4 - 0

Startelva: Målv. Chris Backar: Erik Westh, Feda, Harry, Taco Mitten: Okocha, Hultin, Linus, Axelsson På topp: Eklund & Bergström 
Byten: 
45’ Emir > Axelsson
60’ Nima > Taco (dock gick Stefan ned på högerback Westh flyttade till vänster istället för Taco)
60’ Härsjö > Eklund
70’ Kim > Bergström
85’ Axelsson > Hultin 
Statistik:

Lövet Tisdag IF – Öjersjö IF
Hörnor:................3..........2
Frispark för:........6...........6
Offside:................6.............1
Skott mot mål:.....24.............4
Skott på mål:......11...........0

Denna söndag kändes det som att vi alla var rörande överens om att vi måste ta oss i kragen efter plattmatchen mot Virgo och visa lite tåga. Under Henriks genomgång var det mer fokus på inställning än komplicerade hörnvarianter. Back to basics alltså! 

När vi klev ut på vårt gröna slagfält lystes både Guldhedens plastgräs och de Lövetska ansiktena upp av en välkommen vårsol. Ytterligare en moralhöjare hos våra tappra fotbollskrigare som alla visade bra tändning på värmningen. 

Strax efter att domaren (för dagen en äldre gentleman vars nivå enklast kan beskrivas som "jämn") blåst igång matchen kändes det som att vi fick ett lite övertag. Vi tog kommandot på mitten och försökte spela som vi aviserat - mycket boll på vår target Eklund, Bergström gick på djupet och kantspelarna slickade krita. Tyvärr fick de sistnämnda kanske inte så många vettiga passningar i början, men intentionerna fanns där.

Efter ett tag hade vi fullständigt kommando och Linus och jag tog hand om de flesta så viktiga andrabollarna. Ganska snart stod det klart att våra motståndare för dagen kanske inte var några övermänniskor direkt. Stefan (säsongsdebut och på en lite ovan högerytterposition) fick mer att göra när passningarna hittade ut på hans kant. Eklund mötte, skarvade och fördelade bollar föredömligt medan vår vinthund Bergström ståndigt låg och lurade bakom. Men framförallt hade Axelsson en gata på sin vänsterkant och när vi väl insåg att Öjersjö-försvararnas taktik bestod i att bilda en mänsklig gröt i mitten, kom Axel i våg efter våg och slog inlägg. Tyvärr var det lite glest med svartklädda i straffområdet, även om virriga Öjersjö-backar och en "spektakulär" målvakt indirekt bidrog till några halvchanser för våra forwards. Vi vann även flera hörnor, men de blev resultatlösa.

Vi skapade mest på vänstern och både Axel och Bergström hade varsitt friläge, men avsluten var lite för snälla. Efter 15-20 minuter kom ändå det fölösande målet. Erik Westh är ensam på högern och tittar upp. Någonstans på andra sidan ser han en rödlätt kalufs -likt en ensam lanterna på det stora blå - och slår en fin cross. Där möter Axel med huvudet och nicklobbar över målisen som står på mellis. Detta ger oss råg i ryggen och härefter har vi vår bästa period, där försvarsspelet fungerar felfritt och Linus och jag ligger tätt och stänger mitten. Det enda vi innermittfältare kan gnälla lite på är att vi behöver gå tuffare in i närkamperna och störa högre upp i banan. Precis när vi gjort det, kommer svaret om ett brev på posten. Axelsson är återigen framme, skjuter, målvakten räddar och på sin egen retur vräker han sig fram och sular in 2-0. Detta resultat håller sig fram till halvtidsvilan och motståndarna har hittills varit minst sagt uddlösa. 

Halvlek nummer två då. Vi går ut och gör samma jobb som i första och våra tidiga byten påverkar oss inte negativt som förut, utan vi fortsätter hålla i taktpinnen (även om det var en tämligen långsam melodi som spelades i dag). Om dominansen berodde på att vi är bra eller Öjersjö dåliga spelar mindre roll, tycker jag. Vi har en helt annan inställning, där en nykomling som Feda går i bräschen för ett mer aggressivare spel. Av de hörnor som Öjersjö fick, måste han ha nickat bort 80%. Han och Harry ägde luftrummet. Efter ett par halvchanser får Nima bollen på högerkanten, han borrar ner huvudet och sätter fart mot kortlinjen. Vi har då fyllt på med bra folk i boxen, och när Nima sedan spelar snett inåt bakåt är Linus omarkerad. Med gott om tid tar Otfors emot och placerar säkert in bollen i bortre. 

Några minuter senare var det dags för Linus att måla igen, och han förbannar nog det faktum att det inte fanns repriskameror på plats... Efter en lång löpning får han bollen vid halvmånen och lägger den tillrätta. Med vänstervristen drar han sedan till kulan som går spikrakt upp i krysset. En riktig pärla som fick undertecknad att lite halvfjolligt utropa "oooh!" innan bollen ens letat sig in i nät. 

Därefter minns skribenten sämre, då syresupptagningen var på upphällning. Men jag vet så mycket att Emir kom in på vänsterkanten och stundtals hade lekstuga med sina aviga finter. Denne kom också fri efter en liten kroppsfint på deras back, men hans avslut tog i stolpen. Även Härsjö var helt ren vid ett tillfälle men med för mycket tid att tänka ("ska jag runda, skjuta hårt? etc") hann målisen ta ett steg ut och parerade Härsjös bredsida med foten. 

Matchen kändes avgjord och med 20 minuter tappade vi både fart och aggressivitet, delvis på grund av trötthet. Samtidigt vaggades vi in i Öjersjös låga tempo. Det fick som effekt att det blev längre mellan lagdelarna och många bollar slogs över mittfältet och våra mittbackar fick jobba hårdare. De kom också runt oftare på kanterna då vi låg lite för långt upp. Dock hade Chris en mycket lugn dag på jobbet och behövde bara göra några enkla ingripanden. 

Det är allt jag har, kändes härligt med en klar seger även om det inte var en ordentlig värdemätare på var vi står. Det jag tycker vi främst ska bära med oss är inställningen, lagmoralen och den goda stämningen som genomsyrade oss alla ända från samlingen till duschstunden. (Lät det bögigt? Henrik??) När vi snackar positivt och kommer ihåg att det är Roligt med fotboll är vi på rätt väg igen! 

Matchens löv: 

Feda och Harry 
Både han och Harry höll ihop det mycket bra där bak och påminde lite om mittlåset som nötte ner portugiserna. Feda (Mellberg) var kompromisslös och nästan hård i överkant. Men det behövs, särskilt när vi möter bättre lag! Han skrämde nog de flesta i Öjersjö och vann i princip allt i luften. Harry (Majstorovic, varför känns det självklart?) stod rätt för det mesta och som kapten styrde han oss framför på ett utmärkt sätt. Med sin fina blick slog han även ett par öppnande crossbollar på våra kantspringare och forwards. Mer sånt, tack. 

Linus Otfors 
Bollvinnare, spelfördelare, tvåmålsskytt, pådrivare. Say no more. 

Anders Svensson, also known as Taco 
Vår lite tunnare variant av Anders Svensson överglänste helt klart sin namne (även om jmf Portugal-Öjersjö är enoooormt långsökt). Taco spelade som vanligt enkelt och med ett lugn. Han kommer alltid rätt i positionerna och vårdar bollen. 

Stefan Johansson 
"Okocha" var lite orolig att han inte skulle orka. Men trots att han såg sliten ut på slutet stod han pall i 90 minuter. Som högerytter kom han in mer och mer under spelets gång, och gjorde ett enormt hemjobb där han avlastade både mig, Linus och Westh i mitten och till höger. Vågade också hålla i och hade vårdade passningar. 

/Rickard