0 - 7

Matchen mot Qviding fick tyvärr flyttas från Aspevallen till Rydsberg. Naturgräset var i alldeles för dåligt skick för spel. Vi hade gärna mött Qviding på ett långsammare underlag. Förra året vann de bara med 1 mål på Aspevallen. Nu blev det betydligt tuffare och större siffror i baken.

Qviding tog som väntat kommandot från start. De spelade runt bollen fint och hade kontroll på det mesta, dock utan att skapa några riktigt farliga lägen. Det som de ändå skapade, tog Clara i mål fint hand om. Lerum hade dock flera omställningar som med lite tur kunnat resultera i ett ledningsmål. De fortsatte att dominera, men lyckades inte få in bollen. Det märktes att de började bli en aning oroliga... Efter en halvtimmes spel lyckades Qviding dock göra sitt första mål. Efter lite kalabalik på en hörna får de till slut in bollen lite oturligt för oss. 5 minuter senare resulterar ännu en hörna i ännu ett baklängesmål.

Lerum höll emot bra under den första halvleken och spelade taktiskt riktigt med ett lågt försvarspel. Vi får ta med oss att Qviding inte lyckades göra något spelmål under denna halvlek, utan att det endast var två fasta situationer som resulterade i mål.

I nästa halvlek fortsatte Qvidingpressen. Nu började även målen trilla in. Lerum började nu tröttna något, både psykiskt och fysiskt. Vi fick ju jaga boll rätt mycket. Lisa Sinik som spelade med oss förra säsongen lyckades också göra ett mål under andra halvlek. Undrar förresten vilket lag Dragan på åskådarplats höll på.....

Qviding lär vinna serien. De var mycket duktiga framåt, men imponerade inte riktigt lika mycket bakåt och var faktiskt lite känsliga för snabba omställningar. Nu sattes de inte på några jättesvåra prov, men vi kom fram bra några gånger och det var nära att vi fått in något tröstmål. Bl a var Johanna H mycket nära och hon borde nog ha haft en straff när de slet i henne bakifrån när hon var fri. Qviding kontrollerade matchen och malde bara på. Då brukar också målen komma så småningom.

Fastän vi förlorade stort, var detta ändå ett fall framåt jämfört med seriepremiären mot Ytterby. Nu försökte vi i alla fall och hade emellanåt goda intentioner. Försvarsspelet var också mer välstrukturerat jämfört med sist. Alla hjälptes också åt och stöttade varandra. Även om LIS förlorade med 0-7, ska ändå Clara i mål ha en eloge. Hon räddade ett antal chanser. Lerum saknade återigen många duktiga spelare. Förhoppningsvis är flera av dem tillbaka till nästa match mot Guldheden. Detta var ingen match som vi skulle vinna. Nu blir det däremot viktigare framöver att få resultaten med oss.