Till minne av Alvar Larsson
En ny vår är på gång. Solliden skiftar färg från vitt till grönt och kanske för en kort tid blandas klubbfärgerna på marken. Allt förblir vad det alltid varit.
Kanske inte ändå, inte riktigt. När årets fotbollssäsong börjar känner vi att någonting, någon fattas.
Alvar Larsson, aktiv och ledare, har gått ur tiden.
Efter en kort tids sjukdom rycktes han bort från sin gärning, överraskande för oss alla.
En förening består av människor som tillsammans delar ett intresse, en passion, ja till och med en kärlek . I Alvars fall var det nog en kombination av allt det här. Få, tror jag, kan sägas så hängivet ägnat tid och kraft till att arbeta för sin förening som Alvar. Lågmält, plikttroget och med påtaglig kunskap.
Han började sin bana i Österfärnebo som målvakt och "Ursbo-Alvar" blev känd som en duktig spelare. Jag som hade förmånen att få spela med honom, minns särskilt hans benparader, orädda utrusningar och goda speluppfattning. Efter sin aktiva karriär fortsatte han som tränare i allmänhet och med målvaktsträningen, förstås, som sin specialitet. Jag tror att han med all rätt bl a gladde sig åt vår Ulrikas härliga framgångar och att tidigt ha inspirerat och sporrat henne att gå vidare.
På en plats som "Färnbo" är det väldigt viktigt att vi alla "drar åt samma håll". Alla kan göra en insats, alla kan göra nånting, men inte alla har kraften, viljan, motivationen att göra det. Alvar hade det. Alltsammans, Solliden blev något av hans andra hem. Låt oss ta med oss, och med kraften hos vår förening, vårt lag och som individer, ta ansvar för det vi kan. Tillsammans är vi starka, en länk har brustit, men den svetsar oss också samman.
Du fattas oss Alvar men du lever i våra minnen.
Skrivet av Anders Lövgren