Historia

IK Sleipner 1904

Några springpojkar vid Humblas bokhandel beslutade 1903 att starta ett eget fotbollslag. Det första mötet hölls på Gustaf Adolfskolans trappa en vinterdag i februari 1903. Man samlade ihop pengar för att köpa en egen fotboll och tillsatte en kommitté, som skulle föreslå namn och dräkter åt klubben. När bollen var inköpt växte medlemsantalet snabbt, vilket medförde att verksamheten behövde organiseras.

Ett konstituerande möte hölls den 27 april i Hertzmans skräddarverkstad på Hospitalsgatan 25. Vid detta tillfälle beslutade man att klubben skulle heta Idrottsklubben Sleipner. Hänvisningen till Odens åttafotade häst klingade väl i en tid när man vurmade för det fornnordiska och för Sveriges ärorika förflutna. Förebilden fanns i Stockholm. 

Ur Idrottsklubben Sleipners 25-årsbok som utgavs 1928:

Klubbens stiftande

Redan under åren 1901 och 1902, då intresset för idrott och i synnerhet fotboll alltmer började gripa omkring sig, samlades en hel del ungdomar i 14-15-årsåldern för att utöva de olika slagen av idrott. Under dessa övningar och tävlingar voro som vi alla förstå arrangemang och material av en synnerlig primitiv beskaffenhet; likaså var givetvis ej någon bortskämd med tävlingsbanor av bättre beskaffenhet utan som dylika fingo tjänstgöra de öppna platser, som voro tillfinnandes, samt de vägar som gingo förbi dessa.

En synnerligen gouterad plats var den på tiden befintliga Syltängen (Triangeln), vilken fick tjänstgöra som övningsplats för dessa ynglingar. Där hoppades, kastades och "sparkades" boll. Löparbanorna anlades på gamla Lindövägen (som då gick norr om Sylten) där 100 yards och 200 meter voro specialdistanserna. De längre loppen gingo på samma bana med vändpunkt vid Kråkvila loge.

Syltängen (Triangeln) - den gröna triangeln i kartans mitt

Några ordnade föreningsförhållanden voro en obekant sak, men det fanns något annat - det brinnande intresset och den pojkaktiga glädjen att kunna slå och överträffa varandra. Denna sammanslagning av unga pojkar visade sig redan under dessa två år vara mycket stark och i början av 1903 ansågs att ett mera ordnat klubbväsende vore önskvärt.

Med tanke härpå beslöts att hålla ett allmänt sammanträde, för vilket ändamål lokal söktes, varvid en fader till en av medlemmarna (Jean Hertzman) ställde sin skräddarverkstad till förfogande. Dagen för detta sammanträde bestämdes till den 27 April och därvid upprättades förslag till stadgar och tillsattes en styrelse, varigenom från och med denna dag Idrottsklubben Sleipner var en officiell klubb.

I samband med att IK Sleipner fyllde 120 år den 27 april 2023 sattes en minneskylt upp i hörnet av Hospitalsgatan/Kristinagatan vid Nya Torget, där Hertzmans skräddarverkstad låg. Den fastigheten är idag riven och ersatt av en ny byggnad och där har fastighetsägaren Corem Property Group varit behjälplig att upprätta skylten på den platsen.

Bredvid den allmänna idrotten fanns ytterligare en gren som redan då låg klubben varmt om hjärtat och det var skridskosporten.

Omkring 1916 började intresset även att vakna för cykelsporten. Även bandy utövades flitigt under flera års lopp.

1920 införlivades ytterligare en gren på programmet och det var den tämligen nya boxningssporten.

1921 utökade klubben sin verksamhet ytterligare med brottning och tyngdlyftning. Under de år, t.o.m. 1925 som dessa kraftsporter utövades inom våra leder fördes klubbens namn fram till ett av de förnämsta inom landet på kraftsportens område.

1908 deltog IK Sleipner för första gången i tävlingen om svenska mästerskapet i fotboll, likaså erövrades mästerskapet för Östergötland, det första officiella.

Något seriesystem existerade inte förrän 1910 då Östgötaserien påbörjades. År 1913 på hösten fick klubben den stora glädjen att deltaga i en av Svenska Fotbollförbundets nationella serier, Mellansvenska serien.

Inom fotbollen hade IK Sleipner sin storhetstid på 1920- och 1930-talet. Man spelade sin första finalmatch om svenska mästerskapet 1920. För motståndet på Olympiastadion (Stockholms Stadion) svarade Djurgårdens IF. Stockholmarna vann matchen med 1-0 efter straffmål i 30:e minuten av Harry Sundberg.

Året därpå, 1921, var det så dags för finalspel ånyo på Olympiastadion. Denna gång föll laget mot IFK Eskilstuna med 1-2, detta trots att Bertil Kollberg givit Sleipner ledningen med 1-0 i andra halvlek. Eskilstunas mål gjordes i slutminuterna av Gösta Pettersson och Henning Olsson.

IK Sleipner var med redan i den första upplagan av Allsvenskan 1924/25 som hade premiär söndagen den 3 augusti 1924. 

IK Sleipner spelade i Allsvenskan 1924/25-1932/33 och 1934/35-1940/41.

På våren 1929 tar IK Sleipner klubbens och Östergötlands första allsvenska medaljer genom att placera sig på fjärde plats och därmed erövra bronsmedaljer. Året efter, 1930, placerar man sig snäppet bättre på tredje plats i tabellen och får lilla silvermedaljer.

På våren 1933 trillar man ur till div 2, men året efter återfår man sin allsvenska status efter serieseger i div 2 Östra och kvalseger mot IK Brage. (läs mer om kvalet >>)

1937 slutar man på andra plats i allsvenskan och får motta stort silver.

Guldlaget efter sista matchen mot AIK, stående fr.v: Tore Keller, Arne "Monka" Linderholm, Allan "Palta" Johansson, Gustav Wetterström, borgmästare G.A. Björkman, Sven "Fiskarn" Johansson, Hilding Sköld

Sittande fr.v: Kalle Johansson, Harry "Kuba" Andersson, Roland Hjelm, Sölve Lundblad, Curt Hjelm.

Saknas på bilden: Sven Unger som bröt benet i matchen. Bernt Öhrström skadade sig i näst sista matchen och inte heller finns med på bilden.

Vill du läsa utförligare om Sleipners historia, ska du köpa Jubileumsboken IK Sleipner 100 år på kansliet.

I den kan du läsa om klubbens framfart t.o.m. hundraårsjubileet år 2003.