0 - 4

Allt låg dukat för fotbollsfest när Mossens IP badade i vårsol, en hel del publik (kul!) Och två goa gäng som stod redo för fotboll. 

Inför matchen handlade det om att göra det enkelt, hålla fokus och nyttja våra styrkor. 

3 minuter tog det, sen tappar vi fokus och en boll får glida mellan mer eller mindre hela laget och de får friläge som de så klart sätter. En bjudning och underläge direkt. 

Laget jobbar dock sig in i matchen, med mer och mer boll där man lyckas få fast bollen på motståndarens planhalva under långa perioder. 

Kålltorp är väldigt skickliga på att vända spelet med få passningar och vi får vara på vår vakt för omställningar. 

Några fina lägen kommer det, men tyvärr så är vi för slarviga/dåliga på sista tredjedelen och då går inte bollen in. Martin har väl det vackraste försöket där han försöker kopiera brorsan med en volley från 25 meter, tyvärr slås den över ribban. 

Istället är det Kålltorp som ska få med sig ett andra mål strax innan pausvilan, när vi helt enkelt är för dåliga och låter de vända upp trots hård markering och sätta 0-2. 

Sätt till spel och chanser känns det orättvist, men fotbollsmatcher avgörs på de två sista tredjedelarna och där är det tyvärr klasskillnad på lagen. 

Ut i andra handlar det om små justeringar, för att kunna vinna halvleken. 

Tyvärr är andra halvlek sämre än den första, där både ork och huvud ryker. Vi vinner inte alls dueller på samma sätt längre och vi släpper in två jävla kukmål till bjudningar. Framåt är det lägen, men inga mål och matchen slutar därmed 0-4. 

Det är ett bra lat vi möter, med många spelare som nyligen spelat betydligt högre upp med meriter från både superettan och allsvenskan senaste 5 åren. Men att vi sover, fjantar oss, inte går dit i en massa situationer är oförlåtligt. Hard work beats talent. Men då är det hårt jobb av 11 gubbar 90 minuter. Inte 80... 

Detta måste förbättras: 

- Vi kan inte fortsätta ge bort mål på att vi är fjantar i duellerna. 

- Tro på att våra lagkamrater vinner duellerna. 

- Ta de jävla löpningarna INNAN bollen kommer. 

Detta tar vi med oss: 

- Första halvlek är bra om vi bortser från bjudningarna. 

- Återigen, vi skapar chanser. 

- Inställningen är perfekt i 80% av laget. 

Tre löv har jag valt: 

Jimmie Elek - Blir ensam på topp men krigar och kämpar, vinner enormt med bollar och hade han varit i "flytzonen" hade han satt ett par baljor. 

Martin Johansson- Tar varenda jävla duell, vinner kriget och har bäst Inställning på planen. Peppar , springer och är konstruktiv. 

Erik Lärke - Är inte planens mest tekniska eller konstruktiva spelare. Men han får direktiv och följer det till punkt och pricka. Slutar aldrig springa, kämpa, vilja. En förebild. 

//Rino