Säsongen som gått och framtiden

Vi har precis avslutat en mycket framgångsrik säsong för domarna i Leksand. Framgångsrik på så sätt att vi aldrig varit så många föreningsdomare tidigare, över 130 stycken. En bra utbildningsinsats med deltagare från 11 år upp till utbildning av NIU och LIU,-eleverna på Leksands Gymnasium. Av dessa är det tyvärr ändå alltför få som sedan faktiskt sedan provar på att döma en match. Ibland beroende på att de även om det gått kursen aldrig tänkt döma men mest beroende av att det är väldigt få av dessa som inte spelar själva. Vi i föreningen måste alltså fortfarande bli mycket bättre på att knyta upp de som slutar som spelare och få dessa att inse att man kan fortsätta med världens häftigaste sport trots att man slutar spela, exempelvis som domare. 

En annan liten besvikelse är att jag inte fått fler av de tjejer som gått kursen att börja döma eller döma mer. Det är färre matcher i år där vi haft tjejer med på isen än i fjol men jag tror att även de haft fler lag och fler matcher att spela i år, vilet kan vara en av orsakerna. Jag ger dpck inte upp! Min ambition är att vi ska ha så pass många tjejer spm dömer att vi kan ha kompetenta tjejdomare som dömer all vår tjejhockey och att de bästa även dömer övrig hockey och konkurrerar på samma villkor oavsett kön. 

Vi börjar få egna förebilder på tjejsidan också där två av Juniortjejerna som tidigare dömt i sina moderklubbar avslutat säsongen med att döma en del matcher och även i vår egen U13-cup. 

Nämnas kan också att Jennifer som kom till oss i distriktets funktionärkommitté under vår lyckade Domardag i Tegera Arena förrförra året vi anordnade i Tegera Arena under en vanlig SHL-match, på två säsonger rakt hunnit börja döma, blivit uttagen till att döma TV-pucken, operera sigm för att sedan göra comeback och nu ha ögonen på sig för en domarkarriär som leder spikrakt uppåt. Ett bevis för att den som vill satsa på att bli domare har en kortare väg till eliten än den som spelare. 

Det finns ett intresse både bland egna domare och från andra kommuner att gå ett LIU på Leksands Gymnasium med domarinriktning, något som mycket väl kan bli verklighet igen. 

Mycket fokus i media och internt handlar om ett allt mer hårdnande klimat runt hockeyn. Även om jag får ta del av historier från andra domare, domaransvariga, distrikt och förbund tycker jag att vi i vår förening har det ganska bra. Jodå, vi kan även vi och har en del att jobba med vad gäller vad som är okej att skrika på domare och motståndare från sidan som förälder eller ledare när vi representerar Leksands IF. Eller vad det är okej som spelare i att kalla sina motståndare på isen. Tycker vi som förening att det är okej med rasistiska och sexuellt nedsättande kommentarer mot motståndare bara för att domaren inte hör eller kan beivra det? Är det okej att rappa motspelare bakifrån, sparka undan skridskorna på dem eller dela ut andra tjuvnyp i missnöje mot resultat, domare eller motståndare. Jodå, detta sker mer eller mindre frekvent även i vår förening och är något vi i mitt tycke behöver ta avstånd från, jobba aktivt med och se till att stå upp för schyssta värderingar och ta tag i det internt när det händer, trots att inte domare eller motståndare påpekar det. 

Något jag absolut skulle önska att min förening blev ett ledande föredöme i är att ge ungdomsdomare utrymmet att vara domare och utvecklas i samband med match utan vuxnas tyckande. Jag kommer troligtvis skriva en motion eller på annat sätt arbeta aktivt för att det ska vara totalförbjudet för vuxna ledare, föräldrar och andra än de spelare som står uppsatta på laguppställningen, att under och efter matchen ha åsikter om domarens bedömningar eller ledande av matchen. Varför kanske ni undrar. Redan idag ser jag ledare och föräldrar som genom sitt agerande påverkar ungdomsdomares ledande av matcher och att vuxna sätter sådan press på domaren att det egna laget får fördelar, vilket väl strider mot hela sportens idé. Det är helt orimligt att en ledare/coach på ungdomsnivå lägger mer fokus på att förklara för en domare att hen tycker att denne gjort fel än att instruera sina spelare och coacha dessa i hur man exempelvis spelar boxplay under en upplevd felaktigt utdömd utvisning. Inget den vuxne säger kommer att utveckla domaren där och då och få denne att tycka att det är kul att döma ishockey. Som domaransvarig tar jag däremot gärna emot ev. kritik så att jag i min roll som coach för domarna kan samla intrycken och eventuellt förändra fortbildning och coachningen av våra unga domare på ett sansat sätt. Om ni tänker efter så är killarnas lagidrott inom främst ishockey, fotboll och innebandy ett av få ställen i samhället där det är mer eller mindre accepterat att en vuxen människa kan tala om för en yngre tonåring att denne är en värdelös idiot och oduglig i sitt uppdrag. Ishockey är en sport som framkallar känslor och vi har våra barn därute på isen bland hårda tacklingar och ibland fula tag men domaren är också någons barn och behöver också skyddas…

Tack för allt stöd och glada tillrop under säsongen som varit. För ett enat Leksands IF och med längtan efter nästa säsong!

Peter Brask, DAIF i Leksands IF Ungdom