Historia

En Jonas Offrellrevolver tillverkad i Högbo

Sandviken har en lång, traditionsrik, skyttehistoria.

Den sträcker sig ända från tidigt 1800-tal.

1837 fick prästen Jonas Offrell låna pengar av Högbo bruk för att starta en vapenverkstad. Året efter, eller möjligen 1839, hade han tillverkat Sveriges första revolver. Det blev inte så många sålda…På den här tiden var skjutvapen ohemult dyra. Ouppnåelig dröm för de flesta i fattigsverige. Adeln och rika köpmän kunde ägna sig åt nöjesjakt och skytte för skojs skull.

Men… på 1800-talets mitt uppfanns vapen som kunde laddas med patroner. Alla världens arméer sålde då ut sina gamla mynningsladdade gevär och allmogen fick plötsligt råd att köpa en bössa. Jakt med krutladdade gevär gav kött på bordet i många fattiga torparhem.

Och som vanligt när något blir tillgängligt, spelar ingen roll om det är bilar, hästar, båtar eller cyklar – folk vill mäta sin förmåga mot andra. Nu blev skytte en folksport och folkrörelse.

Även när det gäller Sandvikens skyttehistoria så måste man ta på de andra historiska glasögonen. Sverige hade nyligen förlorat Finland - en tredjedel av landet… Sverige var i krig ända fram till 1813. Ute i Europa var det oroligt och krigsrädslan var inte obefogad.

Konungen uppmuntrade medborgarna till vapenpracis för Rikets gagn och Fosterlandets värn.

1892 formaliserades skyttet i Sandviken. Ingenjör Tord Magnusson (sedermera bruksdisponent) tog initiativet och bildade Sandvikens Skyttegille den 7:e februari 1892

Skyttegillet är Sandvikens äldsta förening!

Man sköt då både med gevär och pistoler. Pistoler var på den här tiden ganska sällsynta så det gick lätt att samsas på banan.

Första skjutbanan låg på bredmossen och hade en bana med en järntavla.

Man sköt med blykulor som gav avtryck på tavlan. Den var vitmålad och man kritade mellan skotten. ”Svarta pricken”, målad i svart, påbättrades mellan skyttarna medelst sot och vatten.

1903 blev det en flytt till en ny, större, bana vid Olsbacka, ungefär där sjukhuset ligger.

Men Sandviken utvecklades och Gillet fick flytta en tredje gång.

Denna gång till Skärpens backe vid Malmamuren.

1936 var det flyttdags igen. Då flyttade skjutbanan till sin nuvarande plats på Stigen.

1939 utbröt 2:a världskriget och skytteintresset tog ytterligare fart. Hemvärnet och Landstormen var på väg att bildas. Telegrafverket, Posten, SJ, Jernverket och Seefab startade beväpnade Verksskydd.

Kommunens Poliser behövde någonstans att träna.

Pistoler och revolvrar började också bli mer vanligt förekommande. Man insåg då att det behövdes flera skjutplatser och egna banor för pistolskytte!

Beslut togs att bilda en egen förening för pistolskytte.

Pistoler fick klubben låna av Polisen.

På hösten 1939 bildades så Sandvikens Pistolskytteklubb.

Pistolklubben och Skyttegillet har alltså en gemensam historia fram till SPSK bildande.

Pistolbanan anlades ungefär där den är nu.

Det måste, med stor tacksamhet, nämnas att de som skapat förutsättningarna för skyttet alltsedan 1892 var Högbo bruk vilket idag är Sandvik. Disponenterna GF Göransson, Tord Magnusson och deras efterföljande har i alla tider varit generösa och gratis upplåtit mark, hjälpt till med arbete, byggnadsmaterial, transporter och gett ekonomiska bidrag. Klubbarnas ansvar var att vidmakthålla och vårda banorna med syfte att utveckla skyttesporten för Sandviksbornas nöje och vederkvickelse.

1975 överläts marken till Sandvikens kommun och stödet från Sandvik upphörde…

I samband med vägombyggnaden (1980) av Stigenvägen och bygget av bron över Riks 80/ E 16 flyttades Pistolbanan ca 50m norrut. Det är där banan är idag. Före 1980 stod klubbstugan ungefär där infarten är i dag. Man sköt då mot vallen som är mellan parkeringen och dagens 25m bana.

För den tidiga historien, fram till årsskiftet1939/1940, gå gärna in på Sandvikens Skyttegilles hemsida och läs mer.

Nu är det snart dags för flytt igen. Våran sjätte flytt. Både vårt och Skyttegillets upplåtelsekontrakt är uppsagda.

Med anledning av detta har Sandvikens Skyttefederation bildats. Det är en förening som består av utsedda styrelsemedlemmar från skytteföreningarna. Federationen har till syfte att tillvarata gemensamma intressen. Det är föreningarnas ”talespersoner och förhandlare”. Det är Federationen som samtalar med kommunen, Sandvik och Microsoft.

Det är med hjälp av kommunen och dessa företag vi tror skyttet i Sandviken går mot en ljus framtid.