Historien om IF Norvalla

Den 12 mars 1933 samlades ett antal fotbollsintresserade ynglingar i Svesgårds skog för att bilda en fotbollsklubb. Namnet på föreningen blev IFK Värö. Till första styrelse valdes Alfons Möller, ordf, John Nilsson, vice ordf, Karl Lyckberg, sekr, Henning Lyckberg, kassör, Gunnar Nilsson, materialförvaltare, Carl Carlsson och Evert Johansson, suppleanter.

Ur verksamhetsberättelsen för det första året kan man bland annat läsa att medlemsavgiften var två kronor, en ansenlig summa på den tiden. Första året spelades 13 matcher (fem vinster och åtta förluster). John Nilsson blev förste skyttekungen med sju mål. Hela 34 spelare användes. Flera av dem spelade samtidigt i närliggande klubbar.

1936 ändrades namnet till IF Norvalla efter en sammanslagning med Stråvalla BK.

I slutet av 1930-talet och under 1940-talet blev det ofta en viss dramatik när Norvalla spelade.

1938 blev föreningens bästa år före kriget. 13 segrar gav andraplats i serien efter arga konkurrenten Väröbacka. Matcherna mot Varbergs BOIS C var stormiga. I Norvalla-mötet blev båda bröderna Bernandersson utvisade. Karl-Erik fick lämna planen och Alve linjeflaggan. Då krävde hetsiga supporters den virrige domarens huvud på ett fat. Vid returen i Varberg ledde Norvalla med 2-0 när domaren gav BOIS tre straffar i snabb följd. Inför den tredje straffen  lämnade hela Norvalla planen, fast övertygade om att rättskiparen var mutad, eller i varje fall hyste agg till föreninen.

1940 hade den svenska krigsmakten fullt jobb med att mobilisera ett starkt försvar. Norvalla skulle ha ihop ett anfall också. Det var inte lätt eftersom de flesta spelarna var inkallade att försvara Sverige. Därför var seriespel otänkbart. 1941 blev det åter seriespel och en andraplats efter Långås. Det räckte för en uppflyttning till div 5. Debuten i femman slutade med en jumboplats. I den svåra bortamatchen mot Morup tog Norvalla ett djärvt grepp. Man lånade med sig Buas duktige målvakt Robert Eriksson och målspottaren Helge Axelsson. De olagliga snabbövergångarna avslöjades. Det betydde att Bua hamnade i klistret och missade guldet i Tvååkersserien.

Den 8 maj 1945 blev det fred i världen, men ett nytt krigsutbrott på Norvalla IP ett par veckor senare. Då kom nämligen Kungsbacka IF på besök, laddade kanonerna och sköt tolv mål. Nio av dem gjordes av en viss Hasse Jepsson, som sedan blev landslagsspelare och bronsmedaljör i VM 1950 och därefter proffs i Italien.

Under sommaren 1948 lämnade sju spelare, med ordföranden Eskil Samuelsson i spetsen, föreningen för Frillesås FF. Denna åderlåtning skapade stora problem för laget. Klubben valde då att enbart spela vänskapsmatcher under hösten 1948 och våren 1949 (serierna spelades höst-vår på den tiden).

Hösten 1949 ställde föreningen åter ett lag för seriespel på benen mycket tack vare Carl Carlsson, som lyckades samla ihop styrkorna. Samtidigt började man bygga för framtiden genom att starta föreningens första pojklag.

Från slutet av 1930-talet och under 1940-talet hade föreningen sin verksamhet på fotbollsplanen i Bolg. 1950 började styrelsen leta mark till en ny plan. 1952 köptes marken, som skulle bli vår fina naturfagra idrottsplats. Hösten 1955 var fotbollsplanen klar att användas. Formell invigning av Norvalla IP, där även ett klubbhus uppförts, skedde 1956 med pompa och ståt. Förutom fotboll underhölls publiken bl.a. av blåsorkester och med gymnastikuppvisning av svenska mästarinnan Ewa Rydell.

1950-talet inleddes med en förarglig jumboplats i div 7. Därefter blev det bättre och bättre. Den nya idrottsplatsen innebar att intresset för föreningen ökade. Verksamheten utvecklades för varje år och 1958 kom föreningens första serieseger (div 6). Debuten i div 5 gav en fullt godkänd åttondeplats. Samma år vann pojklaget sin serie överlägset.

Detta skulle bli en början till en rad framgångar under 1960-talet. 1963 gick juniorlaget till semifinal i DM och 1964 vann A-laget div 5 obesegrade med en rekordung uppställning. Debuten i div 4 gav en fin bronsmedalj. Den följdes upp året efter med en fin fjärdeplats efter att man länge varit med och kämpat i toppen. Inför 1967 års säsong slutade flera spelare och lagets store målgörare, Egon Tärnlöv, gick till Wohléns. Förväntningarna inför säsongen var låga och många dömde ut laget. Vårt unga lag vöerraskade dock stort och nådde föreningen dittills största framgång genom att bli tvåa i den tuffa serien. Man var mycket nära att få sen extra plats i div 3 genom att de båda Kungsbacka-lagen (IF och IFK) slogs samman.

Efter ett mellanår för vårt A-lag 1970 blev det en ordentlig nytändning 1971 då vi fick Rolf Wetterlind, med mångåriga allsvenska meriter från ÖIS, som spelande tränare. Det blev succé direkt med 26 raka segrar, varav 16 i serien. Seriesegern i div 4 Halland var klar tidigt. På grund av serieomläggningen var det kval till div 3 det året. I kvalet fick vi möta Mjällby. Hemmamatchen slutade 1-1 inför rekordpubliken 1300 åskådare. I Mjällby blev det en olycklig förlust med 3-1 och ingen uppflyttning. Vi förde spelet under största delen i båda matcherna. Vi saknade dock det rätta flytet som behövs vid sådana tillfällen. Mjällby blev några år senare ett allsvenskt lag.

Framgångarna 1971 blev inledningen till en fantastisk period under resten av 1970-talet. Vi var nära att vinna div 4 både 1972 och 1973 men orkade inte riktigt ända fram. Det gjorde vi dock 1974 efter en stark höstsäsong med uppflyttning till div 3 för första gången i föreningens historia.

1975 blev sedan ett otroligt år med en rad folkfester på Norvalla IP. Efter en hygglig vårsäsong gick det som smort på hösten. Seriefinalen mot Mellerud vann vi med 3-0 inför 2000 jublande åskådare. På plats fanns förutom lokaltidningarna även TV, GP, GT, Aftonbladet och Expressen. Vi blev kända över hela landet. En tappad poäng i hemmamatchen mot jumbon Kungshamn i näst sista omgången hindrade seriesegern och vi fick nöja oss med andraplatsen. På sommaren det året mötte vi IFK Göteborg på Norvalla IP och vann med 4-2 inför 2490 betalande åskådare. I Blåvitt debuterade hemvändande proffsen Ove Kindvall och Björn Nordqvist samt en blivande stjärnspelare, Torbjörn Nilsson.

De följande åren tillhörde vi hela tiden topplagen i div 3. Lokalderbyna mot Varbergs Bois var årets höjdpunkter i kommunen. Folkvandringarna till våra hemmamatcher fortsatte och 1976 hade vi över 1000 personer i snitt med ännu gällande publikrekordet på Norvalla IP mot Varbergs Bois som toppnotering. 2625 betalande åskådare fick se oss vinna med 1-0.

Under 1970-talet spelade vi årligen välbesökta sommarmatcher på Norvalla IP. Blåvitt, Elfsborg, GAIS, ÖIS och Saudiarabiens landslag fick alla känna på tufft måtstånd av vårt duktiga A-lag.

Framgångarna medförde att vår ungdomsverksamhet växte ordentligt med en hel del framgångar som följd. 1978 nåddes den största, då vårt mycket duktiga pojklag (P 16) blev distriksmästare för Halland. Allt fler unga tjejer började vara med i vår fotbollsskola och i slutet av 1970-talet bildades de första flicklagen i föreningen.

Efter hand som föreningens verksamhet ökade, växte behovet av mer planer och omklädningsutrymmen. 1981 iordningställdes två nya planer, en grus och en gräs. 1983 inköptes en barack, som byggdes om till omklädnings och förrådsbyggnad.

Intresset för flick- och damfotbollen ökade alltmer och 1980 spelade vårt nybildade damlag för första gången i serie. Den första större framgången för damsektionen kom redan 1982, då flicklaget blev Hallandsmästare genom att vinna 70-iaden. Under resten av 1980-talet utvecklades flick- och damverksamheten på ett positivt sätt och under åren 1984-1989 spelade damlaget i div 3 Halland.

Efter det för herrfotbollen framgångsrika 1970-talet började 1980-talet med nedflyttning till div 4 Halland. Där tillhörde vi topplagen under flera år. Efter en dramatisk avslutning av serien 1986 nådde vi en andraplats, som innebar uppflyttning till div 3.

1990-talet inleddes med herrlagets största framgång någonsin, då vi vann div 3 Sydvästra Götaland under Rolf Wetterlinds entusiastiska ledning. Därefter blev det spel i div 2 under två säsonger. 1994 blev det sedan nedflyttning från div 3. Sejouren i fyran blev dock kortvarig, då vi vann serien direkt 1995. Det året vann vi även DM för Halland efter finalseger mot Leikin på Örjans Vall. Efter en del spelarförluster blev vistelsen i div 3 denna gången endast ettårig. Återkomsten 1997 till div 4 blev misslyckad med nedflyttning till div 5. Därefter spelade vi i denna serie till och med 2003. Bästa placering under denna perioden var en andraplats 2000. Tyvärr missade vi det efterföljande kvalet till div 4. Efter spel i div 6 åren 2004 och 2005 blev det återigen div 5 under 2006. I samband med serieomläggning ledde en tredje plats 2007 till spel i div 4 under 2008. Därefter har det varit spel i denna serien. 

Den positiva utvecklingen för damlaget under andra hälften av 1980-talet avtog. 1989 föll vi ur div 3 Halland, vilket var början på några besvärliga år för vår damfotboll. 1993 hade vi inget damlag i seriespel. Under dessa år var det desto trevligare att följa våra duktiga flicklag, som blev distriksmästare i Halland 1992 (F 13), 1993 (F 14) och 1994 (F 16). Detta blev grunden till kommande framgångar för vårt damlag i slutet av 1990-talet. En andraplats 2000 i div 3 Halland medförde uppflyttning till div 2. Debuten i tvåan gav en mycket fin tredjeplats.

2004 kom då vår damfotbolls största framgång med serieseger i div 2 Västra Götaland samt seger i det efterföljande kvalet till Söderettan. Debutsäsongen 2005 klarades med glans. Det året spelade vi även en match i Svenska Cupen mot allsvenska topplaget Malmö FF inför ca 700 åskådare, vilket är publikrekord för vår damfotboll. Andra året i Söderettan gick inte lika bra utan det blev nedflyttning till div 2 igen. Där blev det serieseger 2007 på direkten. Denna gång missades dock kvalet. 2008 var vi åter med och slogs om seriesegern i div 2 Sydvästra Götaland ända in på mållinjen efter att ha förlorat seriefinalen mot Halmia i sista matchen. Efter en fjärde plats 2009 blev det en andra plats 2010. Denna placeringen gav en kvalplats till Söderettan. Kvalet blev misslyckat och uppflyttningen uteblev. 2011 blev det åter serieseger och nytt misslyckat kvalspel till Söderettan.

Några sportsliga fakta under de gångna åren:

Herrfotbollen

• Seriesegrar div 6 1958, div 5 1964, div 4 1971 och 1974, div 3 1990, div 4 1995 samt div 5 2015.
• Distriktsmästare i Halland 1995
• Spelat två säsonger i div 2, 13 säsonger i div 3 och 30 säsonger i div 4

Damfotbollen

• Seriesegrar div 2 2004, 2007 och 2011
• Spelat två säsonger i Söderettan, 10 säsonger i div 2 och 14 säsonger i div 3

Ungdomsfotbollen

• DM-segrar i Halland för P 16 1978, F 14 1982, F 13 1992, F 14 1993 och F 16 1994

Text av: Hans-Eric Bengtsson