Om föreningen

Föreningens bildande  – den första styrelsen

Svedbergs GIF bildades den 14 december 1923 i dåvarande Svedberga skola. Initiativtagare var skolläraren Konrad Ohlsson, som var verksam i skolan och känd för sin relativa ”stränghet. Det har även sagts att skolmästaren höll ”god ordning och reda” i sin förening.

Den första styrelsen bestod av Konrad Ohlsson, Svedberga, ordförande och sekreterare; smedmästaren John Wennerström, Mjöhult, kassör; smeden Karl Alm, Svedberga; lantbrukaren Einar Eriksson, Skoghus; lantbrukaren, Sture Söderstjerna, Svedberga; väghyvelföraren Nerhard Bengtsson, Svedberga och snickaren Gotthild Larsson, Täppeshusen. Den 1 mars 1925 valdes fröken Edith Persson (sedermera gift med John Wennerström) som första kvinna in i styrelsen som suppleant

Föreningen anslöts redan från starten till Svenska Riksidrottsförbundet.

Gymnastik och allmän idrott

Till att börja med utövades främst gymnastik och allmän idrott på en nyanlagd idrottsplats på ett någorlunda plant område på Svedberga kulles södra del. Många goda resultat presterades, bland annat av Helmer Jönsson (Petter Jöns Helmer), som hoppade drygt 3 meter i stavhopp, och tillhörde de främsta i nordvästra Skåne. Andra duktiga atleter var Sture Persson, Hans Larsson, Ernst Wennerström och Karl Erik Berg. Friidrottstävlingar anordnades med IFK Höganäs, Höganäs BK och Hasslarps BK.

Att idrottsintresset var stort bevisas också av att man kunde mobilisera både manliga och kvinnliga gymnastikgrupper med ett 25-tal utövare i varje. Under vintern var det uteslutande gymnastik som stod på programmet. Den utövades i skolans gymnastiksal under ledning av Konrad Ohlsson.

År 1926 tillkom cykel och boxning, när boxnings- och cykelklubben Oden införlivades i SGIF. Oden hade bildats i början av 1920-talet av några ungdomar i Mjöhult, bland annat John Wennerström. Man hade varit mycket aktiv i klubben och hade arrangerat egna tävlingar med cykelföreningar från Ängelholm, Bjuv och Hyllinge som inbjudna. Den största framgången var när Ragnar Olsson blev skånsk juniormästare på 10 kilometer 1928 (eventuellt 50 kilometer; båda uppgifterna förekommer). Andra aktiva cyklister under åren 1926–1932 var bland annat Algot Persson, Ernst Wennerström, John Wennerström, Sten Linansky, Yngve Persson, Bror Albäck, Henning Nilsson, Alf Carlsson och Wille Nilsson, alla från trakten.

Fotbollen tar över

I mitten av 1920-talet övergick intresset mer och mer till fotboll och 1927 blev föreningen medlem i Svenska Fotbollförbundet.

I mitten av 1930-talet upphörde föreningen med allmän idrott, mest beroende på ledarbrist. Härefter inriktades verksamheten på fotboll.

I början av 1950-talet anlades en ny idrottsplats i Mjöhult och verksamheten flyttades dit. Den första matchen på den nya planen spelades den 19 april 1952 mot Jonstorps IF och slutade 2–2

Till att börja med saknades lokaler för ombyte inför matcherna. Detta löstes genom att trädgårdsmästare Stehn E Andersson lånade ut sitt packhus – som låg i närheten av idrottsplatsen – som omklädningsrum. Så småningom lyckades Elmer Borgman övertala SJ att föreningen skulle få ta över en utrangerad vågbod från Stureholms station, vilken flyttades till idrottsplatsen.

År 1953 fick klubben sin första klubbfana genom en donation av Sven Heige och Stig Paulson. Under samma år firade föreningen 30 års jubileum, vilket bland annat uppmärksammades i en minnesskrift författad av Elmer Borgman.

År 1957 bildades en damhandbollssektion med två lag i seriespel. Handbollssektionen blev dock kortlivad och verksamheten upphörde redan efter ett par år.

Med en ny idrottsplats räckte det givetvis inte att byta om i ett packhus och i en vågbod. Ganska snart började därför planeringen för att kunna bygga mer ändamålsenliga lokaler och 1958 sattes spaden i jorden och efter mycket ideellt arbete stod paviljongen klar 1960. Det var en för sin tid ändamålsenliga och moderna lokaler som innehöll alla nödvändiga bekvämligheter som omklädningsrum för såväl spelare som domare, bastu och en större samlingslokal. Paviljongen har senare byggts ut i två omgångar med bibliotek, klubbrum och två kök.

Med de nya lokalerna tog nya aktiviteter sin början. Bland annat bildades en bordtennissektion. Även gymnastiken väcktes till liv på nytt (motionsgymnastik). 

Bordtennisverksamheten var rätt omfattande och under en följd av år fanns både ett seniorlag och ett par ungdomslag i seriespel. Spel i korpsammanhang bedrevs till mitten av 1990-talet och därefter i motionsform.

Då bingo blev populärt i början på 1960-talet hakade föreningen på som en av de första klubbarna i Skåne. Idrottspaviljongen fylldes till bredden, ibland fick t.o.m. omklädningsrummen tas i anspråk och några gånger även duschrummet. 1966 flyttades bingoverksamheten till Hasslarps Folkets Park där den pågick ytterligare några år.

I början på 1970-talet anlades även en tennisbana. Denna  är numera riven och fungerar i dag som boulebana, inte minst till glädje för traktens pensionärer.

Så länge bingoverksamheten pågick var den föreningens i särklass viktigaste inkomstkälla. När den upphörde behövdes andra alternativ. Verksamheten växte och pengar behövdes bland annat för att bygga ut idrottpaviljongen. På initiativ av Ulf Magnusson och Anders Irell  anordnades en loppmarknad den 30 juli 1978. Loppmarknaden växte för varje år och samlade tusentals besökare. Från början hölls den på idrottsplatsen, men flyttades 2008 till träningsplanen norr om idrottsplatsen i samband med att föreningen fick möjlighet att hyra en större lada för förvaring av loppisgrejorna i anslutning till träningsplanen. Hyresavtalet sades upp 2018 och när loppmarknaden genomfördes för sista gången den 27 juli 2019 hölls den på idrottsplatsen

Även om många idrotter utövats i föreningen under årens lopp är det ändå fotbollen som varit den mest omfattande. Särskilt under 1960-, 70- och 80-talen då föreningen – åtminstone periodvis – kunde ställa upp med två seniorlag, juniorlag, ibland upp till tre pojklag och ett eller ett par damlag.

Under 1990-talet blev dock spelarunderlaget allt tunnare och till säsongen 1999 kunde föreningen inte ställa upp med något representationslag i seriespel. Ungdomsverksamheten drevs dock vidare. 

Efter sex år utan seniorlag gjorde dock föreningen återkomst i seriesammanhang under åren 2005–2010 (under 2008–2010 i samarbete med Väsby FK).

Sedan var det dags för ett nytt uppehåll fram till 2016, då de blåvita dök upp på arenan igen. Tyvärr räckte spelarunderlaget inte till och 2018 stod föreningen åter utan seniorlag.

Knatte- och ungdomsverksamheten hölls dock i gång fram till 2023, och sedan dess bedrivs ingen fotbollsverksamhet i föreningen.  

Bordtennis och friskvård

Sedan fotbollsverksamheten upphört ligger föreningens fokus på bordtennis och friskvård.

Under 2015 startades en nybörjarkurs för barn och ungdomar. Satsningen blev framgångsrik och 2019–2021 hade föreningen två ungdomslag i seriespel i samarbete med Allerums GIF.

Sedan 2021 drivs verksamheten i egen regi i Höganäs sportcenter. Under 2024 har föreningen två seniorlag och två ungdomslag i seriespel. A-laget spelar i det nationella seriesystemet division 3. Övriga lag i Skåneserierna. 

1923 och 1924 blev Sven-Inge Jönsson svensk veteranmästare i dubbel i åldersklassen 75–79 år tillsammans med Georg Holmqvist, BTK Rekord, respektive Kaj Karlsson, Laholms BTK.

SGIF är numera den enda aktiva bordtennisföreningen i Höganäs kommun.

100-årsjubileum

Föreningens 100-årsjubileum firades bland annat med en match mellan två hundraåringar, SGIF och IFK Höganäs samt uppmärksammades i en minnesskrift En Alla Tiders Förening, Svedbergs Gymnastik- och Idrottsförening 1923–2023. Jubileumsskrift, skriven av Jan E Andersson, Mats Ebbesson, Jan Hansson och Mats Lundahl.