon efter sisådär 20 spelade minuter att detta var bästa insats för året. Defensivt gjorde Sandra, Klara, Madde och Linn en helgjuten insats som de brukar. Men det var framförallt det offensiva som gladde. Det var väggpass, fina bollar i djupled och vi utmanade våra motståndare. Ida Nyberg krigade och störde gästerna i uppspelsfasen såpass att vi vann boll tidigt och kunde sätta lädret i struten för Sara Andersson och Elin Sjöstedt att attackera.

Efter 19 minuter fick vi frispark på offensiv planhalva. Linn stegade fram och lyfte in en macka mot Sofia som med två motståndare i ryggen tog emot och vände med bollen i en och samma rörelse. Det var som att se laxen leka i Gullspångsälven. I lite snäv vinkel tog hon avslutet. En räddning från målvakten men på returen fanns Tiina som kunde rulla in bollen i det vidöppna målet. 1-0 och klang och jubel föreställning runt Björkis. Gästerna tog underläget på rätt sätt och det skulle inte dröja mer än 4 minuter innan en frispelad anfallare rullade in bollen och 1-1 annonserades ut i högtalarsystemet efter ca 22 minuter spelade.

Inte heller vi lät oss nedslås. Det fina spel vi visat upp fortsatte och vi stod upp riktigt bra. 

Men..., som en viss domare i Let’s dance brukar säga, i allt det positiva så fanns det skadebekymmer på horisonten. Förutom Evelina som tvingades kliva av med en ankelskada tidigt (skulle senare återkomma) så tvingades Linn bryta matchen strax efter ledningsmålet. En kraftig stukning och det blev tidig dusch för vår duktiga allroundartist. Ebba Bodehed som fått mycket speltid i år och har gjort det med bravur ersatte i mittförsvaret. På en hörna av just Ebba i slutskedet var Ida N så när att nicka in 2-1.

 Det oavgjorda resultat stod sig till paus. Det var två nöjda tränare, utan att för den del vara mätta som tog till orda i pausen. Vi gav cred för det fina spelet och den enda uppmuntringen var att inte bli för haussade att löpa i djupled. Jag balanserade fint med ordvalet för att inte använda ett gammalt uttryck som kan feltolkas. Men Nyberg som i år lärt sig ett flertal nya uttryck fick även idag chans att skratta åt ett nytt.

 Då andra halvlek drog igång var det med stor tillförsikt. Utan att för den del hamna på hälarna var de inledande 10 minuterna något svagare. Vi hamnade lite för långt ifrån och blev tvåa på bollen. FBS var snabba att utnyttja detta. I 53: minuten kom gästernas ledningsmål och knappt hann vi samla oss innan Cornelia återigen fick vittja nätet. 1-3 i den 56:e och med det fallande mörkret omkring oss kändes även läget i matchen mörkt.

I ett försök att tända en gnista gjorde vi ett trippelbyte där Ida Lagesdotter-Andersson, Evelina och Agnes äntrade planen. Tiina fortsatte att kämpa på varje boll och gav oss en trygg punkt att sätta upp bollen på. Sofia fortsatte likt en evighetsmaskin löpa i både latitud och longitud. Bortalaget hann med att göra 1-4 men vi skulle på bänken få lite hopp. Sofia blev neddragen strax utanför straffområdet och rättskiparen blåste frispark. Ebba klev fram och pressade skottet lågt. I ett välfyllt straffområde var det Sara S som höll sig framme. Skottet/styrningen letade sig in till höger om målvakten och gav oss hopp med 11 minuter kvar att spela.

Bara minuter senare var det nytt frisparksläge och på kanten hoppades vi på ytterligare reducering.

Den uteblev tyvärr och istället kunde FBS istället utöka ledningen till 2-5.

Domaren blåste av matchen och en välspelad match var över. Att gästerna lämnar Vårgårda med tre poäng är inget att säga om men siffrorna speglar inte riktigt matchen.

Vi gör en bra insats och jag tror både vi och tjejerna känner att vi gör framsteg för varje match.

Avslutningen på säsongen kommer bli riktigt rolig. Hoppas nu att Linns diagnos är positiv.

++ Sara Styrud

   + Sofia Kjellén

   + Ida Nyberg