Godkänn kakor
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies
Stadgar
SFK Storfiskarna – Örnsköldsvik
Org.nr. 889600-9894
1 kap Allmänna bestämmelser
Sportfiskeklubben Storfiskarna är en sammanslutning av sportfiske- och naturintresserade personer i Örnsköldsviks kommun med omnejd. Föreningen bildades 1978 och står för en kombination av sportfiske, natur och idrott. Föreningen har till syfte:
Föreningen ska motverka all form av diskriminering samt aktivt verka för en drog- och dopingfri verksamhet.
Föreningens fullständiga namn är Sportfiskeklubben Storfiskarna, nedan genomgående kallad föreningen.
Föreningens organisationsnummer är 889600-9894.
Föreningen har sin hemort/säte i Örnsköldsviks kommun.
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
Föreningen är medlem i Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) och dess distrikt i Västernorrland.
1
Föreningen är också medlem i specialidrottsförbundet (SF) Svenska Castingförbundet och är därigenom även ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Genom medlemskap i SF är föreningen även medlem i distriktsidrottsförbundet (DF) RF-SISU Västernorrland samt Svenska Castingsportförbundets Region Norr, vilket kan jämställas med specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom SF-distrikt Norr.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av dessa idrottsorgan.
På begäran av RF eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december.
Föreningens firma tecknas av styrelsens ordförande och kassör var för sig.
Styrelsen har rätt att delegera firmateckningsrätten utöver ordförande och kassör till en eller flera särskilt utsedda personer.
Den som genom delegation fått fullmakt att företräda föreningen ska återrapportera till styrelsen.
För ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande årsmöten, varav ett skall vara ett ordinarie årsmöte, med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
Talan i tvist där parterna är enskild medlem, funktionär, förening, IdrottsAB, SDF, DF, SF eller RF får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s stadgar eller SF:s stadgar, avgöras enligt fastställt reglemente för Idrottens skiljenämnd.
Beslut om föreningens upplösning kan endast ske genom beslut av två på varandra följande årsmöten varav ett ska vara ordinarie årsmöte. För upplösning av föreningen krävs beslut av båda årsmötena med minst 2/3 av antalet avgivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen ska anges dels att föreningens tillgångar ska användas till sportfiskefrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar med mera ska arkiveras, till exempel i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, tillsammans med kopior av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, ska omedelbart skickas till vederbörande SF och Sportfiskarna.
2 kap Föreningens medlemmar
Alla personer med fiske-, natur- och idrottsintresse och som vill stödja föreningens ändamål genom att söka inträde och betala föreskrivna avgifter samt efterlever klubbens stadgar och föreskrifter har rätt att beviljas medlemskap.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens ändamål, idrottens värdegrund eller på annat sätt skada föreningens intressen.
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Medlemskapet gäller tills vidare.
Beslut att avslå medlemsansökan ska fattas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Innan sådant beslut fattas ska personen i fråga ges tillfälle att inom viss tid, minst 14 dagar, yttra sig över de omständigheter som är anledningen till att medlemskap ifrågasätts.
I beslutet att avslå medlemsansökan ska skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen skickas till den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut att avslå medlemsansökan får överklagas av den berörde inom tre veckor till vederbörande SF.
Medlem
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Föreningen har därvid rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag.
Vid deltagande i tävling eller uppvisning representerar medlem sin förening.
Föreningen bestämmer förutsättningarna för medlems deltagande i tävling eller uppvisning. För deltagande i tävling eller uppvisning utanför Sverige krävs vederbörande SF:s godkännande.
Är arrangören av tävlingen eller uppvisningen inte ansluten till det SF som administrerar ifrågavarande idrottsgren, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
För deltagande i tävlingar sanktionerade av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund gäller att deltagaren innehar ett giltigt individuellt medlemskap i förbundet.
Medlem, som önskar utträda ur föreningen, ska skriftligen anmäla detta. Har medlem vid sådant utträde inte betalat föreskrivna avgifter till föreningen, bestämmer föreningsstyrelsen om de ska betalas eller inte.
Om medlem inte betalat medlemsavgift under två på varandra följande år, får föreningen besluta om medlemskapets upphörande.
Om inte annat beslutas upphör medlemskapet enligt första eller andra stycket när medlemmen avförs från medlemsförteckningen. Personen ska underrättas om att medlemskapet har upphört.
Medlem får, utan iakttagande av 4 § andra stycket, uteslutas om medlemmen, trots påminnelser, har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter. Medlem får också uteslutas om medlemmen motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar, idrottens värdegrund eller på annat sätt skadat föreningens intressen.
Uteslutning gäller i 12 månader vid första förseelsen och vid en andra förseelse leder det till livstids uteslutning. Utesluten medlem stängs av från föreningens vatten och verksamhet.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss av föreningsstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts.
I beslut om uteslutning eller varning ska skälen redovisas samt anges vad medlemmen ska iaktta för överklagande av beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skickas till medlemmen.
Beslut om att vägra medlemskap, medlemskapets upphörande eller varning får överklagas till vederbörande SF enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar.
Beslut om upphörande av enskilds medlemskap gäller inte förrän klagotiden utgått, eller då beslut överklagats, ärendet blivit slutligt avgjort.
3 kap Årsmöte
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av februari månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista ska av styrelsen senast fyra veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem (motion) ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge skriftligt yttrande över motionerna.
Årsmöte består av närvarande röstberättigade medlemmar. Vid förfall får medlemmen företrädas av ombud. Ombud får enbart företräda en medlem. Vårdnadshavare har dock rätt att företräda sina omyndiga barn.
Mötet är beslutsmässigt med de röstberättigade medlemmar och ombud som är närvarande på mötet.
För att vara röstberättigad på årsmöte krävs:
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot eller suppleant i styrelsen, valberedningen eller till revisor eller revisorssuppleant i föreningen.
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning ska avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte ska senast sju dagar före mötet tillställas medlemmarna på sätt styrelsen bestämt. Vidare ska kallelse och förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida och anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast den eller de frågor som angetts i förslaget till föredragningslista behandlas.
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 1 kap. 7 § första stycket och 1 kap. 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om ordföranden är röstberättigad. Är mötesordföranden inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut fattade av årsmöte gäller från årsmötets avslutande om inte annat sägs.
4 kap Valberedning
Valberedningen ska bestå av ordförande och två övriga ledamöter valda av årsmötet. Valberedningen ska eftersträva att bestå av kvinnor och män samt att olika åldersgrupper ska finnas representerade. Valberedningen ska utse en av övriga ledamöter till vice ordförande.
Valberedningen ska sammanträda när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
Valberedningen ska bereda valen inför kommande årsmöte, och ska i detta arbete fortlöpande under verksamhetsåret följa styrelsens och revisorernas arbete.
Valberedningen ska senast två månader före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Därefter ska valberedningen informera medlemmarna om eventuella avsägelser. Valberedningen ska upplysa medlemmarna om att de har rätt att inkomma med förslag på kandidater.
Senast tre veckor före årsmötet ska valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag, samt meddela namnen på de personer som i övrigt har föreslagits inför valberedningen.
Innan kandidatnominering påbörjas på årsmötet ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser.
De som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap fått kännedom om.
5 kap Revision
Föreningens räkenskaper och förvaltning ska årligen granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna.
Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska.
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret ska vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna ska granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
6 kap Styrelsen
Styrelsen ska bestå av ordförande samt åtta övriga ledamöter. Styrelsen ska bestå av kvinnor och män.
Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Vid förhinder för ledamot ersätts ledamoten av suppleant. Om ledamot avgår i förtid ersätter suppleanten ledamoten för tiden till och med nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Adjungerad ledamot får utses till befattning inom styrelsen.
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen ska – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och förevarande stadgar – svara för föreningens verksamhet samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
Ordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter enligt föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.
Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt genom en särskild upprättad arbetsordning.
Styrelsen ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Ordföranden är skyldig att kalla till sammanträde då minst två ledamöter har begärt det. Underlåter ordföranden att utfärda kallelse får de som gjort framställningen kalla till sammanträde.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
Ordföranden får besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning (beslut per capsulam) eller vid telefonsammanträde eller med hjälp av annan teknisk utrustning.
Vid sammanträde eller beslutsfattande enligt föregående stycke ska protokoll upprättas. Protokoll ska undertecknas av utsedd sekreterare och utsedd protokolljusterare för mötet. Avvikande mening ska antecknas i protokollet.
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till kommitté eller annat organ eller till enskild medlem, anställd eller annan utsedd person.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska fortlöpande underrätta styrelsen härom.
7 kap Övriga föreningsorgan
Styrelsen får härutöver vid behov inrätta tillfälliga kommittéer och arbets- och projektgrupper.
Föreningens styrelse ska, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som de underliggande organen/kommittéerna har.
Varje kommitté ska utse en ansvarig/sammankallande som svarar för kommitténs verksamhet och rapportering till styrelsen.
Sektion/kommitté för respektive verksamhet samt övriga fasta kommittéer ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen/kommittén att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som den bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av verksamheten.
Den som fått bemyndigande av styrelsen enligt 6 kap. 4 § ska fortlöpande underrätta styrelsen genom återrapportering i den ordning som styrelsen fastställt i instruktion.
Bilaga 1 till stadgar för SFK Storfiskarna
Utdrag ur förbundsstadgar för Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund antagna av ordinarie förbundskongress 13 maj 2020
Förbundets namn är Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Som förbundets namn används även "Sportfiskarna".
Sportfiskarnas ändamål och syften
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor om sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla.
Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige.
Förbundet företräder ett organiserat sportfiske, utövat på fritiden för nöje och rekreation. Medlemmar i förbundet skall dela förbundets policy och etiska värderingar.
Fiskeglädje & fiskevård
Sportfiskarna är den enda organisationen i Sverige som har fullt fokus på livet under
vattenytan. Våra viktigaste uppgifter är att:
• värna och vårda vattnen
• verka för livskraftiga bestånd i friska vatten
• sätta vattenmiljö- och fiskevård i centrum för all verksamhet
• värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering
• skapa opinion i samhället för sportfiske och fiskevård
• genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och naturintresse
• organisera det svenska tävlingsfisket och bidra till dess utveckling, samt
• initiera och stödja forskning i fiske-, vatten- och miljövård
Bilaga 2 till stadgar för SFK Storfiskarna
RF:s STADGAR (utdrag)
1 kap Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund*
Idrottens verksamhetsidé (2015)
Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.
Definitioner och konstateranden:
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
Idrott består av
träning och lek, tävling och uppvisning.
Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling.
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar och unga vuxna13-25 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 25 år.
I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig
idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.
I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.
I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.
Vi är en samlad idrottsrörelse
som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit.
Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och föreningar, såväl elit som bredd, varandras roller och verksamhetsvillkor.
Idrotten följer
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Idrottens vision
Svensk idrott - världens bästa
Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras både till form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbildningsverksamhet i världsklass.
Idrottens värdegrund
Glädje och gemenskap
Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera.
Demokrati och delaktighet
Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund.
Allas rätt att vara med
Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.
Rent spel
Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att följa överenskommelser och leva efter god etik och moral. Detta inkluderar bland annat att aktivt arbeta mot doping, matchfixing, osund ekonomi och annat fusk samt mot mobbing, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan.
* Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund är antagen i reviderad version av 2009 års RF-stämma, och är en del av idéprogrammet Idrotten vill. Hela Idrotten vill finns tillgänglig på www.rf.se .
1 §*
Idrottsrörelsens verksamhetsidé, vision och värdegrund
Idrott ska bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden.
Vi använder oss av kakor (cookies) för att vår webbplats ska fungera bra för dig. De används även för webbanalys i syfte att hjälpa oss att förbättra våra tjänster.
Så använder vi cookies