Historik

Klubbens dryga 80 år är ju en ganska lång tid. Man brukar ju tala om att mannaminne rör sig om 20 år och då är det ju inte underligt att curlingklubbens historia förlorar sig i tidernas dunkel.

I Protokollen, som finns bevarade ända från starten finns en hel del intressanta noteringar. Bla. hade man stora problem med en alltför högljudd järnhandlare som trots ett flertal tillsägelser inte ville dämpa tonen och som uppvisat ett föga sportsmannamässigt uppträdande. I ett protokoll kan man se att en tidigare ordförande var helt emot att tillåta kvinnor att bli medlemmar.

En hel del duster har också utkämpats med kommunen i olika frågor.

​I ”Ordningsföreskrifter för Lindesbergs Curlingklubb” från 1936 kan man läsa följande:

Pkt 2. Kasta ej cigarr,-,cigarettstumpar o. dyl. på banan ...

Pkt 4. Medtag ej promenadkäpp in på banan, den gör otrevliga hål i isen.

Pkt 8. Kaptenens order skall obönhörligen åtlydas. Kasta stenen enligt kaptenens anvisning ...

​Så mycket är i alla fall klart att initiativet kom från Örebro genom bilbesiktningsman Gustav Emanuel Bartoll. Ett första möte hölls på Stadshotellet den 17 januari 1934 för att se om det fanns intresse för bildandet av en curlingklubb i Lindesberg. Man konstaterade att så var fallet och den 31 januari samma år genomfördes ett konstituerande möte och den första styrelsen kom att bestå av 5 personer med Dr Lars-Erik Hallén som valdes till klubbens första ordförande och president.

Övriga i styrelsen blev Manne Jacobsson - vice president, E. Larsson - banchef och instruktör, Martin Törner - kassaförvaltare och klubbmästare och Björn Kugelberg - sekreterare.

På mötet anmälde sig klubbens första medlemmar som blev 18 till antalet; L.E. Hallén, Manne Jacobsson, Martin Törner, Georg Nilsson, E. Larsson, Björn Kugelberg, Gunnar Andersson, G.O. Netzén, Gotfrid Ståhl, H. Smedberg, Gillis Andersson, E. Eriksson, Emil Nyberg, Birger Orup, Yngve Collén, Henrik Sundén, Anders Lindqvist, Gustav Rignell.

Curling för 80 år sedan var något helt annat än idag. Man började på en bana vid Yxe, gemenligen kallad Svandammen efter ägaren Pelle Svanberg.

​Man spelade på Lindesjön, på gamla tennisplanen och sedan Karl S. kom med, på Råsvalen. Till slut hamnade man på Klosspussen. Här gällde det att hålla sig väl med kung Bore, men lyckligtvis var han ju betydligt strängare i regementet på den tiden, men nog var det jobbigt att ibland få skotta bort några decimeter snö och hyvla hela banan innan spelet kunde börja. Säsongen 1936-37 kunde inget spel genomföras på grund av vädrets makter. Samtidigt blommade kamrat-skapet och det hela gick mera på lek.

Under året 1962 inträffade det för klubbens vidkommande betydelsefulla att man vid den nya konstfrusna isbanan får möjligheter till curlingspel.

De båda banorna inspekterades och provspelades i vederbörlig ordning och en nya era för klubben inleddes.

Curlinghall uppfördes 1969 och invigningen ägde rum tisdagen den 29 oktober i kombination med sillafton. Spindel i nätet för bygget var byggmästare Birger Jansson.

Curlingen har kallats den absolut snövita amatörsporten och genom klubbens 80 år har många ideella insatser gjorts på områden som banskötsel, klubbmästeri, och styrelseuppgifter.

​Ovanstående sammanställt av Kjell Guldbrand från gamla protokoll och från ett jubileumstal som Folke Persson höll vid 40-årsjubiléet .